Sveriges Radio
Francis Halzen belönas för sin forskning om gåtfulla partiklar från rymden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Francis Halzen får Nobelpriset i fysik 2026 för upptäckter om högenergetiska neutriner av astrofysikaliskt ursprung. Hör Vetenskapsradions sändning från Kungliga Vetenskapsakademien. Producent: Jonna Westin Programledare: Camilla Widebeck och Björn Gunér
Tre forskare som visat hur hjärnceller kan studeras och slås av och på med ljus får årets Nobelpris i fysiologi eller medicin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Karl Deisseroth, Peter Hegemann och Georg Nagel är de tre pristagarna. Hör Vetenskapsradions sändning direkt från Karolinska institutet. Producent: Camilla Widebeck Programledare: Annika Östman och Lars Broström
Vilken forskning kan belönas med årets naturvetenskapliga Nobelpris? Hör vilka Vetenskapsradion ser som favorittippade. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vetenskapsradion följer spekulationerna inför årets Nobelpris i medicin, fysik och kemi och diskuterar upptäckterna som kan stå näst på tur att prisas. Programledare: Gustaf Klarin gustaf.klarin@sr.se Reportrar: Annika Östman annika.ostman@sr.se Camilla Widebeck camilla.widebeck@sr.se Lars Broström lars.brostrom@sr.se
De kan i princip göra ett föremål osynligt. Men hittills används de mest till platta linser. Metamaterialen har blivit ett hett forskningsområde. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Forskningen startade på 00-talet då det talades om materialen i termer av "Harry Potters osynlighetsmantel". Det var en lätt överdrift då och är det fortfarande - även om små föremål faktiskt gjorts osynliga. Metamaterialen ger oss kanske snarare mer av platta linser som kan finnas i mobiltelefoner. Hologram till våra mobilchattar kan också komma med hjälp av metamaterial, och effektivare datorer - som inte behöver så mycket kylning som dagens datorhallar. Samtidigt har forskningen kommit att omfatta mycket mer än ljus och andra elektromagnetiska våglängder. Strukturer som är mindre än de våglängder de ska påverka - det är hemligheten som öppnar nya möjligheter. Möt två svenska forskare som lanserar "the meta way of thinking" – meta-sättet att tänka. Där de material som står till buds inte behöver vara gränsen för forskarnas fantasi och våra möjligheter. Reporter: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sverigesradio.se
Vad innehåller tvål egentligen? Kan det växa något i den hårda tvålens bruna ränder och vilket tvålval är bäst för miljön? Vetenskapsradion ger dig allt om tvål! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 20251002. Är flytande tvål i pump mer hygienisk än hårdtvål? Och vad är det för skillnad på schampo och duschtvål? Nuförtiden kan vi iallafall lita på att tvålen har en acceptabel doft, men så har det inte alltid varit. I början av 1800-talet var den mer av en stinkbomb som innehöll slaktavfall och annat otäckt. I Vetenskapsradion berättar kemisten Ulf Ellervik tvålens historia och Sofia Bodare på Läkemdelsverket svarar på frågor om hygien och bra miljöval. Reporter: Cecilia Ohlén cecilia.ohlen@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se Tekniker: Viktor Bortas Rydberg
För forskare är det svårt att följa samers hälsa över tid. Orsaken är att Sverige inte registrerar etnicitet. Men ny forskning växer nu ändå fram. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Studierna ger en dubbel bild. Samers hälsa tycks i stort likna majoritetsbefolkningens, vilket är unikt för ett urfolk. Att kunna tala samiska hänger samman med bättre psykisk hälsa visar forskningen. Samtidigt rapporterar över en fjärdedel att de utsatts för kränkningar den senaste tiden, och bland unga samiska kvinnor har andelen som uppgett suicidförsök ökat kraftigt. Urvalet bygger på Sametingets röstlängd och register med koppling till renskötsel, men då saknas samer som varken röstar eller har renanknytning. Hur ska forskare få fram bättre kunskap utan att samtidigt öka misstron mot myndigheter och register? Det är en fråga som blivit allt mer central i takt med att Sverige granskar historiska övergrepp mot det samiska folket. Sanningskommissionens uppdrag och den statliga utredningen ”Marken, vattnet och tankarna” lyfter historiska oförrätter, men också behovet av tryggt deltagande och kulturkompetens i vården. Här hittar du forskningsantologin ”Marken, vattnet och tankarna” Reporter: Annika Östman annika.ostman@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se Tekniker: David Hellgren david.hellgren@sr.se Hit kan du vända dig om du mår dåligt Mind - självmordslinjen: 90101
Djupt nere i havet finns en värld av glas skapad av en av de mest ursprungliga djurgrupperna på jorden. Nu kartläggs den i skuggan av flera miljöhot. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Oljeborrning, fiske och utvinning av mineraler är alla aktiviteter som hotar livet i djuphavet. Men så lite är känt om de här enorma områdena på jorden, att det är svårt att veta vad som står på spel om de exploateras. Svampdjursexperten Paco Cardenas är en av de som försöker kartlägga livet i djuphavet innan det är för sent. Han har just kommit tillbaka från en expedition där han samlat in flera svampdjur vars skelett består av glas, och som kommer i alla möjliga olika former och storlekar. Programledare: Sara Sällström sara.sallstrom@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se
För att rädda sandödlan återskapas brända miljöer genom markarbete, och ljus och värme släpps ner i skogens sydsluttningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 20251030. Sandödlan är en hotad art som tidigare gynnades av naturliga skogsbränder. När bränderna minskat kraftigt på grund av allt effektivare släckning har sandödlan missgynnats. För att återskapa dess livsmiljö används grävmaskiner som skrapar bort växttäcke och skapar öppna sandytor, likt effekten av en brand. I Brattforsheden strax norr om Karlstad har Sven-Åke Berglind på Länsstyrelsen skapat sådana miljöer, vilket gynnar både sandödlan och andra arter. Reporter: Gustaf Klarin gustaf.klarin@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se
Det råder brist på donerade spermier i Sverige. Den som vill donera måste ha riktigt snabba spermier och inte vara ute efter pengar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På flera svenska sjukhus har bristen blivit så påtaglig att spermier köps in från Danmark. Samtidigt skiljer sig systemen åt i grunden. I Sverige får de som tar emot spermier inte veta något alls om donatorn. Det är istället barnet som längre fram i livet kan få veta vem donatorn är. I Danmark däremot är spermiedonation en öppen marknad. Donatorerna presenteras med foto, du kan få veta allt från vad de jobbar med till vilken bil de gillar mest. Lagstiftningen ser också annorlunda ut när det gäller hur många familjer som kan använda samma donator. I Danmark kan donatorn bidra i fler familjer än i Sverige, och spermier kan dessutom säljas vidare till andra länder. Det här väcker frågor om många halvsyskon och om ansvar när något går fel. Medverkande: Fatma Gülen Yalder, embryolog och avdelningschef på Reproduktionscentrum vid Akademiska Sjukhuset i Uppsala. Margareta Kitlinski, överläkare och sektionsledare vid Reproduktionsmedicinskt centrum vid Skånes universitetssjukhus. Reporter: Cecilia Ohlén cecilia.ohlen@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se Tekniker: David Hellgren david.hellgren@sr.se
Svamp betraktades länge som något oätligt och farligt. Man brydde sig inte ens om att artbestämma de olika svamparna utan kallade kort och gott all svamp för ”sopp”. Men sedan kom svamppropagandan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes i sin ursprungsform i september 2019. Med tanke på de enorma mängderna svamp som finns ute i skog och mark så inleddes ett mångårigt projekt för att få svensken att äta svamp. Men det stötte på motstånd. Dels var svampen inte särskilt energirik, och i och med att allmogen kroppsjobbade såg man inte svampen som ett alternativ som verkligen kunde mätta. Men det fanns också ett starkt motstånd mot svamp som handlade om smak, konsistens, och okunskapen om vilka svampar som är ätliga och inte. Det var inte förrän städerna fick en växande medelklassbefolkning som svampintresset verkligen tog fart. Och då handlade det inte så mycket om ätandet av svamp som hela företeelsen att ta sig ut i skogen och komma bort från vardagen. I programmet tar vi oss ut på skogstur med etnologen Ingvar Svanberg, forskare vid Uppsala universitets institut för Rysslands- och Eurasienstudier. Programledare: Björn Gunér bjorn.guner@sverigesradio.se Producent: Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se
I september 2025 regnade det rejält i Västernorrland. Både vägar och järnvägar översvämmades och förstördes. Nu är länet bättre rustatmot oväder – men mycket finns kvar att göra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi besöker vägen som förvandlades till ett hål, och där en person i en personbil omkom. Vi tittar också på järnvägen där banvallen spolades undan så att rälsen hängde i luften. Båda platserna har byggts upp på sätt som ska klara av vattenflöden bättre. Vi besöker Prästmon, där invånarna regelbundet samlas under devisen "Bygemenskap är byberedskap". Vävstugan i gamla stationshuset ses i byn som en del av beredskapen. Medverkande: Lea Kinnunen och Svante Hamberg, Bygemenskap är byberedskap i Prästmon Martin Neldén, beredskapshandläggare på länsstyrelsen i Västernorrland Lennart Svensson, Skogsstyrelsen Reporter: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sverigesradio.se
Med telefonbeställning i Stockholm och springpojkar som levererade blev sjukvårdsaffären en tidig service för diskreta kondomköp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kondomen, och andra preventivmedel, har under hela 1900-talet varit omdebatterad i Sverige. I början av 1900-talet så fanns det en rad preventivmedel, inte minst för kvinnor som pessar, svampar, livmoderinlägg, kemiska preventivmedel och kondomen för män. Då växte också en särskild typ av butik fram i Sverige: sjukvårdsaffären. Utåt såldes plåster, mensskydd och hygienartiklar, men enligt forskning om marknaden 1910–1979 kom en mycket stor del av intäkterna från preventivmedel. Försäljningen skedde i ett samhälle där moral, religion och lagstiftning satte ramarna, och där varorna sällan kallades preventivmedel. I reklambroschyrer beskrevs de i stället som hygieniska gummivaror, och kondomen kunde kallas kondongen. Diskretion var central. Butikerna kunde vara könsseparerade med en ingång för herrar och en för damer. Handeln skedde också via postorder, med separata postadresser för män och kvinnor. I Stockholm gick det till och med att beställa via telefon och få leverans genom en springpojke. Samtidigt granskade posten försändelser, eftersom spridning av preventivmedelsinformation var olaglig. Bakom flera sjukvårdsaffärer fanns även politiska drivkrafter kopplade till nymalthusianska, socialistiska eller anarkistiska miljöer, där preventivmedel sågs som en väg till bättre villkor, särskilt för kvinnor och arbetarklass. Försäljningen av preventivmedel har ända fram till 1970-talet varit reglerad på olika sätt. Men under andra världskriget insåg staten att kondomen kunde vara till nytta eftersom könssjukdomar spred sig snabbt, inte minst hos värnpliktiga soldater. Därför började staten propagera för användning av kondom, dock visade det sig i slutet av kriget att åtta av tio kondomer hade hål i sig. Medverkande: Anna Inez Bergman, ekonomisk historiker Reporter: Joacim Lindwall joacim.lindwall@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se
Unga blev medforskare i ett unikt projekt om psykiskt välbefinnande. Resultatet kan förändra både forskning och samhälle. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vad vet vuxna egentligen om hur unga mår? Och vad händer när unga själva får vara med och bestämma vilka frågor forskningen ska ställa? I Vetenskapsradion möter du ungdomar och unga vuxna som blivit medforskare i ett unikt projekt vid Uppsala universitet. Tillsammans med forskare har kartlagt vad som stärker ungas psykiska välbefinnande , intervjuat allt från skolor och idrottsföreningar till företag och myndigheter, analyserat svaren och tagit fram över 50 förslag på förändringar. Men programmet handlar också om något större. Flera av deltagarna hade en ganska stereotyp bild av forskare innan de själva blev en del av forskningsvärlden. Nu vill de visa att forskning inte behöver göras om unga, utan tillsammans med unga. Hur påverkas resultaten när de som berörs får vara med och formulera frågorna? Vad kan forskare vinna på att släppa in unga perspektiv i hela forskningsprocessen? Och varför menar deltagarna att det faktiskt inte är så svårt att involvera unga som många tror? Ett program för dig som är nyfiken på hur forskning går till, vill påverka frågor som rör unga människors liv eller söker nya sätt att förstå psykiskt välbefinnande. Och för forskare som vill upptäcka kraften i att göra unga till medskapare istället för studieobjekt. Lyssna och få nya perspektiv på både forskning och ungas möjligheter att förändra samhället. Medverkar gör medforskarna Carla Bäckström, Sigfrid Dammström, Cazper Oskarsson, Kerstin Åkesson, Frida Cramér samt forskaren Veronica Hermann vid Uppsala universitet. Reporter: Annika Östman Annika.Ostman@sverigesradio.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sverigesradio.se
Nobelpristagaren Geoffrey Hinton tycker att riskerna med artificiell intelligens har blivit tydligare när AI-system utvecklat självbevarelsedrift. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången i april 2026. Geoffrey Hinton fick Nobelpris 2024 för artificiell intelligens som bygger på neurala nätverk. Redan dessförinnan hade han lämnat en anställning på Google och börjat att tydligt varna för teknikens konsekvenser. Nu när Vetenskapsradion talar med honom igen, ett drygt år efter hans uppmärksammade AI-varningar i samband med Nobelpriset, ser han ännu tydligare skäl än förut att peka på riskerna att artificiell intelligens faktiskt utplånar mänskligheten och behovet av åtgärder för att förhindra teknikens dåliga effekter. AI-system har visat sig kunna utveckla självbevarelsedrift. Och i förlängningen innebär det att systemen skulle kunna sätta sitt eget bevarande framför människors bästa. Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sverigesradio.se
Musiken är med många i trafiken, hemma, och ibland till och med hela vägen in i sömnen. Vi möter forskarna som tar reda på hur det kan påverka hörseln. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet är en repris från september 2025. Sedan dess har Iris Elmazoska blivit doktor i sitt ämne och den studie som nämns i programmet som ännu inte vetenskapligt publicerad, är nu publicerad. Iris Elmazoska har i sin doktorsavhandling studerat hur ungdomar lyssnar på musik i hörlurar, och vad det kan betyda för deras hörsel. Det finns inte så mycket forskning om det sedan tidigare, men 2022 gjordes en studie för WHO som skattade att en miljard ungdomar kan komma att få hörselskador av lyssnande i lurar och på konserter. Hör forskarnas bästa tips på hur man som luranvändare kan vara varsam med sin hörsel. Medverkande: Iris Elmazoska, audionom och doktorand i hörselvetenskap, Stephen Widén, docent i psykologi och lektor i hörselvetenskap, Tobias Åslund, forskningsingenjör. Länkar till Iris Elmazoskas hittills publicerade studier i avhandlingen: Associations Between Recreational Noise Exposure and Hearing Function in Adolescents and Young Adults: A Systematic Review | Journal of Speech, Language, and Hearing Research Full article: “It’s about wanting to disappear from the world… ” - an interpretative phenomenological analysis on the meaning of music and hearing-related risks Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sverigesradio.se
Inga monster hamnar i trålen, men expeditionen med Galathea hittar arter på över 6 000 meter i Stilla havets gravar. Fynden gav namn åt den hadala zonen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hösten 1950 lämnar fartyget Galathea 2 Köpenhamn inför stor uppståndelse. Kursen sätts mot de djupaste delarna av världshaven, där kunskapen då var så begränsad att det till och med var en öppen fråga om liv fanns på 7–10,5 kilometers djup. Projektet hade tagit form redan under ockupationsåren, efter att djuphavsforskaren Anton Bruun väckt rubriker med sin tro på gigantiska ålar, en möjlig sjöorm, inspirerad av ett tidigare fynd av en flera meter lång ållarv. Tillsammans med reseskildraren och mediemannen Hakon Mielche blev sjöormen också ett sätt att skapa pengar och publicitet, samtidigt som den danska staten efter kriget såg expeditionen som en chans att visa upp Danmark som modern forskningsnation. Ombord fanns trål och en vinsch med 12 kilometer vajer. När Galathea når Filippinergraven, då uppmätt till 10 540 meter, uteblir sensationerna men trålen ger ändå avgörande fynd. Små djur från extremt djup bidrar till att beskriva livet i det som Brun kallar den hadala zonen, och expeditionens resultat fortsätter att påverka djuphavsforskningen. Reporter: Mats Carlsson-Lénart mats.carlsson-lenart@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se
Alla världens sångfåglar bygger sina läten på ett antal särskilda element, som identifieras i en ny studie. Hur komplex sången blir avgörs av miljön där sången framförs. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet är en repris från juli 2026. Över 3000 sångfåglars läten över hela världen har analyserats av franska forskare, och med hjälp av maskininlärning har de identifierat 8 byggstenar, som de kallar motiv, och som fåglarna bygger upp sin sång med. I snitt använder fåglarna fem av dem, men vissa nöjer sig med bara ett. Ju mer komplex sång, desto mer information kan överföras för att attrahera honor eller avskräcka rivaler, men i vissa miljöer kan informationen gå förlorad, konstaterar forskarna i sin artikel i tidskriften Science. Medverkande: Quentin Bacquelé, bioakustiker vid universiteten i Montpellier och St Etienne; Susanne Åkesson, professor i zooekologi Lunds universitet; Per Alström, forskare i ornitologi Uppsala universitet. Programledare: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se Producent: Sara Sällström sara.sallstrom@sr.se Ljudtekniker: Victor Bortas Rydberg I programmet hörs följande inspelningar, som finns med bland de läten forskarna analyserat, hämtade från ljuddatabasen xeno-canto: Three-wattled Bellbird (Procnias tricarunculatus) Source: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Three-wattled-bellbird.webm Recordist: Babbage Licence: CC-BY-4.0 — https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/ Ladusvala (Hirundo rustica) Source: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Hirundo_rustica_-_Barn_Swallow_-_XC83449.ogg Recordist: Jonathon Jongsma Licence: CC-BY-SA-3.0 — https://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/ American Crow (Corvus brachyrhynchos) Source: https://xeno-canto.org/756861 Recordist: Robert Benson Licence: CC-BY-SA-4.0 — https://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0/ Talltita, (Poecile montanus) Source: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Poecile_montanus.ogg Recordist: Vladimir Yu. Arkhipov Grönsångare, (Phylloscopus sibilatrix) Source: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Gr%C3%B6ns%C3%A5ngare_-_Phylloscopus_sibilatrix.ogg Recordist: Jonn Leffmann Sidensvans, Bohemian Waxwing (Bombycilla garrulus) Source: https://xeno-canto.org/935618 Recordist: Doug Hynes Domherre, (Pyrrhula pyrrhula) Source: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Pyrrhula_pyrrhula_-_Eurasian_Bullfinch_XC543712.mp3 Recordist: Benoît Van Hecke Gärdsmyg, (Troglodytes troglodytes) Source: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Troglodytes_troglodytes_song.ogg Recordist: Grantus4504 Kanariefågel, (Serinus canaria domestica) Source: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Long-range-Order-in-Canary-Song-pcbi.1003052.s001.oga Recording: Supplementary Audio S1 from Markowitz et al. (2013), Long-range Order in Canary Song. Recordist: not specified.
I privat vård sker över 80 procent av förlossningarna med kejsarsnitt. Läkare, pengar och kultur pressar kvinnor mot operation. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Brasilien ligger i topp i WHO:s statistik över kejsarsnitt: 55,5 procent av alla barn föds med operation, och i privat vård över 80 procent. Samtidigt visar en stor studie att de flesta kvinnor vid första besöket i mödravården önskar en vaginal förlossning. I Rio de Janeiro beskriver gravida hur jakten börjar på de få läkare som erbjuder ”respekterad” vaginal födsel. I den privata sektorn pekas finansieringen ut: sjukförsäkringssystem och ersättningar gör planerade snitt enklare att schemalägga och mer lönsamma, medan en vaginal förlossning kräver beredskap dygnet runt. I offentlig vård finns andra drivkrafter. Brist på smärtlindring, underbemanning och avsaknad av egna rum kan öka rädslan inför värkarbetet. Flera vittnar också om ”obstetriskt våld” – från att lämnas utan stöd till åtgärder utan samtycke, som rutinmässigt klipp, så kallad episiotomi. Reporter: Sara Heyman sara.heyman@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se
Att satsa pengar på forskning verkar riksdagspartierna vara överens om att göra. Men hur vill de att satsningarna ska se ut under nästa mandatperiod? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är många miljarder i statsbudgeten som ska delas ut till universitet och forskare, och Vetenskapsradion har frågat alla riksdagspartier vilka särskilda satsningar på forskning de skulle vilja göra under kommande mandatperiod. Bland annat finns AI, kvantteknik, life science och klimat med på önskelistan. Mats Benner, som är professor i forskningspolitik vid Lunds universitet, ger sin syn på vilken betydelse satsningarna skulle kunna få för svensk forskning. Programledare: Camilla Widebeck Reporter: Sara Sällström Producent: Lars Broström
Vid ett centrum i Göteborg utvecklas nu undervisningsmateria matematik för flyktingläger som ska vara gratis för alla. Arbetet leds av Chalmersforskaren Samuel Bengmark. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 23/4–2025. Samuel Bengmark är matematikforskare, eller snarare matematikundervisningsforskare på Chalmers i Göteborg. Han ser en skönhet i matematik - i att hitta en lösning där allt faller på plats. För andra är matematik något de hatade i skolan, eller i alla fall något som är så hopplöst svårt att det bara låser sig när de försöker. Matematikämnet utmärker sig på så sätt, som ett ämne som man antingen verkar älska eller hata - en utmaning för dem som ska undervisa i matematik. Nu leder Samuel Bengmark arbetet vid ett nytt centrum. Akelius Math Learning Lab som utvecklar ett enkelt undervisningsmaterial i matematik tänkt för flyktingläger, men gratis för alla. Det innebär ännu fler utmaningar, inte bara språket. Bakgrundskunskaperna kan variera väldigt, liksom åldern på de som lär sig. Och det är svårt att göra exempel som alla känner igen. Dessutom ska det fungera online med också när man inte är uppkopplad. Till sommaren ska de första delarna lanseras. Reporter: Lena Nordlund lena.nordlund@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se