Skip to content
Artwork for Sälj- och marknadspodden
BusinessMarketing

Sälj- och marknadspodden

Sälj- och marknadspodden

Business Reflex podd om försäljning och marknadsföring.

Play
  • 26 episodes
  • Avg 35 min
  • Swedish
Counted on this page — what you have heard stays on this device, so it is not something the list can be paged by.
  • Today · 44 min

    Podd #257 – Therese Suazo om att boka möten via telefon

    Ring för att boka mötet – inget annat. Therese Suazo om kalla samtal som leder till möten ”Hej Anders, har du tid att prata?” Enligt Therese Suazo är det som att skjuta sig själv i benet: nio av tio kommer att säga nej. Hur öppnar du dina samtal? I det här avsnittet av Sälj- och Marknadspodden pratar Anders Hermansson med Therese Suazo, growth specialist på nykundsbyrån Greet. Therese har bokat möten sedan 2012, då hon var med och startade mötesbokningsbolaget 101 Relationer – och hon älskar att ringa kallt. De pratar om varför telefonen slår mejl och LinkedIn när bruset ökar, varför du ska säga ”jag ringer för att jag vill träffa dig” direkt, hur några samtal med befintliga kunder ger ett bättre manus, hur voicemail, sms och mejl samverkar med samtalen, och hur du bemöter invändningar som ”mejla mig”. Thereses råd: ring för att boka mötet, inte för att halvsälja eller göra en behovsanalys. Skriv ett kort manus, föreslå två konkreta tider inom ”de två gyllene veckorna” – och spara säljet till mötet. Läs transkribering Therese Suazo Så många har sagt till mig att bara genom att ändra och säga i början av samtalet att ”jag ringer för att jag vill träffa dig”, har de bokat så många fler möten. Och sen är det viktigt att komma ihåg: gör det enkelt för personen. Anders Hermansson Hej och välkomna till Sälj- och marknadspodden från Business Reflex, B2B-podden som körts sedan 2014. Anders Hermansson Hej, Therese Suazo! Hjärtligt välkommen till Sälj- och marknadspodden. Therese Suazo Stort tack. Anders Hermansson Kul att ha dig här. Vi ska ju snacka om kalla samtal, som är ett kärt ämne nu för tiden tycker jag. Vad säger du om det? Therese Suazo Det låter som om jag ljuger, men jag älskar verkligen att ringa kallt. Anders Hermansson Du är ju en unik människa. Therese Suazo Ja, dopaminkickarna! Det är spännande. Jag är genuint intresserad av att höra mer. Jag älskar att ringa kallt. Anders Hermansson Underbart. Vilken bra start. Kan du berätta lite mer om dig själv, vad du gör och vem du är? Therese Suazo Absolut. Therese heter jag, som du precis sa. Jag skulle precis säga hur gammal jag är, men det är helt irrelevant. Jag är inte 20 år gammal längre. Jag har två barn, bor i Hammarby Sjöstad och driver en nykundsbyrå som heter Greet. Vi ser oss som ett premiumalternativ när man vill ha hjälp med att få nya kundbesök. Anders Hermansson Jag fattar. Och hur har resan sett ut fram hit då? Therese Suazo Allting började 2012, eller om vi drar tillbaka ännu längre, det började 2011 när jag jobbade med något så sexigt som att sälja printannonser i Dagens Industri och Svenska Dagbladet på Smart Media. Där sprang jag på en annan tjej, Mathilda. På den tiden var jag tillsammans med en person som berättade för mig att de köpte in mötesbokning. Jag bara: ”Vadå, köper in mötesbokning?” Han bara: ”Ja, de bokar möten. Ingenting mer.” Då kände jag: om vi kan sälja annonser för jättemycket pengar i Svenska Dagbladet, hur svårt är det då att boka ett möte? Det var en annan tid och länge sedan, men han berättade att de betalade 2 000 spänn per bokat möte eller något i den stilen. Då övertalade jag Mathilda, min kollega: ”Hallå, vi ska göra det här själva.” Så startade vi ett av de större mötesbokningsbolagen, som hette 101 Relationer, och som vi drev mellan 2012 och 2017. Men då var det: sparka in dörren, boka mötet, gör ingenting mer. Vi skickade inga mejl, inga sms och absolut ingen LinkedIn. I dag ser det lite annorlunda ut på nykundsfronten. På 101-tiden kunde vi prata med 8–10 beslutsfattare i timmen. Det kan vi inte göra i dag. Så med Greet jobbar vi på ett lite annorlunda sätt. Vi jobbar jättemycket med voicemail, mycket sms och mejl, och vi gör allting manuellt. Vi må vara ganska långsamma, men vi bokar otroligt mycket möten. Anders Hermansson Vi kommer in mer på hur ni gör sen. Men varför tycker du att vi ska ta upp det här ämnet överhuvudtaget? Varför ska man hålla på och ringa folk? Det finns ju så många andra härliga digitala kanaler. Varför är det här relevant att prata om? Therese Suazo Alltså, ”kalla samtal är döda” – jag går gärna först i det ledet och säger: nej, det är de inte. Finns det något mer slagkraftigt än när du får prata med en person direkt över telefon? Hur många gånger har inte du varit med om att du har LinkedIn:at med någon, och personen kanske till och med sagt: ”Absolut, vi kan ses. Kom med förslag.” Ghostad. Det händer ingenting mer. Det är så mycket brus överallt: i mejlen, på LinkedIn, överallt är det brus. För mig är telefonen den absolut bästa kanalen. Du kan också bena ut så mycket under samtalet. Det handlar inte om att folk inte vill prata i telefon, utan om att du på ett delikat sätt ska bjuda in och göra det enkelt att vilja ta samtalet. Anders Hermansson Men som sagt, det finns ju så många AI-mejl och grejer. Therese Suazo Det ser man väl direkt. Hur ofta svarar du på ett mejl som säger: ”Hej Anders, nu är det tredje gången jag mejlar dig. Jag vet inte om jag har hamnat i din skräppost.” Anders Hermansson Eller ännu värre: ”Hej Anders, jag har tittat på din webbsajt och ni verkar jobba med det här.” Man bara: du har inte tittat på min webbsajt. Therese Suazo Exakt! Hundra procent. Men om någon däremot skriver: ”Hej Anders, jag talade in världens längsta voicemail till dig. Du behöver absolut inte lyssna på det, men jag skulle vilja prata med dig. Skulle du kunna slå mig en signal?” Då kommer du för det första bli lite nyfiken. För det andra kommer du förmodligen svara något i stil med ”det var inte så långt” eller ”det var inte så farligt”. Så man får hitta vägen in. Anders Hermansson Intressant. Vi kommer hela tiden in på tips och tricks, och det är ju superbra. Ibland kan det vara svårt att vara konkret, men du är superkonkret. Jag måste säga, och det här är tal av egen erfarenhet: när man tänker på att kalla samtal är svårt för vanliga dödliga som inte är superproffs, då känner jag att det är svårt på två nivåer, åtminstone för mig. Det första är att du överhuvudtaget får det gjort. Det andra är att lyckas med det när man väl försöker. Det finns en massa spärrar, känner jag. Prospektering och i synnerhet kalla samtal hamnar på to do-listan, men ganska långt ner, hela tiden, för säljare. Therese Suazo Absolut. Det känner jag igen, och vi kan se i våra kunders kalendrar att de ibland lägger in två timmars ”ringa kallt”. Det funkar inte riktigt på det sättet. När du ska ringa behöver du avsätta tid, du måste följa upp, och framför allt måste du se till att det blir gjort. Jag tror att många som ska komma igång med nykundsbearbetning gör det så svårt. När vi ringer, då ringer vi. Hos oss sitter vi aldrig och prospekterar samtidigt som vi ringer. När vi kommer igång och ringer har vi för det första ett bra manus. För det andra har vi en färdig lista där vi har köpt in kontaktdata, all information vi behöver. Och för det tredje: när du ringer, ringer du. Du sitter inte och gör en massa andra saker, mejlar och hej och hå. Jag tror att det är bra att hitta fokus. Man kan också göra det lite roligare och lättare genom att räkna baklänges: hur många pitchar måste jag ta för att kunna boka ett möte? När det går trögt är det lätt att säga: ”Det är så svårt. Det går inte.” Varför går det inte? Jo, för att du inte har pratat med tillräckligt många personer. Eller var fastnar du någonstans? Anders Hermansson En grej att plocka upp: du sa att man ska ringa och ha listan färdig. Hur ser man till att man har rätt lista? Therese Suazo Först och främst: vad är det jag ringer för? Vet du vad, vi backar från det här. Tänk dig så här: du står på ditt barns fotbollsträning. Det ringer i telefonen. Det är ett främmande nummer. Du skulle kunna svara, men du skulle också kunna skita i det. Om du svarar och den här personen bara: ”Hej, hallå Anders, bla, bla, bla” – vad är det första du tänker? Anders Hermansson Frågar du mig? Jag tänker: herregud, jag vill inte prata med dig nu. Therese Suazo Du tänker: vem är du, varför ska jag prata med dig och varför ska jag träffa dig? Det är det man brukar tänka när någon ringer. Så när vi bokar våra möten håller vi väldigt strama tyglar. Vi börjar med att säga: ”Hej, jag heter Therese, jag ringer från Greet.” Sen gör vi något för att connecta. Men sen säger vi: ”Jag hör av mig för att jag vill träffa dig.” Bara spotta ut det direkt. Jag tror att många som jobbar med att boka möten gör det så himla svårt. Det är samma sak som att öppna ett samtal med: ”Hej Anders, har du tid att prata?” Anders Hermansson Ja, just det. Therese Suazo Det är som att skjuta sig själv i benet. Varsågod: ”Nej, jag har inte tid att prata.” Det är klart att nio av tio kommer att säga nej. Här har du ringt och sökt personen flera gånger, och sen öppnar man med en så otroligt dum fråga. Anders Hermansson ”Ringer jag och stör?” Therese Suazo Ja, det gör du garanterat. Det är samma sak om någon börjar: ”Hej Anders! Tjena, tjena! Hur har helgen varit?” Då förtjänar du inte den uppmärksamheten från mig. Jag vet inte vem du är, vad du vill och varför jag ska prata med dig. När vi bokar våra möten följer vi, som sagt, väldigt strama tyglar. Först en kort introduktion om vad jag gör. Sen pratar vi om själva bolaget och vad som händer på mötet, det är det samtalet handlar om. Sen kvalificerar vi att vi har rätt förutsättningar att kunna göra business. Anders Hermansson Jag fattar. Men det du sa lät som att det är du som ska träffa dem. Hur gör du när du ringer för någon annans räkning? Folk säger ju ofta: ”Hej, min vd kommer att vara i Stockholm vecka 24.” Therese Suazo Det funkar inte i Sverige. Ringer du till USA är det jättebra att säga: ”Min vd skulle vilja prata med dig.” Men i Sverige blir det snarare att personen tänker: ”Aha, då kan jag vara vd:n själv.” Vi pratar alltid i jag-form. Vi pratar alltid om hur vi jobbar på bolaget, men när vi har bokat in tiden kanske jag säger något i stil med att ”jag och min kollega Anders kommer att träffa dig den tiden” eller ”Anders skickar även inbjudan”. Jag tror att det är så vanligt i dag att man lägger över mötesbokningen på en annan person, så det är ingen som överhuvudtaget funderar på det. Sen har vi alltid ett namn vi ringer under, och det kan låta jättemärkligt. Som sagt, jag heter Therese Suazo, och det skulle vara jättemärkligt om jag personligen ringde runt till alla våra kundprojekt i mitt eget namn. Det hade aldrig funkat. Så vi heter något kort, trevligt namn, typ Stina, Lisa eller Anna, när vi ringer. Då kan säljaren som kommer ut på mötet säga: ”Du pratade ju med min kollega Stina.” Anders Hermansson Jag fattar. Om vi backar tillbaka och tänker att vi ska hjälpa folk som vill göra det här själva, även om det är svårt. Det här med att få det gjort, om jag sitter som säljare. Du har ju jobbat med det själv, även om du älskar ämnet. Vad är det för förutsättningar som behöver finnas för att en vanlig dödlig ska göra det här? Sätta av tid och boka in i kalendern kan man ju göra, det är inga problem. Men det blir inte gjort ändå. Therese Suazo Jag tror framför allt att man ska ha ett bra manus, för det är också en utmaning. Jag jobbar på ett bolag och älskar vad bolaget gör, vilket gör att jag älskar att prata om det. När man då ringer och ska boka möten vill man berätta så mycket. Dels blir man trött själv, man måste fundera på vad man ska säga, det blir väldigt långt och man gör en behovsanalys. Det blir inte bra. Det blir varken hackat eller malet. När vi bokar möten ringer vi och bokar mötet, punkt. För att sen kunna preppa och hålla ett jättebra säljmöte. Jag tror att ett väldigt vanligt problem bland säljare är att man gör båda delarna när man ringer. Man ska berätta, man gör en behovsanalys, och sen blir det en större grej för den stackars personen man ringer att ta ställning till. Det handlar inte längre bara om ”ska vi ta ett möte?” utan om ”ska jag köpa in det här eller inte?”. Anders Hermansson Exakt. ”Ska jag ha ett ERP-system eller inte?” Therese Suazo Exakt. Börja med att skriva ett bra, kort manus där du säger: ”Jag hör av mig för att jag vill träffa dig.” En kort introduktion om vad bolaget gör, och sen fokus på varför vi ska ses. Här är det jättebra att ta del av vad era kunder tycker och tänker om produkten eller tjänsten som du jobbar med. Studier visar att en person är mycket mer benägen att svara på ett påstående än på en öppen fråga. När vi lägger upp våra manus brukar vi ofta öppna med något i stil med: ”Många vd:ar som jag pratar med upplever att det kan bli otroligt dyrt, och att det är svårt att hitta en person som kan allt.” En bra grej innan man överhuvudtaget kommer igång med sin mötesbokning är att ringa några befintliga kunder för att förstå vad de tycker om den produkt eller tjänst som vi erbjuder, och försöka plocka in det i manus. Framför allt: vad löser vi för problem? Och namedroppa lite, så att man får in det här i samtalet. Anders Hermansson Istället för att prata om features som man har i sitt system. Therese Suazo Ja, precis. Det är knappt att man ska nämna några features. Du kan nämna några få. Snarare: varför ska vi ses? Och försöka hitta urgency, och också ge ett värde. Och framför allt: använd aldrig ordet förutsättningslöst. Anders Hermansson Nej, det är ett väldigt märkligt ord. Therese Suazo Ja, vad betyder det? Anders Hermansson Det betyder garanterat bortslösad tid. Therese Suazo Exakt. Det är ett slösmöte. En annan sak med mötesbokning generellt. Det är jättebra att prata med befintliga kunder och höra vilka utmaningar de har som vår lösning löser, och baka in det i manuset. Men sitter du som säljare på ett bolag och har en försäljningschef som flåsar dig i nacken och säger att du ska boka si och så många möten varje vecka, då är det väldigt lätt att man bokar lite vad som helst. Man känner en press att man måste boka. Men det är också viktigt att titta på vad jag behöver stämma av innan mötet äger rum. När vi bokar våra möten går vi på avslut med två olika tidsförslag: ”Hur ser det ut för dig den 23:e på förmiddagen, alternativt den 25:e klockan ett?” Vad händer då med personen vi ringer? Vi brukar alltid prata om vår fiktiva person Lennart på Greet. När vi har utbildning pratar vi alltid om: vad gör Lennart då? Nu är det fredag, Lennart är glad. Det som händer med Lennart är att han, oavsett om han sitter vid kalendern eller inte, kan visualisera den 23:e klockan nio på morgonen, eller fredag den 25:e, löningsdag, efter lunch: ”Då är jag glad. Då kan vi ses.” Och försöka måla upp det så tidigt som möjligt. Anders Hermansson Just det. Du har ju släppt så många bra nuggets här. Men skulle vi kunna gå igenom hur processen ser ut från start till mål? I ert fall blir det ett projekt, och vem som än ska göra det här måste antagligen göra det ni gör. Hur går det till från att ni startar ett projekt för en kund, vilka är de olika stegen och vad är viktigt? Therese Suazo Absolut. När vi startar med en ny kund brukar vi alltid börja med att göra en mindre förstudie. Ofta kommer en kund till oss och säger: ”Det här är vår ICP, det här är de vi vill träffa och vi vill prata om det här.” När vi gör förstudien intervjuar vi personer i målgruppen. Säg att kunden vill träffa CFO:er och prata om ett nytt ekonomisystem. Då ringer vi till CFO:er i den storlekskategorin och den branschen som kunden vill träffa, för att höra vad de objektivt tänker och tycker om vår kunds lösning. Det här är så sjukt. I början, när vi körde de första förstudierna, drog vi alltid i vårt befintliga nätverk. Nu har vi kanske mjölkat ur det lite, och vi ringer på case där vi inte har någon sådan person i nätverket. Nu ringer vi helt främmande personer, CFO:er på stora bolag, och säger: ”Hej, jag ringer från ett bolag som heter Greet. Vi gör en mindre förstudie. Kan jag få intervjua dig i några minuter? Du har så lång erfarenhet inom det här segmentet, så jag tror verkligen att du kan ge bra input.” Många gånger blir de samtalen 30 minuter långa. Anders Hermansson Folk vill hjälpa till. Therese Suazo Ja! Folk vill hjälpa till. Det är samma sak när det kommer till mötesbokning generellt. Jag tror att en anledning till att jag älskar att ringa kallt är att jag är bra på att ha ett samtal. Det är oftast där de flesta fallerar: de får inte till ett samtal. Det handlar mycket om hur du öppnar dialogen. Man brukar säga att man har 58 sekunder på sig innan personen, Lennart i det här fallet, bestämmer sig för om han vill fortsätta prata med dig eller inte. Vi jobbar jättemycket med våra introduktioner. Får jag till ett skratt, eller verkligen connectar med kunden i början av samtalet, då blir det en bokning. Anders Hermansson Just det, när garden släpps ner. Therese Suazo Ja, precis. Personen på andra sidan blir tyvärr ringd av ganska många personer, förmodligen. Du har ingen aning om vad den personen gör när du ringer. Lyssnar han överhuvudtaget? Sitter han och löser sudoku? Sitter han i en Excel-fil? Man vill ju bara ta tag i honom och ruska om. Några av mina favoritintroduktioner: ”Hej Anders, vad glad jag är att jag fick tag på dig! Jag har ringt dig så många gånger via växeln. Jag vet inte om du har hört det, men jag är jätteglad att jag fick tag på dig.” Då blir det automatiskt att du bara: ”Jaha, gud, det här måste ju verkligen vara viktigt om hon har ringt så många gånger.” Nu har jag jobbat med det här så länge att jag har många av mina kollegors perfekta intron. Jag hade en tjej på 101-tiden som brukade öppna samtalet med en fejknys. Det kanske låter helt… Anders Hermansson En fejk vad? Therese Suazo En fejknys. Hon bara: ”Atjo! Gud, förlåt!” Det är klart, Lennart sitter och gör något annat och så nyser någon honom i örat. Själv började jag många gånger med att skratta, eller ta en klunk vatten och säga: ”Gud, förlåt, du svarade så snabbt.” Men det här är nog ändå min favorit. När någon svarar ”Lennart Andersson”, lite så som vissa svarar i telefonen, då är du helt tyst. Du säger ingenting. Han blir förvirrad och säger: ”Hallå?” ”Men gud, förlåt! Du svarade så perfekt, så jag trodde det var din voicemail.” Och då är det hundra procent att han kommer att börja skratta, och hundra procent att jag kommer att boka honom. För då har jag bevisat att jag är en person. Vi har connectat på något sätt, och nu kan man börja prata. Många rusar in i samtalet för snabbt, bara bla, bla, bla. Anders Hermansson Som en maskin, ja. Therese Suazo Ja, och sen: ”Nej tack, hej då.” Anders Hermansson Jag måste fråga dig om intervjuerna när ni gör förstudien. Vad får ni ut av dem som ni använder sen? Therese Suazo Vi vill förstå vad de har för utmaningar just nu. Ett exempel: vi ringde för ett virtuellt kontor, och vi bokade HR-chefer. Den lösningen kändes kanske lite som nice to have i stället för must have. Därför ville vi förstå vad som kunde få HR-chefen att verkligen prioritera det här. Det här var några år sedan, och då hade det kommit en ny lag, CSRD. Då kunde vi få in den i våra dialoger, och plötsligt blev det här mycket mer relevant. Anders Hermansson Det visste ni för att ni hade snackat med HR-cheferna. Therese Suazo Ja, vi hade intervjuat några HR-chefer för att förstå vad som ligger på deras tallrik just nu. Vad är det som brinner? Finns det någon jobbig grej som många har som huvudvärk? Och sen försöka få in det snabbt. Anders Hermansson Jag fattar. Du berättade att ni använder fler kanaler än bara telefon. Kan du berätta lite mer om hur ni kombinerar de här grejerna, om det är efter samtalet eller kanske innan? Therese Suazo Jag tror att många säljare som ska boka möten ringer lite sporadiskt, någon gång här och där. Det hör jag ofta. Då är chansen att jag får tag på någon väldigt liten. Man ska också tänka på att väldigt många sitter i möten under vissa tider. Vi brukar dela upp våra pass i tider. Vi har ett första pass mellan 8.20 och 10.15. Sen är det en liten rast, och sen ringer vi igen från 10.30 till 12.05. Att ringa lite in på lunchen är hundra procent okej. Att ringa tidigt på morgonen är jättebra, det är bästa passet alla dagar i veckan. Och sista passet, när folk sitter i bilen och är betydligt mer mottagliga för att prata. Så det är en grej att ringa vid rätt tidpunkt. Anders Hermansson Vad gör man utöver att lyfta luren och ringa? Skickar man sms till folk innan, eller vad gör man? Therese Suazo Det här är ett jättebra tips som vi kör väldigt ofta. Du kan börja med att ringa en gång. Inget svar. Man kan också variera sitt telefonnummer, kanske låna en kollegas telefon och ringa en annan gång, för då var det ju inte du som ringde. Men lämna också ett voicemail. Vi brukar ofta lämna ett ganska långt meddelande: ”Hej Anders, jag heter Therese och ringer från Greet, och jag skulle vilja prata med dig om bla, bla, bla.” Och sen kanske man till och med säger: ”Det här blev ett väldigt långt meddelande, jag ber om ursäkt för det.” Det jag gör sen är att jag skickar antingen ett mejl eller ett sms: ”Jag lämnade ett långt voicemail, du behöver inte lyssna på det, men hör gärna av dig till mig.” Då har jag redan stuckit ut radikalt mot alla andra som bara ringer en gång. Sen det här med att mejla: när får man mejla? Finns det någon mejllag för när man får mejla? Vad är kutym? Jag skulle säga att jag får mest svar på mina mejl när jag schemalägger dem till senare på kvällen. Eller man kan till och med vara så fräck att man schemalägger ett mejl som går ut på söndagen. Och kanske öppnar med: ”Förlåt att jag mejlar på en söndag, men jag har försökt få tag på dig under förra veckan.” Då är det viktigt att det ligger substans i det, att jag faktiskt har ringt personen under veckan och lämnat meddelanden. Så att man inte drar en lögn och säger att man har ringt tusen gånger, och sen har man aldrig ringt och det visar sig att personen har slutat eller bytt roll. Anders Hermansson Ja, just det. Okej, så då har vi voicemail och sms. Du pratade tidigare om att man blir ghostad på LinkedIn. Ska man använda LinkedIn som en kompletterande kanal? Hjälper det till? Therese Suazo Ja, absolut. Jag tycker LinkedIn är jättebra. För Greet använder vi LinkedIn jättemycket. När det kommer till våra kunders uppdrag är det lite svårare för oss. Anders Hermansson Just det, då är man ju inte i LinkedIn. Therese Suazo Precis. Eftersom vi är lite schizofrena i vår roll, och heter andra saker, kan vi inte använda vår LinkedIn. Men när vi jobbar med våra kunder har vi en avstämning med dem varje vecka där vi går igenom vilka vi har pratat med men kanske inte lyckats boka in. Då är det jättebra om kunderna lägger till dem på LinkedIn, eller går in och tittar på personens profil. Försöker skapa väsen. Det kan till och med vara så att vi har några topprankade prospekt som kunden verkligen vill in hos. Då försöker vi lokalisera vilka personer som kan vara involverade, och sen går kunderna in och tittar på deras LinkedIn. Man behöver inte skicka en vänförfrågan, för det kan uppfattas lite aggressivt innan vi har haft någon dialog. Men det är klart att du skulle bli fundersam om 15 personer från Finansinspektionen hade gått in på din LinkedIn. Då hade du bara: ”Va? Vad händer?” Folk har ganska bra koll. En väldigt liten handling, men som ändå kan göra skillnad. För det kan göra att när vi ringer, så tänker personen: ”Ja, men jag känner igen det.” Anders Hermansson Det ringer en liten klocka där. Therese Suazo Ja, det ringer en liten klocka. Anders Hermansson Det här med efter att bokningen har skett. Då har jag två grejer jag tänker på. Den första är naturligtvis att säkra att folk dyker upp på mötet. Hur kan man jobba med det så att man inte får no shows? Therese Suazo Nummer ett: när man ska kvalificera mötet är det viktigt att betona det. Jag brukar säga något i stil med: ”För att jag ska kunna förvalta de här 45 minuterna vi har bokat in så gott som möjligt skulle jag vilja förbereda mig lite.” Då ställer man några frågor för att säkerställa om det finns möjlighet att göra affärer eller inte. Det var lite som vi pratade om tidigare: har man en försäljningschef som flåsar en i nacken och måste boka en massa möten, då är det lätt att man bara bokar allt. Och det blir inte bra det heller. Så det är bra att verkligen försöka kvalificera så mycket som möjligt. Sen säger man i telefon att ”nu kommer jag att skicka en inbjudan till dig, den här tiden, den här dagen. Och är det så att du inte kan, eller att något händer, hör av dig till mig.” Vi repeterar, repeterar, repeterar. Sen brukar vi alltid först skriva ett mejl och säga: ”Tack för ett trevligt samtal. Jag kommer att skicka en inbjudan till dig, tacka gärna ja på den så att jag ser att den har kommit fram.” Och sedan kort vad som händer på mötet. Samma sak i kallelsen: man skriver kort vad mötet kommer att handla om. Och lägg inte mötet för långt fram i tiden. Det är väldigt vanligt att man blir uppringd av folk som säger: ”Hej, vi skulle vilja bjuda in dig på en lunch den 14 februari.” Det är superlätt för mig att säga ja till det i dag. Anders Hermansson Men det kommer inte att hända. Therese Suazo Men den dagen, och framför allt om det inte står något i kallelsen, kommer jag förmodligen att säga: ”Vad fasen är det här?” Och så kommer jag att tacka nej. Jag tror att vi ska försöka lägga mötena snävt i tiden. Vi brukar prata om de två gyllene veckorna, de två kommande veckorna. Och i stället för att föreslå en tid om två veckor: var lite djärv. ”Hur ser det ut för dig? Jag vet inte om jag är helt galen nu, men går det att få träffa dig redan i morgon?” Anders Hermansson Ja, just det. Therese Suazo För det handlar inte om att den här personen ska ta ett beslut om att köpa något här och nu. Det handlar om att vi ska ses, och att göra det enkelt för personen att säga ja. Anders Hermansson Just det. Det där är ett jättebra tips. Jag talar av egen erfarenhet. Jag accepterar möten från folk där jag tänker att det här blir nog bra. Men sen finns det de möten där jag ser i min kalender: ”Jaha, jag har bokat med den här personen, antagligen tyckte jag att det var en bra idé när jag bokade, så jag dyker väl upp.” Men jag börjar ofta med: ”Hej du, vet du vad, jag har ingen aning om vem du är och vad vi ska prata om.” Och det kanske inte är den bästa förutsättningen för mötet. Therese Suazo Nej, exakt. Det känns som att man börjar i uppförsbacke. Men jag tror på att vara tydlig, i mejlet och i inbjudan, och också se till att hålla ett bra samtal när bokningen görs. När vi bokar våra möten kör vi väldigt straightforward, som jag berättade tidigare. Vi öppnar med att vi vill ses. En kort introduktion om vad bolaget gör, vi pratar om mötet, för det är det de säger ja till, och sen bokar vi in en tid. Och sen kvalificerar vi mötet. Oftast kan vi prata i tio minuter till när vi kommer in på kvalificeringen, för då har Lennart verkligen sänkt garden. Jag har gjort det jag skulle göra: jag ringde dig för att boka ett möte, och det är gjort. Och då kan folk berätta så mycket mer. Vi kan se en enorm förändring från i början, när vi startade 101 Relationer. I ärlighetens namn hade vi aldrig bokat ett möte innan vi startade. Vi blev bara så inspirerade av att man kunde få pengar för att boka möten. Anders Hermansson Tvåtusen spänn per möte. Therese Suazo Vi kan ju sälja annonser i Dagens Industri, klart vi kan göra det här. Vi hade inte jobbat med det tidigare, så vi uppfann hjulet på nytt. Då brukade vi kvalificera mötet först. Man kunde känna att svaren blir väldigt annorlunda om man frågar sen, när man redan har bokat in en tid. Sen tror jag också att det gäller själva invändningshanteringen. Invändningar är kanske lite obehagliga. Man vill inte vara för pushig, och ingen vill vara en pushig person. Samtidigt visar studier att en Lennart går ut med tre invändningar, och därefter är det helt öppet mål. Det är viktigt hur man bemöter en invändning. Vi brukar jobba efter en modell som vi kallar samtalscirkeln. Först: ”Jag förstår. Jag förstår verkligen dig.” Normalisera det han säger. Ge mig en invändning, så ska jag förklara vad jag menar. Anders Hermansson Just det. ”Men vi har redan ett ekonomisystem.” Therese Suazo ”Jag förstår. Det fattar jag. Nästan alla som vi pratar med har en befintlig lösning i dag.” Anders Hermansson Normalisera. Therese Suazo Avväpna. ”Bara för att vara tydlig: jag går inte in i mötet med någon förhoppning om att du ska säga ’vad kul, Therese, vi kör igång med er i morgon’, utan värdet med mötet är att jag vill visa dig vårt ekonomisystem och de nya funktionerna, och hur vi många gånger kan fungera som ett komplement till exempelvis ABC-bolaget. Hur ser det ut för dig att träffa mig på tisdag den 23:e klockan nio, eller på fredag den 25:e klockan ett?” Anders Hermansson Intressant. Det lät som att du tar invändningen, men sen går du direkt vidare till det du vill åstadkomma. Du blir inte tyst så att Lennart kan komma tillbaka med en invändning till. Therese Suazo Nej, exakt. Och jag tror också att det är viktigt att komma ihåg att Lennart aldrig kommer att föreslå själv när vi ska ses. Jag måste dra det här hela vägen. Många gånger handlar invändningen om att han inte har förstått vad det handlar om. Man kan också vara lite djärv i bemötandet om någon säger: ”Mejla mig.” Anders Hermansson ”Kan du skicka över lite information?” Det är ju en klassiker. Therese Suazo I stället för att gå på för hårt kan man säga: ”Absolut! Jag kan självklart skicka ett mejl till dig. Vad har du för mejladress? Och bara så att jag vet: vad exakt vill du att jag ska mejla dig?” Då brukar de flesta säga: ”Ja, typ lite det du sa.” ”Ja, för den absolut bästa informationen kommer du att få på plats under ett möte. Så du förstår, det här handlar inte om att jag går in med en förväntan om att du ska köpa något här och nu. Vi vill börja med värdet med mötet, att visa dig den här lösningen. Hur ser det ut för dig då?” Anders Hermansson Jag fattar. Du kom in på samtalscirkeln. Har du några fler saker i den? Therese Suazo Ja, men det handlar framför allt om hur man bygger upp invändningsbemötandet. Sen är det viktigt att komma ihåg att det finns riktiga invändningar, och det finns skugginvändningar, när folk säger saker som inte är sanna. Det kan man oftast höra tidigt i ett samtal: ”Ja, men vi jobbar redan med en partner.” ”Vi har inte råd. Vi har ingen ekonomi.” Det kan också vara sådant som: ”Ja, jag förstår det, men det är för att ni inte vet vad vi erbjuder.” Och det måste man verkligen ta sig igenom. Sen kan man ibland märka när man sitter i en dialog att personen man pratar med pratar iväg. Jag vet inte om du har varit med om det. Oftast är det de som säger: ”Jag är ledsen, Anders, jag har inte tid. Det är så mycket just nu. Vi ska byta kontor, och sen ska vi byta ERP-system.” Anders Hermansson Och sen ska jag skilja mig. Therese Suazo Bla, bla, bla. De babblar iväg i all oändlighet. Då brukar vi jobba med något vi kallar avbrytarfrågor. Det hörs nog inte så mycket, men jag är uppvuxen i Luleå. Så fort jag hör minsta tendens till norrländska när jag ringer, då är det min bästa avbrytarfråga: ”Lennart, jag måste fråga dig, är du från Norrbotten?” För vad händer då med Lennart? Han blir helt omskakad: ”Jo, det är jag faktiskt.” Och då kan man gå tillbaka: ”Bara så jag vet, för vi vill ju träffa dig på mötet”, tillbaka till tiden, och ta tillbaka kontrollen i samtalet. För ju längre personen pratar iväg, desto längre ifrån kommer du att boka in en tid. Det är samma sak som när man ringer och följer upp en offert. Man vill få in så många ja som möjligt, för då är det lättare att få in ytterligare ett ja. Och när du har gått på avslut: tysta avslutet. Säg ingenting. De tittar förmodligen i kalendern. Släng inte in något extra som du har i rockärmen, som gör att Lennart säger: ”Jaha, men om ni jobbar på det sättet är det inte intressant.” Anders Hermansson Just det, säg inget mer som kan sabba. Det där med mätning, lite snabbt. Borde man mäta? Ska man ha pinnar, vad det nu heter, knack, snack och tack och allt sånt? Är det viktigt? Therese Suazo Det beror väl på vem du frågar. Jag själv är allergisk när folk bara: ”Jag har haft 40 lyft.” Okej, I don’t care. Lyft är verkligen en icke-fråga för mig, jag vill inte höra något om lyft. Däremot är jag jätteintresserad av att höra hur många du faktiskt har pratat med. Vi brukar alltid hålla koll i alla våra projekt för att hitta vårt magiska nummer. Vet jag att jag bokar var tredje rätt person som jag pratar med och pitchar för, då kan man räkna ut det magiska numret. Vi gör det enkelt: säg att en affär är värd 100 000. Jag behöver prata med tre för att få till ett möte, och jag behöver gå på två säljmöten för att få till en affär. Då kan man räkna ut vad varje samtal är värt. Vilket gör att det kanske blir lite mer motiverande att sitta kvar och ringa Lennart när han sitter i bilen för att få till de här mötena. Då vet vi att varje pitch är värd precis så här mycket pengar. Anders Hermansson Just det, förutsatt att vi kommer upp i den volymen. En bra grej för att motivera sig själv. Vi har pratat om så mycket bra grejer här, det är superbra. Finns det några speciella fallgropar som man ska försöka undvika, om vi kan ge något tips så att folk inte ramlar ner i dem? Therese Suazo Jag tror framför allt det här med att ha en lista preppad och klar, så att du inte sitter och prospekterar, och att man inte sitter och mejlar samtidigt som man ringer. Ring, ring. Admin, admin. I min värld i alla fall. Det handlar om att du kommer upp i någon form av flow och pratar med många personer. Pratar du inte med någon kommer du inte att kunna träffa någon heller. Jobba med att komma upp i speed när du ringer. Anders Hermansson Mycket bra. Det är många av oss som är deltidssäljare. Man ska göra det här lite med vänsterhanden då och då, och sen har man en annan hatt man ska sätta på sig. Då blir det just det där sporadiska ringandet. Det är nästan som när man lyfter marklyft, som jag gör lite då och då. Första repet är jättetungt, för då ska du verkligen upp från golvet. Nästa rep är lite mer studs i golvet. Men om du ringer ett samtal om dagen, då är det verkligen att börja om från början varje gång, jobba upp energin, och ”ja, det var dagens samtal”. Och sen ska man göra samma lyft igen dagen efter, i stället för att, som du säger, få upp lite momentum. Therese Suazo Hundra procent. Och sen så klart: var ringer du någonstans? Sitter du i ett kontorslandskap där du känner att du måste prata lite tyst, då kanske du inte ska sitta och ringa där. Kanske ringer du när du jobbar hemifrån eller sitter någon annanstans, eller så kopplar du ihop dig med andra personer som också ringer. Vi har ibland kunder som kommer hit och sitter och ringer hos oss. Det är fascinerande hur många fler möten man bokar. Sitter man med ett gäng härliga personer och peppar varandra blir man mycket mer motiverad än om du sitter och viskar i telefonen för att det är helt tyst i rummet. Inte ens jag skulle tycka om att boka möten i ett helt tyst kontorslandskap där alla sitter och tjuvlyssnar på exakt vad du säger. Anders Hermansson Exakt. Grymt. Skulle man kunna samla ihop det här? Det har varit en enda lång parad med superbra grejer. Skulle man kunna knyta ihop säcken? Säg att jag nu har lyssnat på Sälj- och marknadspodden med Therese, och nu måste vi göra något åt det här. Om vi ska ta tag i vår prospektering, eller ringning då, vad är det jag ska göra? Therese Suazo Jag skulle säga: nummer ett, om du inte redan känner att du har ammunitionen – vad som är bäst och vad ni löser för problem – prata med en kund, så att du är relevant i samtalet. Sen bygger du ett väldigt bra, kort manus, så kort som det bara är möjligt. Lockelsen här är att vi ska ses, och det skriver du in tidigt. Vi driver också ett kvinnonätverk som heter Greet Her, där vi kör en del crash courses inom mötesbokning. Så många personer har sagt till mig att bara genom att ändra och säga i början av samtalet att ”jag ringer för att jag vill träffa dig”, har de bokat så många fler möten. Och sen är det viktigt att komma ihåg: gör det enkelt för personen att säga ja. Du ringer för att boka ett möte. Du ringer inte för att halvsälja eller göra värsta behovsanalysen. Du ringer för att boka in en tid och sen ha ett sjukt bra möte, och då kan du ha säljkostymen på. Anders Hermansson Så jäkla bra, vilken bra sammanfattning! Jag vill tacka dig jättemycket, Therese, för att du tog dig tid att vara med i Sälj- och marknadspodden, så att våra lyssnare får lite ny pepp kring det här viktiga ämnet. Tack så jättemycket! Therese Suazo Tack själv, det var jättekul att vara med! Anders Hermansson Bra, ha det fint, hej då! Therese Suazo Ha det bra, hej då! The post Podd #257 – Therese Suazo om att boka möten via telefon appeared first on Business Reflex.

  • November 5 · 33 min

    Podd #256 – Henrik Larsson Broman om de fem rollerna som vinner komplexa affärer

    Fem roller som vinner komplexa affärer – Henrik Larsson Broman om studien Decision Code 87 procent av alla komplexa affärer går till leverantörer som var med redan före eller väldigt tidigt i köpprocessen. Ingen affär i studien gick till en leverantör som kom in sent. Hur ofta är ni med och ritar kartan? I det här avsnittet av Sälj- och Marknadspodden pratar Lars Dahlberg med Henrik Larsson Broman, researcher, författare och föreläsare på TrendBracer. På uppdrag av Mercuri International har Henrik analyserat ungefär 150 verkliga, komplexa B2B-inköp utifrån dem som satt på köparsidan. Henrik sammanfattar resultatet i fem roller: investeraren som väljer rätt kunder, arkitekten som är med från start, dirigenten som får i snitt sju personer från 4,5 funktioner att enas, skräddaren som anpassar lösningen – det 78 procent anger som skälet till att de valde leverantören – och läkaren som tar kundens oro på allvar. Avsnittet avslutas med en konkret fråga per roll att ta med till nästa säljmöte. Rapporten Decision Code kan laddas ner kostnadsfritt från Mercuri Internationals webbplats. Läs transkribering Henrik Larsson Broman 87 procent av alla affärer går till leverantörer som var med redan före, eller väldigt tidigt i köpprocessen. Så nya leverantörer kan absolut vinna, men sena leverantörer gör det sällan. Anders Hermansson Hej och välkomna till Sälj- och marknadspodden från Business Reflex, B2B-podden som körts sedan 2014. Lars Dahlberg Kul att ha dig med, Henrik Larsson Broman. Du har ju varit med här flera gånger tidigare. Lite kort om dig själv – vad gör du idag? Henrik Larsson Broman Stort tack, Lars. Superkul att få vara med igen. Jag är fortfarande en nördig researcher som idag åker land och rike runt och föreläser på olika konferenser, kickoffer och ledningsmöten, dels för att inspirera om trender, vart vi är på väg och vad vi kan förvänta oss av framtiden. Mycket av det jag pratar om utgår från min senaste bok, 50 perspektiv på framtiden. Men jag håller också väldigt mycket workshops och föreläsningar kring försäljning och hur man tjänar pengar. Det har varit min baby sedan 25 år tillbaka: att forska om hur man skapar lönsam försäljningstillväxt. Och det gör jag delvis idag också. Lars Dahlberg Vad härligt. Det positionerar dig lite grann, och det hänger väldigt bra ihop med dagens ämne. För du har på uppdrag av Mercuri International tagit fram rapporten Decision Code – Realities of B2B Buying. Vad är det du har gjort här, kopplat till en undersökning? Henrik Larsson Broman Det vi har gjort är att vi har analyserat ungefär 150 verkliga, komplexa och mer strategiskt viktiga inköp, utifrån svar från personer som varit delaktiga i inköpsprocessen. Det vi ville göra var att på djupet förstå vad som egentligen satte igång köpet, vilka som var involverade, hur leverantören kom in, vad som påverkade beslutet och framför allt vad som krävs för att vinna sådana affärer. Man kan säga att det är en ganska djupgående win-loss-analys, men med fokus på just inköpsprocessen. Lars Dahlberg Kan du utveckla lite mer varför ni valde att ta den här vinkeln utifrån inköp? Det tycker jag är väldigt spännande. Jag har inte sett det så mycket tidigare. Henrik Larsson Broman Generellt sett, när det kommer till försäljning, är min erfarenhet efter 25 år att vi gissar lite för ofta. Jag tycker att vi behöver ha mer fakta på bordet. Säljare tränas väldigt mycket i metodik och olika tekniker för hur vi ska sälja, när man i själva verket kanske borde fokusera mer på att förstå hur och varför kunder fattar beslut – så att vi på allvar kan bli riktigt kundorienterade och vinna större affärer. Där tycker jag att det är ett ganska stort gap ibland. Vi måste förstås lära oss att sälja, men kanske ännu mer förstå den andra sidan av bordet. Det är grunden i försäljning. Lars Dahlberg Spännande. Jag har tagit del av rapporten, och vi kommer att komma in på den rätt mycket. Det är också intressant att den går att jämföra med tidigare undersökningar som du har varit väldigt involverad i – det blir spännande slutsatser. Men kan du sammanfatta vad som är den viktigaste slutsatsen från rapporten, så här i början? Henrik Larsson Broman Jag tror att den viktigaste slutsatsen – och det gäller inte bara det här projektet, utan flera andra projekt vi har bedrivit under åren – förenklat är att försäljning är en mångkamp. Försäljning är inte längre bara att boka in ett möte, göra en behovsanalys och sedan övertyga kunden om varför de behöver vår produkt, tjänst eller lösning. Det är så mycket mer som står på spel idag. Ribban för kvalificerad, modern försäljning har höjts. Det jag har gjort utifrån den här studien och många andra projekt är att sammanfatta det i fem roller, eller principer, som krävs för att vinna större och lite mer komplexa affärer – men också för att göra skillnad i en värld där AI kan göra allt mer. Lars Dahlberg Jag tycker att tänket med att beskriva det utifrån roller, och att man måste hantera det lite grann som en mångkamp, är väldigt bra. Jag tror att det kan vara ganska ögonöppnande för många. Jag har tagit del av det här lite grann innan, så jag vet vad de handlar om, men det vet inte lyssnarna. Så jag tänkte att vi börjar med den första rollen: investeraren – att agera och tänka som en investerare. Henrik Larsson Broman För att lyckas i mer komplexa affärer behöver vi kanske tänka lite mer som Warren Buffett. Låt oss säga att du får 100 miljoner kronor att investera och har två alternativ. Antingen sprider du ut pengarna över hundratals olika företag i hopp om att några ska ge avkastning. Eller så gör du din hemläxa och identifierar ett mindre antal företag som du tror på, som matchar din tillväxtstrategi och där investeringen kan ge största möjliga avkastning. Vilket alternativ väljer vi? Jag tror att Warren Buffett garanterat hade valt alternativ två. Men det är sällan så vi tänker kring försäljning, även om många har blivit bättre på det. Det som visar sig både i studier och hos dem jag träffar är att man ofta fokuserar på att ha så många prospects i pipen som möjligt, snarare än att fokusera på dem som har störst potential. Vi ser dem alltså inte som en investering. Det är ofta ett problem, för det innebär att vi alltför ofta springer på fel kunder och fel affärer och använder vår dyrbara tid, kraft och resurser på fel sätt. Det är därför vi behöver en säljstrategi. En säljstrategi ska tala om vilka affärer och kunder vi ska prioritera – men också vilka vi ska bortprioritera. Michael Porter sa: ”The essence of strategy is choosing what not to do.” Strategi handlar lika mycket om vad vi väljer bort. Det har en enorm effekt på om vår investering i kunder ger avkastning på sikt. Lars Dahlberg Jag tycker den här är så bra. Det stora problemet, som du är inne på, är att när man väljer så gör man det fortfarande inte på ett bra och relevant sätt. Man tittar för mycket på vad som karaktäriserar kunderna, i stället för att titta på vilka drag som gör att de har en situation där vi kan leverera maximalt värde. Det kräver att man tänker till ordentligt, gör en djupare analys och har mer data att utgå från, också av mjukare karaktär. Men med AI har man mycket större möjlighet att välja som en investerare utifrån det perspektivet, och därmed få en bättre match mellan utmaningar, problem och det värde vi faktiskt kan leverera. Många har mycket kvar att göra här, även om det har varit aktuellt och viktigt länge. Så: tänk som en investerare. Men det räcker inte, utan man måste också tänka lite grann som en arkitekt. Förklara begreppet och hur det hänger ihop. Henrik Larsson Broman I mina föreläsningar brukar jag säga att man behöver planera som en arkitekt. Det är en ganska bra liknelse. Vad gör en arkitekt? En skicklig arkitekt är med långt innan något ska byggas. Hen hjälper till med planeringen av bygget: hur det ska byggas och designas och vilket material som behövs – och är kanske också med och bestämmer vilka leverantörer som ska bygga. På exakt samma sätt behöver vi tänka som säljare, i alla fall om vi vill bygga större affärer. För om vi inte får vara med i planeringen av bygget, eller köpet, blir vi i bästa fall en underleverantör bland många. Det är ingen bra strategi om vi vill vinna större affärer eller bygga mer strategiska partnerskap. Det här blir väldigt tydligt i resultatet från studien. Den visar nämligen att 87 procent av alla affärer går till leverantörer som var med redan före, eller väldigt tidigt i köpprocessen. Nio av tio affärer vinns alltså av de leverantörer och säljare som hjälper kunden att rita kartan. Kort och gott: arkitekten kammar hem allt. Och kanske ännu mer intressant: av alla inköp vi har studerat går ingen affär – noll procent – till en leverantör som bjudits in eller kommit in senare i köpprocessen, det vill säga när kunden närmar sig ett beslut. Man kan lägga till en sak. 91 procent av de leverantörer som slutligen vann affären fanns på kundens shortlist redan från start. Med andra ord: om man inte är med i starten och bygger visionen och offerten tillsammans med kunden, är sannolikheten väldigt låg att man vinner. Men det betyder inte att man inte kan vinna nya affärer. Hälften av de leverantörer som slutligen valdes var nya och hälften var befintliga – men de fanns med på kundens shortlist från början. Normalt sett är det tre leverantörer på den listan. Så nya leverantörer kan absolut vinna, men sena leverantörer gör det sällan. Och det är därför vi måste planera som en arkitekt. Lars Dahlberg Ja. Det intressanta här, från mitt perspektiv, är att det här har blivit ännu viktigare – men samtidigt också svårare på många vis. Man måste verkligen vara kreativ på ett nytt sätt och hitta nya vägar fram. Jag har en hel del intressanta exempel, framför allt från företag jag har jobbat med på senare tid som vill komma in i offentlig sektor, som förändras en hel del när det gäller hur man köper, kopplat till nya policyer och regelverk för upphandlingar i Sverige. Men det är otroligt positiva effekter av alla de kreativa vägarna in för att komma in tidigt, sitta mer på kundens sida och bidra tidigt. Det blir lite av en wow-effekt när man lyckas. Men nu har vi täckt in två roller: investerare och arkitekt. Det är inte så lätt att vara båda, men det är viktigt. Den tredje är att man ska vara som en dirigent. Hur kommer det in, Henrik? Henrik Larsson Broman Leda som en dirigent. Tänk dig att du ska dirigera en symfoniorkester med tio av världens skickligaste musiker. Var och en är mästare på sitt instrument. Men vad skulle hända om alla började fatta egna beslut om vilken melodi som ska spelas och vilket tempo som ska hållas, utan att lyssna på varandra? Då blir det ingen symfoni – det blir kaos. Det är här dirigenten kommer in. Inte för att spela bättre än musikerna, utan för att få alla att samspela i harmoni och skapa något som ingen hade kunnat åstadkomma på egen hand. Det är precis så komplexa affärer fungerar. Det handlar inte bara om att få basisten eller pianisten att spela, utan om att få alla som är direkt eller indirekt involverade i inköpet att fatta ett kollektivt beslut. Det visar också den här studien, liksom många andra. I genomsnitt är sju personer involverade i ett beslut, och ofta betydligt fler. Nyckeln, precis som för en dirigent, är att få alla olika viljor, behov och intressen att samspela. De här sju personerna representerar i genomsnitt 4,5 olika funktioner i kundens organisation – i komplexa inköp ofta företagsledning, inköp, ekonomi och så vidare – och de måste samspela. Säljarens roll blir att orkestrera dem så att de förstår varandra och enas. För det är ofta där vi får ett nej: när olika viljor ska samköras. Lars Dahlberg Min erfarenhet från vardagen är att man ofta förenklar lite för mycket. Man tänker att det ska finnas en sponsor – populärt kallad champion eller mobilizer – på kundsidan, och sedan en beslutsfattare som man också måste säkra för att det ska bli ett beslut. Det är naturligtvis ett bra tänk, men man får inte stirra sig blind på att det räcker. Det du är inne på kräver ett nytt säljarengagemang och säljarbeteende. Sedan finns det olika smarta tekniska lösningar man kan använda i olika branscher för att hjälpa kunderna att förmedla värdet internt när man inte själv är där. Men vilka egenskaper behöver dirigenten ha för att det här ska ske i verkligheten, Henrik? Henrik Larsson Broman Vi kan använda olika hjälpmedel här. Allt från att kartlägga kundens organisation – vilka som påverkar beslutet, vilka som är direkta och indirekta beslutspåverkare, vad de vill uppnå och vad de oroar sig för. Man behöver agera lite som en journalist: vad har de för målsättningar och strategier? Ofta krockar de mellan olika funktioner. Vilka behöver känna sig trygga i beslutet? Vad kommer de att vilja veta av dig när de ska vara med och tycka till? Sedan behöver vi hjälpa gruppen att förstå varandras krav och det gemensamma målet. Men det kräver också att vi får tillgång till de här personerna, och där finns det en del smarta vägar. Det är lite detektivarbete och lite journalistarbete. Man kan såklart använda AI till vissa saker, men det är svårt att komma in under huden på människor med hjälp av AI. Ofta har man inte tillgång till den datan: vad som händer inne i kundens organisation, deras kultur och hur de samspelar. Det kan se väldigt olika ut. Lars Dahlberg Precis. Man kan ta fram information med hjälp av AI-research, men man ska inte ha för stor tilltro till det – det handlar ändå om människor, till syvende och sist. Okej, om vi hoppar in på den fjärde rollen, som du har definierat som skräddaren. Vad ligger bakom den tanken? Henrik Larsson Broman Egentligen handlar det om värdeskapande – vilket värde en säljare skapar. Det pratas om insight selling, challenger sales och allt möjligt. Men det som är väldigt tydligt i studien är att det som upplevs som mest värdeskapande är när vi agerar som en skräddare: den som skräddarsyr lösningar och koncept som verkligen passar kundens behov. Det är en bra metafor för framgångsrika säljare i komplexa affärer. Deras uppgift är inte bara att fråga kunden vilken storlek, färg eller modell de behöver. Deras uppgift är att på djupet förstå kundens affär. Vad försöker de uppnå? Hur ser deras utmaningar och deras marknad ut? Vad har de för strategier och långsiktiga mål? Hur förändras deras bransch, och hur ser deras framtid ut? Först när man har förstått det kan man skräddarsy kostymen – en kostym som är kundunik, relevant och svår att kopiera. Det tycker jag är nyckeln. För att lyckas och verkligen kunna ta betalt måste vi ha något som är svårt att kopiera. Och det är också vad kunderna värderar högst. På frågan varför de valde just den leverantören svarar 78 procent att det var säljarens och leverantörens förmåga att anpassa lösningen efter deras specifika behov. Det är också det viktigaste inköpskriteriet i många av de inköp vi har tittat på. Säljare är generellt ganska duktiga på att göra behovsanalyser, men feedbacken är ofta att de ändå erbjuder samma lösning efteråt, oavsett vad man kommer fram till i behovsanalysen. Och det är ett problem. Lars Dahlberg Det här skulle man kunna prata länge om. Väldigt många företag som jag jobbar med försöker paketera och beskriva sitt värde på olika sätt, och det kan vara väldigt bra. Men man måste ha stor respekt för att göra sin discovery på riktigt, både på företagsnivå och på personlig nivå. Det kanske är samma sak man levererar, men hur den framställs och hur värdet beskrivs och paketeras utifrån kundens verklighet är helt avgörande – precis som undersökningen pekar på. Att ha paketerat och tydliggjort räcker inte, utan man måste också anpassa det för den specifika situationen och kunden. Det är verkligen utmanande, och det är inte alltid man får den dialogen. Man måste förtjäna den till att börja med, så att man får vara med och förstå och sätta sig in i det för att kunna skräddarsy. Det är verkligen något att ta på allvar, och det är intressant att undersökningen är så tydlig med att det är så viktigt. Men det är en stor utmaning för många. Du, om vi hoppar in i den femte och sista rollen. Många kanske börjar känna sig lite svettiga nu – investerare, arkitekter, dirigenter och skräddare. Och femman är inte heller så himla lätt: att man ska fungera som en läkare, tro det eller ej. Henrik Larsson Broman Ja, precis. Det här är lite av min favorit, för jag ser det som kanske den största utmaningen för att vinna större och komplexa affärer. Det är bra att göra en jämförelse med kirurgi, eller med läkare. En av mina kompisar har haft problem med höften i flera år. Han vet att han måste göra en höftledsoperation, och han ser fördelarna: han kommer att kunna gå igen, slippa smärtorna, kanske åka skidor och leka med barnen utan att ha ont. Han ser nyttan. Ändå drar han på beslutet. Varför? Jo, för att han är orolig för riskerna och konsekvenserna av en operation. Det kommer att kräva sjukskrivning och ganska lång rehab, han kommer att behöva ta smärtstillande, och i värsta fall kan det bli infektioner, blodpropp eller att höften går ur led. Därför drar han på beslutet. Han vågar helt enkelt inte. Som läkare måste man dels förklara nyttan med operationen – att han får ett nytt liv efteråt – men också vara väldigt tydlig med riskerna, och framför allt vilka åtgärder som behöver vidtas för att minimera dem. Exakt samma sak gäller i komplexa affärer. Som säljare kan du inte bara visualisera eller beskriva nyttan med det du säljer – det fattar kunden ofta. Du måste också förstå vad som gör att kunden tvekar, vad kunden oroar sig för och vad som kan gå fel, så att vi kan hjälpa kunden med de orosmomenten. Precis som med min kompis. Det här är viktigare än vi tror. Studien visar att det finns ganska många saker som kunder grubblar över när de ska köpa in nya tjänster eller produkter. Vad händer om implementeringen tar längre tid? Vad händer om samarbetet inte fungerar? Vad händer om medarbetarna inte vill använda den nya lösningen? Eller om kundnöjdheten eller produktiviteten går ner i övergången från det gamla? Det är vanliga farhågor. Och om man inte känner sig trygg i att de går att lösa – att vi kan ta hand om riskerna – då är det bättre att sitta still i båten och göra som man alltid har gjort. Andra studier visar att 60 procent av alla affärer idag landar i ett no decision. Inte för att kunden inte ser värdet, utan för att de är oroliga för vad som kan gå fel. Vi måste alltså agera som en läkare: ställa diagnosen, skapa trygghet i lösningen och minimera kundens upplevda risker. Och det är bättre att vara proaktiv och föregå farhågorna än att kunden ska gå omkring och grubbla själv inne i organisationen. Det är det jag menar med att man måste agera som en läkare. Lars Dahlberg Det är så intressant. Jag har varit med i väldigt många olika säljprocesser genom åren, även mycket på senare tid, där säljaren kanske är rätt bra på att ställa frågor kopplade till köphindren och får vissa svar. Men som du säger: mycket uppstår efteråt. Säljaren har oftast väldigt bra förståelse för vad det handlar om, framför allt när man har sålt till ett antal företag och upplevt det från olika perspektiv. Man kan ställa frågan, men det är nästan bättre – det har jag sett i ett antal fall – att säga: ”Jag tror att det här är de åtta sakerna ni grubblar över. Om ni inte har kommit på att de är viktiga än, så kommer ni nog att göra det. Hur ser ni på dem?” Då säger de: ”De där är ju rätt uppenbara, men de där andra kanske inte – men där har du rätt, det måste vi också tänka på.” Det blir en väldigt förtroendefull, konsultativ dialog som kan vara väldigt viktig för att öka close rate och få kunderna att faktiskt fatta beslut, som väldigt ofta är grundade i ett ganska bra business case och en bra ROI. Det är kanske inte där problemet sitter, utan det sitter här. Henrik Larsson Broman Du är lite spot on här, för vissa saker är känsliga för kunder att prata om. Om jag sitter som chef på ett bolag och vet att om jag fuckar upp det här inköpet, om det blir dåligt, då kanske jag till och med får sparken. Eller så får jag ett jäkligt dåligt renommé internt och folk har inte samma respekt för mig längre. Den frågan är svår. Precis som du säger måste man ha ett ganska djupt förtroende för att kunna prata om de sakerna över huvud taget. Man kanske skulle lägga till en psykolog också. Det är så mycket mer än en invändning som ”oj, det här var dyrt” eller ”det här kommer att ta tid”. Det finns en hel del psykologiska saker som oroar, framför allt vid inköp som kan gå snett. Lars Dahlberg Ja, det är lite som vi var inne på i början: att lyfta elefanten i rummet som säljare. Det kan ofta leda till något väldigt positivt. Och se till att ha tid för det här i de möten man planerar, och kanske ta upp det i ett relativt tidigt skede, innan det verkligen börjar hetta till och ska dras ihop till ett beslut. Det är bara en fördel. Henrik, nu har vi fem roller: investerare, arkitekt, dirigent, skräddare och till sist läkare. Jag hoppas att det inspirerar och hjälper folk att sortera i hur man ska hantera de utmaningar som undersökningen täcker in. Vad skulle du säga till dem som lyssnar – vad ska man försöka ta tag i eller förbättra, som en sammanfattning om man vill röra sig framåt? Henrik Larsson Broman För varje roll kan man ställa sig en ganska viktig fråga som drar det lite till sin spets. Den första: tänk dig att du bara får investera säljtid i tio kunder under 2027. Vilka skulle du välja, och varför? Det tvingar en att definiera hur idealkunden ser ut, eller vilka kunder det faktiskt är, oavsett om det är befintliga eller nya. Den andra frågan handlar om arkitekten: är vi med och ritar kundens ritning? Här kan man gå tillbaka till gamla affärer och titta på hur ofta vi var involverade väldigt tidigt och byggde offerten och visionen tillsammans med kunden – eller om vi kom in senare och bara lade en offert på någon annans underlag. Det är ganska lätt att få svart på vitt hur det ser ut. Den tredje frågan: om man tittar på de viktigaste, prioriterade kunderna – vet vi vilka som direkt eller indirekt påverkar beslutet? Och har vi etablerat relationer med dem för att förstå deras drivkrafter? Det kan man enkelt diskutera på säljmötet: i vilken utsträckning gör vi det här egentligen? När det gäller skräddaren kan vi fråga oss: är vi där och anpassar lösningar, eller är vi där för att sälja standardiserade produkter eller tjänster? Det är inget fel, men det är en annan affärsmodell. Den typen av affärer kommer så småningom att automatiseras mer. Då är det bättre att titta på hur vi kan använda tekniken för att låta kunderna köpa på egen hand. Och den sista: gör en enkel intern workshop. Vad är det som får våra kunder att uppleva risk, farhågor eller hinder – vad gör att de tvekar? Där kan man också gå till sina mest förtrogna kunder och ställa frågan. Det är aldrig fel att intervjua kunder; vi behöver inte alltid vara där för att sälja. Det hjälper oss att bättre kartlägga och samla data om varför vi vinner och förlorar affärer. Ställ de frågorna, så kan man jobba vidare och komma framåt. Lars Dahlberg Bra tips, verkligen. Då blir det konkret. Nästa fråga till dig, Henrik: hur kommer man i kontakt med dig på bästa sätt? Och jag tror att många är sugna på att ta del av rapporten. Hur gör man det enklast? Henrik Larsson Broman Två frågor i en. Det är enkelt. De flesta har tillgång till LinkedIn, och där finns jag: Henrik Larsson Broman. Det är lätt att ta kontakt där. Eller mejla mig via min hemsida, trendbracer.se. Själva rapporten finns på Mercuri Internationals hemsida. Söker man på Decision Code och Mercuri hittar man länken där man kan ladda ner den kostnadsfritt. Lars Dahlberg Vi kommer att lägga länken till din LinkedIn-profil och till de andra sakerna du nämnde, framför allt undersökningen, så att man hittar dem i våra show notes och i de appar ni använder för att lyssna på Sälj- och marknadspodden. Så med det vill jag säga ett jättestort tack till dig, Henrik, för att du ställer upp, är med och inspirerar och fortsätter att göra de här undersökningarna. Det är bara att heja på dig: fortsätt, fortsätt, fortsätt. Vi behöver hålla oss ajour, det händer grejer och vi behöver få ännu djupare kunskap. Det är ett fantastiskt fint bidrag till B2B – marknad, sälj och, skulle jag säga, produkt på många sätt. Så jättestort tack till dig. Henrik Larsson Broman Tack själv. Tack, Lars. Kul att prata som vanligt. Lars Dahlberg Och till alla er lyssnare där ute: ska vi summera det här till något, så gör som vanligt – se till att vara relevanta. Tack och hej. The post Podd #256 – Henrik Larsson Broman om de fem rollerna som vinner komplexa affärer appeared first on Business Reflex.

  • October 29 · 12 min

    Podd #255 – Du rekryterade säljare för att avlasta dig, men är ändå inblandad i alla affärer

    Grundaren som inte kan släppa och vd:n som inte är säljare – Anders Hermansson och Lars Dahlberg om varför bra säljare inte räcker Du rekryterade säljare för att avlasta dig – men du är ändå inblandad i alla deras affärer. Känns det igen? I det här avsnittet av Sälj- och Marknadspodden går Lars Dahlberg och Anders Hermansson igenom två vanliga scenarier: grundaren som brinner för erbjudandet och inte kan låta bli att ta över säljarnas affärer, och den tillsatta vd:n som förväntas bli säljfokuserad och börjar jaga fel kunder när affärerna inte kommer in. De pratar om varför grundarsälj inte skalar, varför sälj är disciplin och varför man måste bygga strukturen först och rekrytera säljare in i den. Tydlig ICP, ett erbjudande som passar och en säljprocess som hänger ihop med dem – och en leadprocess som ger säljarna rätt ingångsvärde. Slutsatsen: utan tydlig ICP och en process att luta sig mot misslyckas man, även om man har bra säljare. Läs transkribering Anders Hermansson Hej och välkomna till Sälj- och marknadspodden från Business Reflex, B2B-podden som körts sedan 2014. Lars Dahlberg Du rekryterade säljare för att avlasta dig, men du är i alla fall inblandad i alla deras affärer. Jag tänker så här, Anders. Jag ser två scenarier framför mig som jag tror att många känner igen sig i när det gäller det här. Scenario ett: du är grundare och entreprenör. Du har varit med från början och var med och hittade på det bolaget gör. Du är inte säljare – du brinner för erbjudandet. Det kommer in säljare på bolaget, och de försöker driva försäljningen. De är ju säljare, du har rekryterat dem för det. Men som entreprenör kan du inte låta bli att lägga dig i. Du driver fokuset i affärerna mot erbjudandet, och inte mot köparens process och det värde köparen förväntar sig. Du trycker på med ditt fantastiska erbjudande som du har varit med och uppfunnit. Säljarna blir frustrerade: ”Vänta nu lite grann, du tar över.” Du känner att du inte riktigt vågar släppa. Du känner att säljarna inte har tillräcklig kunskap om erbjudandet, att de inte är riktigt lika bra som du. Så du ger dem inte riktigt förtroendet. Och så blir det bara ineffektivt. Vad säger du, Anders? Anders Hermansson Ja, det kan man känna igen. Det finns någon magi kring när grundaren pratar om erbjudandet med den där otroliga energin och kärleken. Det övertygar folk i säljmöten. Sedan kan en säljare säga exakt samma sak, ordagrant, och det faller platt till marken. Kunden bara: ”Jag förstår inte vad du pratar om.” Lars Dahlberg Det är en svår situation. Anders Hermansson Ja, det är det. Det blir grundarsäljet som funkar. Och då tänker man som grundare att bara jag lär dem att säga precis som jag säger, så kommer det att lösa sig. Men det gör det väldigt sällan. Lars Dahlberg Nej, vi kanske kan komma till det. Jag har ett scenario två också. Du är den tillsatta vd:n. Man har tagit in dig för att bolaget ska accelerera. Ägaren och grundaren ska göra något annat, det de är bäst på och brinner för, och du ska se till att det händer. Så du har tillsatt ett säljteam, eller så finns det ett säljteam som du tänker att det ska vi nog få ordning på. Men du känner att de inte riktigt presterar. Ni når inte upp till ägarnas förväntningar och mål. Det gör att det läggs en förväntan på dig. Du ska bli någon sorts marknads- och säljfokuserad vd. Men det är du egentligen inte. Du är bra på att bygga bolag och se till att det blir ett bra, stabilt bolag som funkar med kvalitet ur alla möjliga aspekter. Men du hamnar där ändå, för affärerna måste ju in. Och så blir du stressad, och ni börjar jaga fel kunder. Ni gör fel typ av avtal. Ni prutar på era terms and conditions. Eller så börjar ni sälja något ni inte kan leverera. ”Och jag är ju inte säljare egentligen, så jag har alltid lite dåligt samvete. Och process? Nej, vi har ingen riktig process. Och mäta? Nej, det hinner vi inte riktigt med. Vi bara jagar på.” Vad tror du om den då? Anders Hermansson Ja, man känner igen det också, såklart. Det är just det där att det som funkade förut inte längre funkar, och man har inte riktigt respekt för att man måste hitta på något nytt. Vi har pratat i många poddar om ICP:er, men kanske inte så mycket om varför och när det blir viktigt. I början, när man startar ett bolag och i princip säljer till friends and family, går de på förtroendet för dig som person, som grundare. Det håller ganska länge, men det skalar inte alls. Och när någon annan än du ska sälja, som i första scenariot, då måste man göra något helt annat. Man kan absolut inte ta det gamla receptet och försöka multiplicera det. Om man inte har en tillräckligt tydlig ICP eller positionering, så att man springer åt samma håll hela tiden och blir bättre och bättre på att springa åt det hållet, då kommer säljarna att vara väldigt vilsna. Det är mycket psykologi i sälj – framgång föder framgång. Har man vunnit några affärer så vinner man några till. Men om man ständigt förlorar har man inte rätt energi, och då kan man bli lite desperat och springa åt alla möjliga håll. Har man ingen ICP, ingen idealkundsdefinition att hålla sig till och våga säga nej utifrån, då springer man på allt möjligt om pengarna inte rullar in. Sedan har du säljprocessen. Om man inte har bestämt sig för att sälja enligt en viss process, då finns det ingenting att bli bättre på. Då gör man om samma misstag gång på gång och har inget att jämföra med. Man kan på sin höjd hoppas att man har haft tur och rekryterat någon som har en egen process, och då lyckas den personen. Men man kommer troligtvis inte ha samma tur i rekryteringen tre gånger i rad – att folk kommer in med en process som råkar passa ditt bolag. Du måste sätta strukturen först och rekrytera folk in i den. För sälj är disciplin. Och det är jättesvårt att hålla det på banan om man är deltidssäljare. Det kan jag tala om av egen erfarenhet. Man har så mycket annat som pockar på. Det blir ännu svårare när man inte är renodlad säljare. Sedan är det ICP och erbjudanden. Man måste specialisera sig i dag. Man måste lösa specifika problem för specifika typer av bolag och personer. Då är erbjudandets passform till ICP:n A och O. Annars har man en dålig konkurrensfördel, och då får man konkurrera med pris. Lars Dahlberg Det tycker jag är en väldigt viktig fråga för vd:n att ställa sig. Är man i scenario ett måste man ta ett väldigt stort ansvar för att de här sakerna faller på plats – inte vänta på att säljarna ska fixa det. Och är du den inrekryterade vd:n i scenario två kanske man inte kan förvänta sig att vd:n själv sätter det på plats, men vd:n måste säkra att det finns på plats. Annars blir det konstigt. Det är kombinationen av ICP, persona, problem, erbjudande och positionering som är så extremt central. Man måste säkerställa att den sitter. Och att det finns något som säljarna kan hålla sig i när det gäller process, som hänger ihop med det. Inte en generell process, utan en process som sitter ihop med just det. Anders Hermansson Ja, precis. Det var ganska länge sedan jag var på säljutbildning, men de jag har varit på har handlat mycket om beteende – om man ska vara lite raljant: fast handslag och stadig blick. Det är viktigt också, naturligtvis, att man har rätt beteende så att man inte är en kuf. Men det kommer ovanpå processen. Bara beteende utan process går inte. Bygg först en struktur. Lars Dahlberg Ja. Och en annan fråga som vd:n ska ställa sig: har vi rätt process för att på ett förutsägbart sätt skapa leads som matchar ICP, persona, erbjudande och så vidare? Många gånger bara händer det saker, och så hamnar det hos säljarna, och då blir det svårt. Då får man fel ingångsvärde i det hela. Så man måste verkligen fråga sig: har vi en process som skapar rätt typ av leads? Har vi en proaktivitet i det och en metod för det? Sedan är det den gamla vanliga: matchar budskapet kundens viktigaste problem? Pratar vi effekt och värde, eller pratar vi bara produkt? Det är så intressant – nästan alla bolag man träffar är fortfarande alldeles för fokuserade på erbjudandet, eller på produkten, i stället för att prata utifrån och in. Så det måste man bara bocka av: check, check, check. Anders Hermansson Ju mer förälskad man är i sina egna grejer, desto större är risken att man fastnar där, för då vill man bara förklara hur fantastiska de är. ”Om folk bara förstår hur fantastisk min produkt är, då kommer de att köpa.” Det är den största lögnen. Lars Dahlberg Och jag tror att många springer iväg och rekryterar en ny säljare, eller en säljare till, för att få lite mer fart. Men det är inte riktigt det man ska göra. Det är de här andra grejerna man måste jobba med: att säkerställa att det finns struktur och process och att de här sakerna är på plats. Det är inte antalet säljare som skapar effekt, utan det är de här grejerna som är avgörande. Vet du vad, Anders, det kom en intressant undersökning från Mercuri. Henrik Larsson Broman ligger bakom den. Den pratar också om att köparna gör allt mer av köpresan själva, och att det blir allt fler inblandade. Det är ingen ny trend, men nu är det väldigt mycket svart på vitt. Jag kommer inte ihåg siffrorna exakt, men det har dragit iväg ordentligt de senaste två, tre åren. Så det sista tipset är: gör allt ni kan för att köparna ska kunna köpa själva, kopplat till ert värdeerbjudande. Anders Hermansson När vi drog igång Business Reflex 2013 hade vi vår första presentation som vi knåpade ihop. Den tredje sliden var 70 procent: köparna gör 70 procent av köpresan utan att du är med. Nu vet jag inte hur mycket de gör. Lars Dahlberg Nej, men det är fortfarande så att vi inte tar det på allvar. Så det är ett bra tips också. Men du, ska vi knyta ihop säcken? Då blir det så här: utan tydlig ICP och en process att luta sig mot misslyckas man, även om man har bra säljare. Det är väl någon sorts slutsats. Anders Hermansson Det skulle jag säga. Lars Dahlberg Och om ni känner att det här är utmanande – det gör väldigt många – så kan ni gå in på Business Reflex sida på LinkedIn. Där kommer vi att köra events som vi kallar Go-to-Market Clinics. Du kan ställa precis vilka frågor du vill, och vi gör vårt allra bästa för att ge svar och tillföra något av värde för dig. Anders Hermansson Ja, och kliniken är också till för att om du själv sitter på ett svar, så kan vi bjuda upp dig på scen och lösa de här grejerna tillsammans. Det är inte så att vi sitter inne med alla svar. Lars Dahlberg Nej, vi hoppas att vi får med lite härliga experter. Alla är väl experter på sitt sätt, så vi får hjälpas åt att bidra. Så gå in på Business Reflex på LinkedIn, där hittar ni ett event som heter Go-to-Market Clinic. Skriv upp er, så ses vi live på LinkedIn. Men vad ni än ska göra där ute, så ska ni som vanligt se till att vara relevanta. Tack och hej, Anders. Anders Hermansson Hej då! The post Podd #255 – Du rekryterade säljare för att avlasta dig, men är ändå inblandad i alla affärer appeared first on Business Reflex.

  • October 22 · 14 min

    Podd #254 – Ledningen sa segment A. Sex veckor senare drar alla åt olika håll

    Varför strategin inte blir verklighet – Anders Hermansson och Lars Dahlberg om synkroniserad exekvering Ledningen har fattat beslutet: vi går mot segment A. Sex veckor senare kör marknad kampanjer mot tre lite olika segment, och säljarna prospekterar mot helt andra bolag. Känns det igen? I det här avsnittet av Sälj- och Marknadspodden pratar Anders Hermansson och Lars Dahlberg från Business Reflex om varför sälj, marknad, produkt och ledning så ofta drar åt olika håll – trots att strategin finns. De pratar om CRM-data som aldrig blir fullständig, mål och KPI:er som ingen delar och beslut som aldrig blir verkstad. Anders beskriver hur en rytm med tre loopar – strategi, kalibrering och puls – får alla att gå i takt. Lars berättar hur ett svenskt B2B-SaaS-bolag har fått ordning på sin go-to-market med tydliga ICP:er och personas, paketerade erbjudanden och en webb som är det som gäller. Slutsatsen: problemet är sällan strategin, utan att den inte exekveras synkroniserat. Läs transkribering Anders Hermansson Hej och välkomna till Sälj- och marknadspodden från Business Reflex, B2B-podden som körts sedan 2014. Anders Hermansson Ledningen har fattat beslutet: vi går mot segment A. Sex veckor senare kör marknad kampanjer mot tre lite olika segment, och säljarna prospekterar mot helt andra bolag, bara för att de har hittat riktigt sköna lirare på de där bolagen som tycker om att prata med dem. Lars Dahlberg Ja, det är ofta så det är. Anders Hermansson Vad är det som händer egentligen här i verkligheten? Lars Dahlberg Vi har ju tittat in i den här verkligheten ett antal gånger. Jag skulle säga så här: det som händer är att marknad är superkreativa, och de sitter inte i samma båt som produkt, framför allt. Men de sitter inte heller riktigt i samma båt som sälj. Så de är kreativa, kör på och hittar på massa härliga saker. Och sedan inser man ganska snabbt nästa grej: det är ju sälj också som inte sitter ihop med produkt. Alla drar lite grann åt olika håll och försöker utföra saker, framför allt marknad och sälj. Sedan kommer man till nästa steg, och det är den kära CRM-datan. Den blir aldrig riktigt fullständig. Man går igenom sin pipeline en gång i månaden, därför att man måste få fram en prognos och förstå vad som kommer att levereras i slutänden. Så man tittar på den utifrån det perspektivet, och kanske hur man ska stänga de absolut hetaste affärerna. Anders Hermansson Jag måste bara säga en sak också. Du får inte glömma bort höststädningen och vårstädningen av pipen, när den sjunker med 90 procent för att det ligger massa skit i den. Lars Dahlberg Ja, exakt, det händer också i verkligheten. ”Kom igen, du har inte close dates på dina deals.” Anders Hermansson Och alla affärer som har magiska close dates – sista datumet i kvartalet. Lars Dahlberg Mätningen funkar inte. Man har inte samma syn på mål och KPI:er, och det skulle jag säga är väldigt allvarligt. Frågar du marknad vad målen är, så blir det bara ”nej, okej”. Frågar du produkt vad målen är, samma sak. Sälj kanske har lite bättre koll, men man har inte det här klart för sig på samma sätt tillsammans, och man har inte delat ansvar kopplat till det. Sedan missar man disciplinen att mäta. Det har mycket med CRM-datan att göra, men inte enbart – det finns andra saker man behöver mäta också. Och det betyder att man kanske tar beslut på fel grunder. Men man tar beslut ändå. Problemet är bara att besluten inte får några konsekvenser. Man följer inte upp att beslutet faktiskt blir verkstad. Så exekveringen sker inte i linje med strategi och mål, och där står man. Och så fortsätter man jobba på. Anders Hermansson Det är så det blir. Alla gör sitt bästa – det här är inte kritik mot någon. Alla har sina drivkrafter och sina rädslor som man drivs av, och försöker göra sitt bästa. Men om man ska få ihop den här processen med de här tre olika delarna och ledningen, så är det fyra inblandade. Det är produkt som ska skapa värde hos kunden, och sälj och marknad som ska skapa nya kunder. Alla de här fyra måste gå i takt på något sätt. Och alla har saker att bidra med. Det är inte bara ledningen som säger top-down ”så här är det” och sedan kör man. Alla de här människorna får hela tiden kunskap om vad som funkar och inte funkar, så allas kunskap måste in i processen. Det är det luriga, och det är det det hela går ut på: att skapa en go-to-market-process som inkluderar de grejerna. Både feedbackloopar och tydligare styrning mot de mål man har satt. Lars Dahlberg Jag skulle säga en sak då. Vi pratar om att de här tre inte sitter ihop, men en sak som väldigt sällan sitter ihop är när vi tittar på produkt. Vi har en produkt, en tjänst eller – väldigt vanligt – en kombination av produkt och tjänst. Men vi har inte gjort paketeringen av erbjudandet. Det beror väldigt mycket på att produkt inte samarbetar tillräckligt bra med marknad och sälj, som har kunskap om hur man ska få ihop det. Där är det en pusselbit som sällan sitter. Anders Hermansson Så är det. Så vad gör vi då? Vi måste skapa tydligare dokument. Vi har powerpointen från kickoffen, och nu ska vi skriva strategidokument som alla kan läsa och hålla sig till. Men sådana dokument läser man ju inte – den som har skrivit dem läser dem knappt. Man måste ändå skapa en samsyn kring go-to-market-strategin. Och man behöver hjälp med att både skapa förutsättningarna och hålla dem vid liv hela tiden. Vår erfarenhet är att om man skapar en rytm i bolaget – man kan kalla det loopar, tre nivåer av granskningar och beslut – då funkar det. På den strategiska nivån verifierar vi att vi går mot rätt målmarknader och rätt ICP:er. Går vi åt rätt håll? ”Nej, det här förslaget att gå in i Estland var inget bra.” Okej, då släcker vi det initiativet och talar om för alla att det gör vi inte längre. Nu fokuserar vi på vår närmarknad i Sverige, till exempel. Sedan har vi en sorts kalibrering där man frågar: gör vi rätt saker för att nå våra mål, nu när vi har bestämt oss för att gå på den här marknaden? Har vi rätt funnels? Hänger det vi har bestämt att vi ska göra operativt ihop med de mål vi har satt upp? Får det konsekvenser för både sälj, marknad och produkt? Lars Dahlberg Ja, och Anders, i kalibreringen som du är inne på: gör vi tillräckligt mycket? Du pratar om funnels, projekt, mässor, event och allt möjligt – finns det en rimlig chans att vi ska nå målen? Det är en fråga man måste ställa sig i kalibreringen. Anders Hermansson Ja, absolut. Gör vi rätt saker, och har vi planerat att göra tillräckligt mycket av dem för att det ens i teorin ska gå ihop? Men kalibreringen, som vi kallar den, handlar också om att få ihop sälj, marknad och produkt – fysiskt eller digitalt – i samma möte, där man går igenom erfarenheter från de tre disciplinerna och jämför dem mot strategibeslutet. Marknad säger kanske: ”Vi har märkt att vi får bättre click-through rate på artiklar som handlar om det här.” Säljarna säger: ”I mötena är kunderna plötsligt jätteoroade över compliance, för de här nya EU-reglerna har ploppat upp.” Och produkt säger att de kanske måste implementera något nytt – eller att produkten nu kan stå på huvudet, och då frågar man sig: vad är värdet med det, och hur ska vi ändra vårt erbjudande? Den diskussionen mellan de tre disciplinerna gör att man kalibrerar sig mot marknaden och kalibrerar sitt erbjudande och sin produkt mot verkligheten. Det är superviktigt. Och sedan har du pulsen: man måste hela tiden göra grejer, exekvera. Gör vi saker på rätt sätt? Har vi effektiva call scripts? Gör vi rätt leadkvalificering, så att vi inte kastar bort tid på leads vi aldrig kommer att kunna sälja till? Har vi bra discovery-möten, och analyserar vi dem ordentligt? Har vi rätt annonstexter, gör vi rätt saker med SEO, ser webben ut som den ska i förhållande till våra erbjudanden? Alla de operativa grejerna är en ständig puls som man stämmer av och fattar beslut om varje vecka – vi måste tweaka det där och ändra det där. Och det gäller främst sälj och marknad, allt som görs inom de två disciplinerna. Har man strateginivån, kalibreringen och pulsen, då finns det ett ramverk för att det här ska funka. Lars Dahlberg Ja, och varför är det så otroligt viktigt? Jo, man måste ha fokus på exekvering. Det är bara exekvering som leder till resultat. Men det är detaljerna som ofta är avgörande. Gör man något av stegen med för dålig kvalitet kan det få väldigt stora konsekvenser. Så det är väldigt viktigt att ifrågasätta de här grejerna och säkerställa att man verkligen gör rätt saker med rätt kvalitet – och våga vara kritisk, våga ändra sig och våga prova nya grejer. Du, vet du vad, jag tänkte förklara ett litet scenario för hur det här kan se ut i verkligheten, baserat på ett verkligt case. Det är ett svenskt ingenjörsföretag, ett B2B-SaaS-bolag med en väldigt stor och intressant potentiell global marknad. De har ett tjänsteinnehåll i sin leverans tillsammans med programvarorna. Ibland kan kunden eller en downstream-partner arbeta med programvarorna själva, men oftast är det företaget självt som får vara med och jobba med sin egen programvara. Så det är en mixad affärsmodell. De börjar få väldigt bra ordning på det här nu. Vad är det som har lett dit? För det första kom det tydliga direktiv från ägare och ledning – framför allt ägarna – om vad man förväntade sig kring fördelningen mellan licensintäkter och tjänsteintäkter, för att bolagets värde ska kunna öka betydligt mer än vad bolaget är värt i dag. Det var ett väldigt bra grundläggande rättesnöre att hålla sig till. Det ledde till att något behövde hända med hela go-to-market-strategin. Att sätta alla människor som vi har pratat om – sälj, marknad, produkt och ledning – i samma båt för att tydligt definiera och prioritera ICP:n. Att definiera och prioritera personas tydligt, och att definiera erbjudandena utifrån och in väldigt tydligt, så att alla är med på det. Sätta ner foten och ha en riktigt tydlig ansats. Nästa viktiga beslut var att det vi beskriver på webben är det som gäller. Så man lade verkligen mycket energi på att beskriva idealkunden, personas och erbjudandena på webben, så att köpresan blir tydlig där. Det är det som gäller, och sedan anpassar vi allt annat vi gör efter det. Ändrar vi något, då ändrar vi på webben direkt – så att det får konsekvenser på webben på en gång och inte tre månader senare. Sedan kommer man in på GTM-strategin som du är inne på, och att se till att alla verkligen har den klar för sig. Inte bara de som är involverade i go-to-market, utan alla på bolaget. Så att alla kan backa det här, för downstream kan det leda till förändringar kopplat till leverans och hur affärer ska tas om hand. Alla måste känna sig stolta över det här på företaget. Och sedan köra looparna i princip som du har beskrivit dem. Med en liten skillnad: eftersom det är ett så pass nytt erbjudande som måste säljas på ett relativt nytt sätt, finns det också regelbundna möten för att prata specifikt om hur vi säljer, och om erfarenheterna av att sälja de paketerade erbjudandena på det sätt vi har definierat – så att vi håller oss på den banan. Det har börjat leda till riktigt stor framgång. Och sedan handlar det om tålamod. Tålamod, tålamod, tålamod att jobba på med den ansats man har och våga hålla fast vid den. Det börjar verkligen landa för dem, och det är ungefär så det går till i verkligheten. Anders Hermansson Coolt. Man kan sammanfatta det så här: problemet är inte strategin – den har de flesta – utan att den inte exekveras synkroniserat. Och om du är intresserad av att snacka mer om sådana här grejer, så kör vi igång Go-to-Market Clinics på LinkedIn. Vi testar livesändningar på LinkedIn och hoppas att du är med där, så kan vi tillsammans diskutera sådana här saker och bli klokare allihop, både vi själva och deltagarna. Gå in på Business Reflex LinkedIn-sida och boka dig på nästa Go-to-Market Clinic. Men det måste jag faktiskt säga också: vad du än gör där ute, så ska du vara relevant. Hej då! Lars Dahlberg Hej då! The post Podd #254 – Ledningen sa segment A. Sex veckor senare drar alla åt olika håll appeared first on Business Reflex.

  • October 15 · 33 min

    Podd #253 – Alexander Liljeblad om AI-dimman

    Så tar sig svenska bolag ur AI-dimman – med Alexander Liljeblad från Loopia Sju av tio svenska företag tror att AI förändrar hur kunderna hittar dem. Bara en av fyra känner sig redo. Vad gör man åt det gapet? I det här avsnittet av Sälj- och Marknadspodden pratar Lars Dahlberg med Alexander Liljeblad, Commercial Director på Loopia, som är en del av Team Blue. Samtalet utgår från rapporten State of European Business 2026, som bygger på svar från drygt 10 000 små och medelstora företag i Europa. De pratar om vad AI-dimman är, varför 63 procent av de svenska bolagen inte mäter konverteringar alls och varför bara hälften har en mobilanpassad webbplats. De pratar också om varför Sverige ligger efter i AI-beredskap trots att vi ser oss som digitala föregångare, och varför ägda kanaler blir allt viktigare när det blir svårare att synas. Alexander avslutar med konkreta första steg: fråga en AI vad den vet om ditt bolag, gå igenom hela kundresan på din webbplats i mobilen och ring dina tio senaste kunder och fråga hur de hittade er. Läs transkribering Lars Dahlberg Hej och välkommen till Sälj- och marknadspodden, Alexander Liljeblad. Alexander Liljeblad Tack! Hej, hur är läget? Lars Dahlberg Det är bra, det är kul att ha med dig i podden. Du är ju Commercial Director på Loopia, som också är en del av Team Blue. För dem som lyssnar på Sälj- och marknadspodden och inte vet vem du är tänker jag att du får börja där. Vem är du? Alexander Liljeblad Ja, absolut. Som sagt är jag Commercial Director på Loopia. Vi blev ganska nyligen en del av Team Blue, som äger en massa olika internet- och techbolag i Europa och har strax över tre miljoner användare i dag. Själv kommer jag från början från techbranschen. Jag har jobbat på Bolt, sedan var jag en vända på Qasa, som är Blocket Bostad, och nu är jag på Loopia och har varit här i snart två år. Lars Dahlberg Spännande. Vi kommer att komma in mer på rapporten som du har varit med och tagit fram, och det känns som att du har en väldigt relevant bakgrund för just den. Rapporten heter State of European Business, en ganska bred och fluffig titel. Men om du skulle rama in rapporten och bakgrunden till den för lyssnarna? Alexander Liljeblad Ja, det är lite som jag var inne på. Vi har väldigt många varumärken runt om i Europa och en stor kundbas. Eftersom vi har ett brett spektrum av produkter ville vi få en uppfattning om hur små och medelstora bolag ligger till i det vi senare kom att kalla för AI-dimman. Och på så sätt få bättre kunskap om våra kunder och hur de agerar. Lars Dahlberg Precis. Jag har tagit del av rapporten och det finns väldigt många intressanta resultat. Den bygger på svar från runt tiotusen företag i Europa. Mycket av det här avsnittet kommer att handla om resultaten, vilka slutsatser och lärdomar man kan dra, och kanske ge några tips till dem som lyssnar och känner att de är i AI-dimman. Men vi kanske ska börja med själva begreppet. Du har ju varit med och myntat det. Vad lägger du i begreppet AI-dimman? Alexander Liljeblad Det kommer från att många bolag just nu befinner sig i AI-dimman. Man vet inte hur man blir hittad. Man har svårt att följa upp sina egna resultat. Var kommer kunderna ifrån? Hur blir jag hittad av mina kunder bland allt innehåll som produceras nu och alla nya kanaler som dyker upp? Och så har det kommit en ny version av SEO som heter GEO, som är ytterligare en dimension att förhålla sig till. Det är det vi menar med AI-dimman. Lars Dahlberg Det finns ett antal begrepp som florerar, men jag tror att det är viktigt för lyssnarna att vi positionerar det här. AI-dimman handlar inte om den interna AI-dimman, som jag tror att många också har. Det handlar om den externa dimman: att man inte blir hittad, eller att den digitala affären inte riktigt fungerar som den har gjort tidigare, och att man inte vet hur man ska hantera det. Alexander Liljeblad Ja, precis. Lars Dahlberg Spännande. Jag tycker att vi hoppar vidare och tittar på resultaten i undersökningen. Det finns ganska många intressanta siffror. Rapporten heter alltså State of European Business, och ni som lyssnar hittar länkar till den i våra show notes så att ni kan studera den mer i detalj. Den baseras på svar från över 10 000 företag. Vilken var den enskilt mest överraskande siffran när resultaten kom in? Alexander Liljeblad Det skulle jag säga är att 63 procent av de svenska bolagen inte mäter konverteringsdata alls. Det är inte så bra, att inte ha koll på var ens försäljning kommer ifrån eller hur den uppstår. Det är den siffran som stack ut mest. Annars skulle jag säga att så få hemsidor var mobilanpassade. Lars Dahlberg Fortfarande? Alexander Liljeblad Ja, exakt, det var faktiskt lite lustigt. Där kan man ganska snabbt hitta en lågt hängande frukt, så att säga. Lars Dahlberg Verkligen. En annan intressant siffra i rapporten är att sju av tio svenska företag tror att AI förändrar hur kunderna hittar dem. Men bara en av fyra känner sig redo och har gjort något åt det. Det är ett ganska stort gap, runt 45 procentenheter. Hur ska man tolka det, Alexander? Medvetenheten finns, men man gör ingenting? Alexander Liljeblad En anledning kan vara att det rör sig så snabbt. Man hinner inte sätta sig in i de olika kanalerna och hur de fungerar. Och jag tror att många tror att använda AI är att till exempel finputsa ett mejl eller ta fram ett bra Slack-meddelande. Men det finns mycket mer som man måste vara med och optimera. Lars Dahlberg Jag rör mig själv mycket i den här världen med många av mina kunder, och min känsla är att man har underskattat det, som du var inne på. Man tänker att det nog inte går så fort. Men det gör det faktiskt. Alexander Liljeblad Det gör det verkligen. Lars Dahlberg Sedan är det inte helt lätt att förstå hur de förändrade beteendena kopplar till AI, och vad man faktiskt måste göra för att anpassa sig. Man måste agera ganska annorlunda på många sätt. Alexander Liljeblad Ja, verkligen. Ett steg är att börja experimentera. Och framför allt skaffa sig en bättre förståelse för hur ens kundanskaffning fungerar, att börja mäta de olika kanalerna. Man behöver inte börja mäta allt samtidigt, för då blir det ett för stort projekt. Men man kan börja mäta en kanal i månaden, så att man i alla fall rör sig framåt. Och därefter börja optimera. Lars Dahlberg Och mäter man inte hur det fungerar i dag har man svårt att jämföra. Man vet att man blir påverkad, men inte hur. Alexander Liljeblad Precis. Så att mäta är nyckeln. Och där kan AI faktiskt hjälpa till, till exempel med att sätta upp kopplingar till olika mätverktyg från sociala kanaler och så vidare. Det är ett ganska bra sätt att börja. Lars Dahlberg Ett bra sätt att börja. Man får ta det på allvar och se till att mäta först, för då förstår man bättre hur man faktiskt blir påverkad. Alexander Liljeblad Ja, exakt. Och sedan göra saker och ting. Lars Dahlberg Alexander, Sverige sticker ut i den här rapporten på lite olika sätt. Vi är väldigt drivna av sociala medier, kanske mer än övriga Europa. Men när det gäller AI-beredskap ligger vi sämre till än snittet. Det kan man bli ganska förvånad över, med tanke på att vi brukar se oss som ett föregångsland när det gäller digitalisering och teknik. Men rapporten är tydlig, vi ligger efter. Hur kommer det sig, tror du? Vad ligger bakom det? Alexander Liljeblad Jag tror att en del i det är att vi saknar en grundläggande infrastruktur. Med det menar jag till exempel att bara hälften har en mobilanpassad hemsida. Därför blir det kanske en backlog av saker man inte är redo med, och man har andra projekt man vill göra. Och man vet att de sociala mediekanalerna fungerar. Jag tror att det är därför man inte riktigt hoppar på att se till att man är redo för att dyka upp i AI-sökresultat och så vidare. Lars Dahlberg Vi har en liten övertro i Sverige på sociala medier. Och så kommer AI-fenomenet farande och då tänker vi att det nog löser sig ändå, ungefär. Alexander Liljeblad Ja, det är nog min uppfattning. Jag tror att det är enklare att öka SoMe-budgeten än att sätta sig in i en ny kanal. Lars Dahlberg Precis, fortsätta med det man redan har satsat på, som sociala medier. Vi får se hur det utvecklar sig, men det går fort, det är inget snack om den saken. Rapporten pratar också om något som kallas the visibility economy. Vad ligger i det begreppet? Alexander Liljeblad Det är en fortsättning på det vi var inne på. Hur syns man i AI-dimman, eller i dimman överlag, med alla kanaler som finns? Om vi bara tar alla SoMe-kanaler: hur sticker man ut i dag när det finns Instagram, Facebook, TikTok, Snapchat och så vidare? Och det finns väldigt mycket AI-genererat material också. Så hur sticker man ut och hur syns man i dag? Det är svårt, absolut. Men jag tror återigen att man behöver börja mäta, för att se vilka kanaler man ska satsa på och vilka kanaler som fungerar för vilka varumärken. Lars Dahlberg Jag konstaterar bara att det är en visibility economy och att det är en tuff fight där ute. Det blir bara tuffare och tuffare, och nu när AI kommer blir det på ett helt annat sätt. Alexander Liljeblad Ja, absolut, jag håller helt med dig. Det kanske låter lite dystert att det rör sig så snabbt. Men samtidigt finns det enorma möjligheter i det här. Man får se glaset som halvfullt, som med mobilanpassningen, och se att man kan göra små ändringar för att sticka ut eller ta vara på resultaten bättre än konkurrenterna. Lars Dahlberg Ja, exakt. Det blir tuffare och tuffare att konkurrera om synligheten, men i och med att det blir mer av en sådan ekonomi kanske möjligheterna också ökar om man lyckas göra något rätt. Man kan bara titta på sitt eget beteende när det gäller att lära sig saker, samla information och förstå hur man ska göra på jobbet. Det handlar otroligt mycket om att hitta rätt svar på de miljarder frågor man har. Och det bygger på att man kan hitta saker, inte att man ringer och pratar med folk. Det är en beteendeförändring som har tagit ett jättestort steg nu när AI-möjligheterna finns. Alexander Liljeblad Det är verkligen så. Jag håller med. Lars Dahlberg Du talade också om att man verkligen måste satsa på ägda kanaler. Hur definierar du en ägd kanal? Alexander Liljeblad Det är kanske motsatsen till det vi gör i dag. Det är hemsida, blogg, egna kundlistor, CRM, bokningssystem och så vidare. Det är det vi menar med helt ägda kanaler. Där tror jag att man kan SEO- och GEO-optimera och arbeta med de kanalerna mer kontinuerligt, i stället för att förlita sig på att ta rygg på andra kanaler och betala. För det kostar mycket pengar om man hela tiden ska vara med i andras kanaler. Lars Dahlberg Ja, precis. Alexander Liljeblad Och en del av det är, som vi har varit inne på, att mobilanpassa hemsidan. Det är ett typexempel på en ägd kanal. Lars Dahlberg Så satsa på de kanaler, framför allt webben som du är inne på, där man verkligen har kontroll och kan optimera utifrån sitt eget perspektiv, och inte förlita sig på andra. Alexander Liljeblad Nej, exakt. Lars Dahlberg Vad innebär det då mer konkret att vara AI-redo som företag? Om man vill kunna säga att man känner sig någorlunda AI-redo utifrån det perspektiv undersökningen tar upp, vilka rutor ska man kunna bocka av? Alexander Liljeblad Man kan börja med det vi har varit inne på. Är min hemsida mobilanpassad? Har jag rätt spårning och de pixlar man kan installera på hemsidan? Och man kan använda AI, inte bara som ett internt verktyg. Man kan till exempel låta AI utvärdera ens egen SEO eller GEO, och använda AI för att utvärdera sin hemsida eller sin affär överlag. Men självklart ska man vara försiktig och dubbelkolla resultaten. Lars Dahlberg Och mätning har du också varit inne på som en viktig sak. Om vi går vidare: 5,5 procent av de europeiska företagen i undersökningen uppger att de har full kontroll över hur kunderna hittar dem. Det är väldigt lite. Varför hamnar det så snett? Alexander Liljeblad Jag tror återigen att det finns så väldigt många olika alternativ. Man får kunder från olika kanaler, men man hoppar över steget att sätta en grund och en infrastruktur, bland annat för att mäta vilken kanal som är bäst. Var konverterar jag mest? Vilka nyckeltal ska jag följa? Man behöver sätta den strukturen för att förstå de olika kanalerna bättre. Det finns AI-verktyg som för några veckor sedan öppnade för annonsering här i Norden. Hur mäter man det, ska vi testa det, och om vi testar, vad är ett bra resultat? Det är jättesvårt att säga om man inte har en bas. Så ett bra sätt att få bättre kontroll är att börja använda verktyg för att mäta. Lars Dahlberg Jag tycker att det är intressant. Många modernare företag, e-handlare och andra som naturligt säljer online, har på något sätt förberett sig för det här redan, och nu när utvecklingen kommer har de lättare att hänga med. De finns definitivt bland de 5,5 procenten. Men jag tror att väldigt många underskattar det. De har en affär som de tror inte är så digital, men som egentligen borde vara mycket mer digital. Det här borde vara mycket viktigare för dem att prioritera jämfört med många andra sätt att gå till marknaden. Man prioriterar helt enkelt för lågt, därav siffrorna tror jag. Alexander Liljeblad Ja, verkligen. Och som du är inne på, Lars, ska man inte underskatta att folk ändå söker upp bolag även om de inte är digitala, för att se om det finns recensioner eller en hemsida. Lars Dahlberg Vi tar ett steg till. De här AI-verktygen, ChatGPT, Perplexity och allt möjligt, står enligt undersökningen redan för sju procent av hur europeiska kunder hittar företag eller information om företag som de funderar på att köpa något av. Då kan man fråga sig hur snabbt det här rör sig. Just i dag, när vi spelar in, kom Internetstiftelsens rapport Svenskarna och internet. Den pekar tydligt på att det här går fort. På ett år har det gått från att 40 procent till att 60 procent använder det här aktivt, i princip dagligen. Det är framför allt de som är födda på 60-, 70- och 80-talet som har ökat rejält. Det är ett bevis på att det händer snabbt. Sjuprocentssiffran är den som står i er undersökning, men vad är din syn på det här? Alexander Liljeblad Läskigt kanske det är, men det växer så det knakar. Om man tittar på hur snabbt det har utvecklats och blivit bättre, vad man kan göra i dag jämfört med för ett år sedan, är det helt otroligt. Och vi ser det du är inne på i vår egen data: vi får fler och fler kunder från olika AI-verktyg. Det kan till exempel vara att de frågar Claude eller ChatGPT hur man köper en ny domän. Det som också är intressant i datan är att trafiken från de kanalerna har en förhållandevis hög konverteringsgrad. Jag tror att det är just den åldersgruppen som växer snabbast, och därför ser vi också att vår trafik från de kanalerna ökar. Väldigt intressant att rapporten kom i morse och kul att se att det växer. Lars Dahlberg Ja, det är fascinerande när det till och med hamnar överst i nyhetssändningarna. Då är det på riktigt. Jag tycker att vi går vidare med mätning, för det tycker jag är väldigt intressant. Du har redan tagit upp det, men enligt undersökningen är det bara 10,1 procent av de svenska företagen som mäter korrekt hur en webbplatsbesökare använder webben och omvandlas till ett lead eller en kund. Vad blir konsekvensen av det i praktiken, ur ägarens och ledningens perspektiv? Alexander Liljeblad Jag tror att man sätter sig själv i en ganska riskfylld position. Dels vet man inte var man ska investera och vilka kanaler som fungerar. Men också, som vi var inne på tidigare: om ett yngre bolag eller en nuvarande konkurrent börjar mäta och använda kanalerna kan de få en ganska stor konkurrensfördel gentemot dem som inte gör det. Tittar man på de siffror vi ser nu, och som kom i morse från Internetstiftelsen, är det kanske inte ett öppet mål, det finns ett grundarbete som ska göras, men det finns en stor möjlighet i att optimera så att man blir en del av sökresultaten i ChatGPT, Claude eller vad man nu använder. Lars Dahlberg När det går från 40 till 60 procent kan jag tänka mig att det breddas väldigt mycket till fler branscher, och att det plötsligt blir viktigt även i branscher som inte har trott att det är så viktigt. När så stora delar av befolkningen använder det så regelbundet blir det verkligen ett måste att anpassa sig. Och som vi säger: mäter man inte har man ingen egen uppfattning om vilket nuläge och vilken position man har i dag. Då får man ta tag i det först och främst. Alexander Liljeblad Det jag ville flika in är att steg ett är att börja mäta, men att man också sätter upp en någorlunda rutin för vad man gör med resultaten, och väljer vilka nyckeltal man ska följa. Det är nästa steg. Lars Dahlberg Precis. Du har varit inne på en del rekommendationer. Om vi avslutningsvis försöker sammanfatta de tre, fyra viktigaste sakerna att ta tag i för den som känner att det är dags att börja jobba med det här, och kanske har lite dåligt samvete i hela frågan. Vad skulle du säga? Alexander Liljeblad Absolut. Det första är att fråga en AI om ditt bolag. Vad gör ditt bolag? Läs svaret: stämmer det överens med det du själv tycker att ni gör, eller dyker ett annat bolag upp? Bara där tror jag att man får en ganska bra förståelse för hur lång resa man har framför sig. Lars Dahlberg Precis. Låt AI:n analysera dig. Vad är det den faktiskt uppfattar? Alexander Liljeblad Ja, exakt. Det andra, eftersom bara hälften har en mobilanpassad hemsida: ta mobilen, gå in på din hemsida och gör hela kundresan. Skapa ett konto, gå till kassan och följ hela vägen. Är din hemsida mobilanpassad? Du kanske har ett plugin som inte är det. Det kan man göra på bussen eller tåget till jobbet, och det är ett bra sätt att förstå vilka delar man kan förbättra. Lars Dahlberg Jag kan bara lägga till i den punkten att många hemsidor säkert fungerar i mobilen på något sätt, man kan begripa sig på dem. Men de är inte anpassade så att det verkligen blir bra i mobilen. Och man vet hur människor fungerar: är det inte tillräckligt bra ger man upp och skippar det helt. Det måste vara en bra upplevelse. Alexander Liljeblad Ja, exakt. Lars Dahlberg Och sedan mätningen. Vad ska man mäta, om vi konkretiserar det? Alexander Liljeblad Om ni inte mäter något i dag: ring era tio senaste kunder och fråga hur de hittade er. Det är det enklaste sättet att börja mäta. Steg två är, om säg sju av tio av kunderna hittade dig via en viss kanal, att börja där och sätta upp mätning av den. Och där kan man, nu blir det lite försäljning här, men inom Team Blue har vi till exempel ett verktyg som heter Metricool. Väldigt bra för att mäta alla olika kanaler. Lars Dahlberg Var kommer besökarna ifrån, helt enkelt? Alexander Liljeblad Precis, hur har de hittat dig? Och mäter man inget i dag skulle jag rekommendera att göra tio telefonsamtal till att börja med. Eller skicka ut 50 mejl och gör en kundundersökning helt enkelt. Lars Dahlberg Ja, exakt, det är en bra start. Och sedan var du inne på hur man gör det möjligt för folk att konvertera och visa intresse på olika sätt, och att man mäter vad det leder till. Det är ett naturligt nästa steg när man börjar få koll på den första nivån. Alexander Liljeblad Och bara för att flika in den sista: att börja. Jag tror att det kanske är det svåraste. Börja ta det på allvar och börja göra jobbet med att mäta. Det finns väldigt många bra verktyg i dag, och det är inte så svårt att börja som man kanske tror. Lars Dahlberg Alexander, om man vill få tag på undersökningen, hur kan vi guida lyssnarna? Det är säkert många som är nyfikna på att ta del av mer av innehållet. Alexander Liljeblad Ja, absolut. Dels kommer du att dela den i era kanaler, och vi har delat den på vår hemsida, team.blue. Och jag tror att du kommer att tagga mig på LinkedIn, Lars. Lars Dahlberg Ja, exakt, det gör jag gärna. Alexander Liljeblad Om någon verkligen vill får de skriva till mig, så skickar jag den till dem. Lars Dahlberg Precis. Som Alexander är inne på kommer vi att lägga länkar både till undersökningen och till Alexander på LinkedIn, så att man kan få tag på Alexander Liljeblad där. Det finns säkert ett par stycken med det namnet, men då får ni i alla fall länken till rätt person, om ni vill ta del av undersökningen och förstå mer om hur ni ska ta greppet om de här sakerna utöver det vi har pratat om. Med det, Alexander, vill jag bara säga tack för att du har varit med och bidragit med den här undersökningen. Det var jätteintressant läsning för en sådan som är lite nörd inom det här området som jag. Och lite skrämmande, som jag tror att många lyssnare har förstått. Men som sagt finns det mycket att göra, och det kan leda till väldigt mycket förbättringar om man tar tag i det här. Det är inte bara hot, det finns faktiskt rätt mycket möjligheter gömda här också. Alexander Liljeblad Ja, verkligen. Och tack för att jag fick vara med, jättekul! Lars Dahlberg Verkligen. Och till alla er som lyssnar där ute säger jag precis som vanligt: vad ni än gör, se till att vara relevanta. Tack och hej! The post Podd #253 – Alexander Liljeblad om AI-dimman appeared first on Business Reflex.

  • October 1 · 38 min

    Podd #252 – Magnus Koch om att investera i tidiga bolag

    Så tänker en affärsängel om tidiga bolag – med Magnus Koch från Zero to Heaven Vad avgör om ett tidigt tillväxtbolag lyckas? Och varför handlar det så ofta om fokus, team och tålamod snarare än om själva idén? I det här avsnittet av Sälj- och Marknadspodden pratar Lars Dahlberg med Magnus Koch, som efter 30 år på Volvo idag är en av delägarna i investeringsbolaget Zero to Heaven. Bolaget investerar i tidiga, skalbara bolag, främst inom SaaS och IT. Samtalet handlar om vad Magnus tittar på när han utvärderar ett bolag, varför entreprenörer så ofta fastnar i att bygga mer istället för att sälja det som redan finns, och varför rätt team slår den bästa idén. De pratar också om att finansiering nästan alltid tar längre tid än man tror, om AI som är här för att stanna men går långsammare än hypen, och om läget för svenskt entreprenörskap. The post Podd #252 – Magnus Koch om att investera i tidiga bolag appeared first on Business Reflex.

  • June 18 · 56 min

    Podd #251 – Erik Syrén om att investera i bolag

    Så tänker investerare när de kliver in i B2B SaaS-bolag – med Erik Syrén från Monterro Hur resonerar en investerare när de utvärderar ett B2B SaaS-bolag? Och vad händer egentligen efter att investeraren har gått in som ägare? I det här avsnittet av Sälj- och Marknadspodden pratar Anders Hermansson med Erik Syrén, tidigare entreprenör och vd på Lime Technologies och idag verksam på Monterro, där han bland annat sitter i investeringskommittén och är ordförande i flera portföljbolag. Samtalet handlar om vad som kännetecknar starka mjukvarubolag, varför nöjda kunder och låg churn är så centralt, hur ägarresan ser ut efter en investering och varför pengar sällan är den viktigaste produkten en investerare erbjuder. De pratar också om AI:s påverkan på SaaS-branschen, skillnaden mellan lättkopierade funktioner och verklig defensibility, samt varför affärskritisk mjukvara med hög stickiness fortfarande kan vara mycket starka bolag även i en AI-driven värld. Läs transkribering Anders Hermansson (00:06) Hej och hjärtligt välkomna till Sälj och marknadsbådde från Business Reflex. Jag heter Anders Hermansson. Tack för att lyssnar. Idag tar vi vi pratar om hur investerare resonerar när de tittar på bolag att investera i. Och vi pratar även om hur investerare agerar när de väl är inne i bolaget. Svaren på de här frågorna är såklart väldigt olika beroende på vilken typ av investerare man är. Och idag ska jag intervjua en av Sveriges tyngsta entreprenör inom B2B-planbara. Han sitter i en lång rad styrelser och arbetar idag på Montero där han sitter i deras investment board. Montero, för er som inte vet, är ett bolag som investerar i Scalapse, alltså ett bolag som har tagit sig en bit på sin resa men vill komma vidare därifrån. Personen i fråga heter Erik Syrén och han kommer inledningsvis att berätta om sin väldigt intressanta resa från studentrummet till framgångsrikt entreprenör och till investerare. Så häng med nu på en mycket intressant intervju om ur ägarperspektivet. Anders Hermansson (01:16) Erik Syrén, hjärtligt välkommen till Sälj marknadsbotten! Erik (01:20) Tackandes. Anders Hermansson (01:22) Grunt att ha det här jätteroligt med en sådan erfaren tungviktare inom SAS-branschen i podden. Erik (01:29) Vi får se om det blir något innehåll som är värt att lyssna på. Det håller vi tummarna för. Anders Hermansson (01:32) Ja, du är ödmjuk också. Han är Ödmuk också. Det är fantastiskt. Ja, vad roligt. Vi ska ju prata om, titta på det här lite grann ur investerarperspektivet idag och prata om kanske två aspekter. Dels hur det är bolag som du representerar när Montero, hur ni gör när ni tittar efter bolag som ni kan tänka er att in i och sedan även prata lite grann om hur ni agerar när ni väl har gått in i ett bolag. Erik (01:36) Och glimtar i ögat. Anders Hermansson (02:00) Men du har ju en rik och intressant historia inom det här gebitet. Kan inte du berätta lite grann om din resa och så fram till nu? Erik (02:10) Absolut. Så jag i slutet av 90-talet så pluggade jag i Lund och jag satt på ekonomihögskolan i Lund och så tittade ut genom fönstret och utanför dörrarna så hade vi Framtidsfabriken, hade Bord.com, vi hade Ericsson Mobile, vi hade Axis, vi hade Klick och så vidare. Så väldigt fina tech- och mjukvaruföretag och för mig som student Där och då kändes som att jag satt i huvudstaden i dotcom. Allt bara bubblar. fanns alla möjligheter. Medan jag kände själv att jag inte kollade egentligen på vad var på it och it bolag och jag kunde inte se skillnad på ett it konsultbolag eller mjukvaruföretag eller e-commerce bolag utan för mig var det bara en blandning av av det jag lärt mig efteråt är att det ingen annan som kunde det heller på slut 90 talet. De blandade ihop de här typen av bolag men men. Anders Hermansson (03:05) Nej. Erik (03:08) Då blev jag väldigt inspirerad och kände att det där vill jag hålla på med. Jag vill lära mig mer om tech och det kändes som att det hände någonting. En revolution som jag vill vara med på. Så när jag var klar med studierna så letade jag jobb på något litet mindre mjukföretag som jag kunde vara med och driva. Träffade på ett bolag som hette Lundalogik på den tiden. som utvecklar och säljer CRM-system hade de börjat fokusera mer och mer mot. Det var fem, sex stycken i Lund som drev det här företaget. Och tänkte väldigt mycket när de drev bolaget som ett litet mer traditionellt mjukvaruvare. Som ett traditionellt bolag med lönsam tillväxt. När vi har pengar så kan vi växa. Det passade väldigt bra med min småländska bakgrund. Den där typen av bolag känner igen. Anders Hermansson (04:04) Just bootstrapping. Erik (04:05) Ja, numera bootstrappingen. Så jag hoppade på det jobbet, började driva det där bolaget, blev delägare och drev detta med mina kompisar, kollegor, vänner. Och vi drev bolaget fram till 2008, då mina kollegor ville göra något annat i livet. De är lite äldre, så de kände att det kanske är värt att… att titta på en mer strukturerad process och kanske sälja bolaget. Så vi sålde 100 % av bolaget till Bisnode och ingick i ett konglomerat med över 4 000 anställda, en data provider, numera är det ju Danner Bradstreet. De köpte mjukvaruföretag för de kände att priset på data går ner. Det är inte värd så mycket att sälja personlig information, elektritinformation eller företagsinformation. Anders Hermansson (04:47) Ahoj! Erik (05:03) som de hade haft monopol på och varit väldigt starka på att kunna diktera priserna hela tiden. Men nu kände de att det blev mer och mer än… Ja, priserna gick ner och det blev mer än standardvara med uppgift. Så då ville de tänka om att om vi kan ta hand och hålla det i mjukvara inkluderat, då kan vi också skapa större värde för kunderna och därmed kan vi ta högre pris. Så det var tanken att man köpte lite mjukvaruföretag. Anders Hermansson (05:18) Mm. Erik (05:31) Men att vara ett snabbväxande mjukvaruförtag och komma in i ett konglomerat med massa olika bolag, olika varumärken, olika kulturer var helt fel för oss. Där och då ett entreprenörs drivet snabbväxande mjukvaruförtag. Så efter ett par tre år i den strukturen så landade jag tillsammans med management i Bisner och att det är bättre att gå skilda vägar. Så vi gick ut i en strukturerad process. Anders Hermansson (05:41) Mm. Erik (05:57) träffade vi kanske 30 olika private equity bolag, investerare i mjukvaruföretag. Där och då var min känsla när jag sprang runt mellan de här bolagen att jag fick utbilda dem, mer eller mindre, hur det är att riva ett mjukvaruföretag. Och framför allt hur det är att konkurrera med Salesforce och Microsoft som var de stora giganterna på serien marknaden. Och hur man kan, trots att de är stora, globala, så kan man hitta Anders Hermansson (06:15) Mm. Erik (06:26) vatikaler, nischer lokalt där man kan bli marknadsledare och man kan marknaden så pass stor som man kan bli ett stort bolag ändå. Och man kan hitta nya sätt att positionera och differentiera sig. Alla såg bara risker med att konkurrera med de här stora aktörerna. Efter några månader in i den här processen så träffade jag en helt ny spelare på marknaden som heter Montero. Tre stycken. Anders Hermansson (06:35) Mm. Erik (06:54) killar, två stycken med liknande bakgrund som mig som operatörer som har drivit mjukvaruföretag själva och en kille som kommer från Cobrids Finance och Bankvärlden. Och redan i första mötet så hittar vi väldigt väldigt väl. Istället för att prata risken med att konkurrera med Salesforce Microsoft så pratar vi möjligheten att konkurrera och hur vi kunde ta en helt unik position på en lokal marknad. Anders Hermansson (07:03) Mm. Erik (07:23) Så känslan hos mig var ju att vi byggde upp. Vi började diskutera strategier och affärsplanen i första mötet. Och efter mötet så landade vi i att vi gör management buyout tillsammans med Montero. Vi landade där att vi köper bolaget tillsammans. Som hette då Lime Technologies. Efter ett halvår in i den processen så satt jag och Peter, min ordförande, och satt och diskuterade. Anders Hermansson (07:36) Mmm, okej. Erik (07:52) Både högt och lågt. Efter ett och tre landar vi in i hur ett framtida ägande av Lime, hur skulle det kunna se ut? Vad hade varit en bra ägare efter Montero? Och där och då kände jag att jag hade ägt bolaget med mina kollegor, mina partners. Jag hade ingått i ett konglomerat med 4 000 anställda och jag var PE-ägt där och då. För mig fanns det en sak kvar att jag hade velat pröva och det var att notera bolaget. Så då sa vi att låt oss driva ett projekt och en tanke mot att en dag ska vi kunna först notera Lime. Hur skulle bolaget se ut då? Då kan man ju tänka att det är mycket med IFRS och rapportering och policies och sådana saker. Det vi pratade om var mycket mer hur bolaget vilken karaktär på bolaget ska ha vilka marknader ska vi vara på hur mycket recurring revenue hur mycket mycket revenue ska vara utomlands vilka marknader ska vi vara på i så fall hur ska management se ut vilken funktionalitet måste vi ha i produkten vad kan vi göra organiskt vad kan vi göra inorganiskt och sen la vi på rapportering och policies på det och vi jobbade med det ifrån 2014 Anders Hermansson (09:15) Öster. Erik (09:20) fram till 2018 i december. Anders Hermansson (09:23) Vad var drivkraften att notera bolaget? Erik (09:29) Dels så det ju så att om du har en ägare som är private equity så ingår det i spelet att de köper, de utvecklar och de säljer. för en private equity aktör så är det ju att deras syfte är ju att skapa returns till sina investerare. Och gör man driver man ett bolag med en ägarstruktur med majoritetsägare som är PE så kommer du vara till salu. Någon gång när det är en bra avkastning för investerarna. Så syftet var egentligen att skapa att vi behöver göra en ägarförändring och montera och ville sälja. är stora syftet och det stora syfte för min sida var ju att då kan jag gå upp som huvudägare i bolaget. Jag kan fortsätta jag på att sälja någonting. Jag kan fortsätta vara ägare i bolaget i en noterad miljö. Anders Hermansson (10:14) Ja, och tack. Erik (10:27) Och våra anställda kan vara ägare så vi kan äga bolaget tillsammans. Och sen tyckte jag också att fin tanke att då kan vi bygga en Evergreen som kan verka länge länge länge. För det är väldigt stor och viktig del i mitt liv, Lime. Och det vi har byggt tillsammans är det företaget. Så vi gjorde noteringen 2018. Anders Hermansson (10:32) Mm. Mm. Jag fattar. Erik (10:54) Den 6 december och om man vill titta tillbaka på den tiden så var det lite turbulent på aktiemarknaden även då. Under andra halvåret var det lite räntorop marknaden och den dagen vi noterade var den sämsta dagen på Stockholmsbösen det året. Så då fick man ju lite vänta vad vi gjort. Hela Asien föll när vi gick upp och ringde klockan. Sen så blev det väldigt väldigt bra. Hela noteringen och Anders Hermansson (11:10) ⁓ okej. Nej. Erik (11:24) 2019 och sen kom 2020 pandemin. Det har hänt mycket under de här åren men noteringen blev väldigt bra. Det ingick också i planen att när jag var klar med det operativa på Lime så skulle jag joinna Montero. Det hade vi i P1 och jag pratat om länge. Jag hade varit med som rådgivare, investerare och har varit med som bolgplank till många av våra Montero-investeringar vi gjort genom åren. Anders Hermansson (11:30) Alla kan. Erik (11:54) Så jag tyckte det var väldigt spännande att det skulle kunna vara en möjlighet för mig på nästa steg. Sen så kom ju pandemin. Min långväga kollega Nils Olsson som var försäljningschef väldigt länge på Lime, också vice vd och CEO på Lime. Han börjar bli mogen för att ta över. Så när vi såg ljuset tundan efter pandemin 2021 så lämnade jag över staffettpinnen till Nils. och hoppade på Montero fem och ett halvt år sedan ungefär. På Montero så är min roll att jag är ordförande i sex av våra bolag. Jag kan komma in på det vad det betyder men vi är väldigt mycket hands on. Vi jobbar väldigt nära våra management team och våra ledningsgrupper. Så det är min huvudsakliga uppgift. Sen sitter jag på investeringskommittén. Där vi går igenom alla kris och alla investeringar vi gör och vilka bolag vi investerar i. Och sen sitter jag vår styrelse. Så det är min roll på mot här. Anders Hermansson (13:02) Vad saknar du mest från vd-rollen? Erik (13:09) Mm? Dels saknar jag fokuset att vara delaktig i någonting där man känner att man kan bli mätbar varje dag. Det vill säga att blir lite svart, alltså ett och nolla, blir lite svart och vitt. Det vill säga att när man gör affärer går bra, man rekryterar lite folk, man känner att man har releasat några funktioner som varit bra och uppskattade av våra kunder. Anders Hermansson (13:23) Mm. Erik (13:39) Man har skapat ett kundvärde och nöjda användare ute hos på marknaden. Då får man rätt god feeling och en sån här feedback som man bara känner. Det här funkar. Det är bäst. Den är väldigt direkt och å andra sidan så är den ju också lika tung när man tappar en medarbetare som slutar hos dig eller du tappar en affär. Då är vi inte världens bästa CRM-system längre. Vi är inte världens bästa arbetsgivare längre och då mår du lite dåligt. Det blir lite en kris. Anders Hermansson (13:49) Den är direkt. Erik (14:09) Så då kommer du dina dippa också. Men just den där att vara företagsledare, levande med ditt bolag och entreprenör hela tiden. Du blir lite manu-depressiv brukar jag säga. Det går lite upp och ner. Alla duktiga entreprenörer har varit psykolog på något sätt. Eller någon gång. Ibland ligger man under skrivbordet och gråter lite grann och tänker nu gick det åt helsike. Och det kan jag sakna. Anders Hermansson (14:11) Tack Just det. Mm, exakt. Jag med. Exakt. Erik (14:38) Jag saknar de här kickarna när det går jäkligt bra och när man känner att man levererar högt kundvärde och medarbetarna utvecklas eller när man gör en stor affär. Samtidigt kan jag sakna de här dipparna när man bara känner att det gick åt helsike. Det har jag på Montero också för vi driver i vår låda vårt företag. Men vi är så många fler. Anders Hermansson (14:48) Pista. Så man får ta tag i det igen. Mm. Erik (15:05) som delar på den där manor depressiva. har 30, 33, 34 bolag idag som vi är majoritetsägare i. Vi gör mycket add-on förvärv, alltså tilläggsförvärv till våra bolag. Jag har sex, jag är ordförande i. Jag har väl en tre till som jag sitter i styrelsen i. När man ringer runt och tar mina fredagsamtal med alla bolagen. Det är alltid något som går bra, något som går dåligt. Man kan glädjas. Så det jämnar ute lite mer. Så jag får inte likt. Anders Hermansson (15:35) Just det. Men det kanske är lite mer som att på styrelsenivå är det mer som ett sju-punktsmedel än att vara en direkt siffra på varje. Erik (15:45) Ja, men så är det. Så det finns lite för- nackdelar med de här två uppläggen, men jag har kul på jobbet. Det är det viktiga. Anders Hermansson (15:47) Lite smodare kurva på något sätt. Ja, det är väldigt viktigt. väldigt viktigt. Ja, men grymt. Vi kanske skulle komma in lite grann på det här med då kopplat till Investeringskommittén och det här. Hur tittar ni på saker? Och jag måste säga, alltså det är ju nästan fånigt, men det finns väl… Vi har ju faktiskt lyckats prata nu i några minuter utan att nämna AI, men nu kommer det liksom. Det här med att titta på bolag och deras förmåga att skapa värde och sådana saker. Hur gör Montero och du och ni när ni tittar på bolag och också ur perspektivet om det har påverkat ert perspektiv över huvud taget med AI? Erik (16:34) Det enkla svaret är absolut. Vi lever med det här och känner både lugnet och stressen varje dag. Vi insåg väldigt snabbt att det här är en extremt stor möjlighet för våra portföljbolag. Många av de här sakerna vi sitter och kämpar med, att man sitter med en tech… Anders Hermansson (16:37) Ja, eller hur? Erik (17:00) skuld i man sett i produkten eller man behöver migrera en kundbas och behöver lägga in en produkt i harves mode eller man behöver utveckla ny funktionalitet. Länge har ju utvecklingsordning inom bit by software varit en flaskhals. Vi har ju haft långa roadmaps där det har varit diskussioner hur vi ska prioritera roadmapen. Där vi har kommit till ett läge där vi kan åstadkomma väldigt mycket. Mycket mer effektivt och öka produktiviteten i våra utvecklingsavdelningar. Och då gäller det att fånga de här möjligheterna. Fånga den här förändringen. nu kommer vi tillbaka igen till 90-talet här. Det är nästan som jag känner att jag kommer tillbaka till. Då kom eran i slut 90-talet med internet. och alla möjligheter som uppstår med mjukvara, internet och att alla fick en PC på skrivbordet. Och samma känsla har jag här och nu att vi är i en sån stor omställning och jag befinner mig mitt i den omställningen tillsammans med mina bolag. Och stressen är ju att alla bolag Anders Hermansson (18:11) Mm. Hmm. Erik (18:28) måste känna vilka möjligheter som finns här ute och ta vara på den. Samtidigt kan jag inte säga till dem vad best practice är. För vad har hänt sedan november, december med Claude och Claude Cowork till exempel. Alltså det har ju hänt extremt mycket och när det är optimalt Anders Hermansson (18:38) Nej, nej, exter. Erik (18:53) Hur ska jag bygga mitt utvecklingsteam? Hur ska jag jobba inom product management? Hur ska jag jobba med QA inom inom inom inom R &D? Hur ska jag jobba med releaserna och övriga avdelningar? Marketing, sälj, customer support, etc. etc. Så det här förändrar ju hela sättet hur vi driver våra bolag och det skapar sådana möjligheter. Och så var det ju alla de här transformeringarna jag varit inne i. Anders Hermansson (19:08) Exakt. Mm. Erik (19:22) mobil, internet och så vidare så har det alltid uppstått nya möjligheter för nya aktörer. Så det kommer ju att dyka upp nya spelare på marknaden som kan wipe code, kan göra någonting väldigt väldigt snabbt. Det är en enorm möjlighet för nya entreprenörer, för våra barn och ungdomar att driva bolag. De kan ju ta fram en produkt såhär snabbt, alltså mjukvaran i produkten. Anders Hermansson (19:30) Mm. Jag har faktiskt, jag har senaste tre veckorna så har byggt en SaaS-plattform själv. Den tog 30 år att bygga, konstaterar jag. För det är 30 år, 29 år och 11 månaders erfarenheter som på en månad nu är en SaaS-plattform för hela go-to-market-processen inom B2B. Erik (20:06) Du ser där vilka möjligheter nu och jag menar det är också intressant. är ju att precis där du sa 29 30 års erfarenhet domain expertis alla de saker för ofta får man höra här. Vi kodade över konkurrenten då som kommer upp som nytt. Ja men då kanske de kan konkurrera ut Lime eller Pythagoras eller Planema eller Pir. Jo men det man inte får glömma bort är ju att många av här bolagen har levt i 20 år 30 år. Anders Hermansson (20:18) Mm. Erik (20:36) Det är inte bara kod de har genererat. kanske är 20 procent av personalkosten är kod. Det andra handlar ju väldigt mycket om integration, nätverk, att vara compliant, supporten, implementation, domänexpertis. Allt det där är 80-90 procent av övriga erbjudandet som gör att du differentierar dig. Och då gäller det ju att dra nytta av möjligheten att kan göra med kod, att generera bra Anders Hermansson (20:38) Det ses. Erik (21:05) mjukvara och kombinerar det med övriga produkter dutehandhållen. Så i alla de här förändringarna kommer det uppstå nya nya aktörer. Det kommer vara existerande som inte hoppar på tåget som inte förstår förändringen som inte orkar med att göra förändringen som kommer bli utkonkurrerade och det kommer vara en rad befintliga som fattar möjligheten och kommer bli mycket mycket större i morgon. Tack vare AI och de möjligheterna som dyker upp. Och min stress och möjlighet är ju att hjälpa de här bolagen att göra transformationen. Att bli mjukvaruföretag som drar nytta av AI som verktyg och i sina produkter. Det svåra i det här är ju att veta exakt hur ska en utvecklingsavdelning se ut? Hur är den optimal? Vi har inga best practice. Det enda vi gett är att vi måste anamma förändringen. Vi måste vara på de här sakerna. Vi måste utveckla de första funktionerna. Jag kanske inte vet hur ett gränsligt AI-gränssnitt ska se ut optimalt i mjukvaran. Det kanske är så att det ska vara en chat där man chatta och en agent gör saker och ting i mjukvaran. Eller så kan det vara en kombination av det gamla gränssnittet eller något helt nytt. Det enda jag vet är att vi måste vara på det här och om vi gör det så lär vi oss väldigt mycket av våra portföljbolag. Vi träffar ju extremt mycket bit och software bolag. Samtidigt så kan vi ta med oss den erfarenheten in i nya bolag hela tiden. Så det finns väldigt få aktörer som i och att vi fokuserar på bit och software så bygger vi upp mycket erfarenhet kunskap och vi bygger upp en best practice över tid. Om vi bara är på den förändringen. Anders Hermansson (22:53) Och höjst är. Hur är det med bolagen i Köfir? Jag har varit med i många, dels själv i vissa startups men också delaktigt som en marknadspartner till startups. Då har alltid varit att vd måste lägga mycket energi på att leta pengar. och ringer vd-arna runt med hjälp av kassinstytet så att de andas och leta pengar. Står folk i kö utanför Montero och knackar på vill komma eller hur funkar det? Scoutar ni efter bolag på något sätt eller hur ser det ut just nu? Erik (23:33) Man önskar ju det var en kö utanför med de finaste bolagen som står här utanför och säger kom igen hjälp oss. Men men faktum är att vi har blivit större och större och vi har ett ganska bra brand i Norden. Hur har det kommit sig då? Jo men det är ju att vi har långvariga. Vi har vatt på den här marknaden sedan 2012. Anders Hermansson (23:39) Ha Erik (24:03) Det vi gör är väldigt mycket likt ett mjukvaruföretag. Vi är ute och gör olika event. Vi har det som kallas Nordic Software Summit i augusti, den 20 augusti, där vi samlar 1500 entreprenörer och C-level-nivåer i mjukvaruföretag inom B2B Software i en stor summit under en hel dag. Där vi nätverkar, Vi har bra presentatörer som kommer att presentera olika viktiga topics, till exempel AI eller pricing eller liknande ämnen. Och hela syftet är inte att de ska känna att vi säljer till dem, utan hela syftet är att bygga ett varumärke där vi är relevanta inom BTP-software. Sen gör vi på liknande sätt så sätter vi upp en turné, Nordic Software Tour, där vi åker runt i hela Norden. Anders Hermansson (24:51) Mm. Erik (24:58) ut till alla de lokala återna i Oslo, Stavanger, Trondheim, Nordra Finland, södra Danmark och så vidare för att träffa mjukvårdföretagen på sin hemmaplats eller hemmaarena. Vi gör poddar i det här forumet, väldigt viktigt för oss. Vi skriver mjukvårdförebycker, vi frukost och luncher för att hitta forum där vi kan visa vår erfarenhet och kunskap. Anders Hermansson (25:02) Mm. Erik (25:25) Vi kan ge vår erfarenhet kunskap till mjukfart företagen, även nystattade startups. För vi vet att lyckas dem så kommer de växa in i vår ICPA, i vår målgrupp. Våra sellitprocesser varar kanske två till fem år. Det vill säga vi ska träffas ett antal gånger både hos dig och hos oss för att lära känna varandra. Dela med oss av idéer och Anders Hermansson (25:36) Mm. Mm. Erik (25:54) problem vi har utbyta dem. Lite gå tillbaka till 2012 när jag träffade Peter Thomas första gången. I mötena ska vi diskutera strategi och affärsplan och bygga upp saker och ting tillsammans för att kvalificera varandra om vi vill göra någonting tillsammans. Det man kan säga är att många bolag när de träffar oss står inför inflection point där de där de känner att. Men vänta nu. Anders Hermansson (26:03) Mm. Mm. Mm. Erik (26:23) Jag saknar kunskapen att lägga till ett kontor eller gå in på en ny marknad eller hur ska jag göra här pricing projektet eller nu ska jag ta och flytta upp och skapa en ny produkt. Hur gör jag det när man står inför de där skifterna och man tycker att man saknar erfarenhet och kunskap. Det är ofta då vi kommer in och hjälper de här entreprenörerna hjälper management teamet med den erfarenheten och blir. Anders Hermansson (26:50) Okej, det är väldigt långt ifrån dumma pengar låter det som såklart. Erik (26:54) Vi egentligen så här, du behöver ha dumma pengar och behöver ha minoritetsägare där du vet exakt hur du ska driva ditt bolag. Då ska du inte gå med oss, ska du inte, då ska du inte, ska inte vi vara där. Ofta är inte ditt, bolagen vi investerar i är inte perfekta. Det finns inga perfekta bolag som vi investerar i utan ofta har de några stycken röda lampor och gula lampor så någon måste ha hjälp med. Men man kommer ofta tillbaka till att det vi vill ha och det vi söker det är Anders Hermansson (26:58) Mm. ⁓ Nej. Erik (27:24) Nöjda kunder, det är en väldigt bra grej. Och att churn rates är låga. Alla bolag som ligger på över 10 procent och inte riktigt satt den här product market fitten. De försöker vi nog undvika vanligtvis. Nummer två så är det också viktigt med produkterna. Att det är stabila, fina, bra produkter. Anders Hermansson (27:25) Just det. Mm. Erik (27:53) som har en tydlig differensering och då produkter pratar jag både mjukvara men så pratar jag också de andra sakerna runt omkring som differensierar företaget mot sina konkurrenter. Och sen så det tredje det är ju att det finns en kultur ett DNA i bolaget där man är värderingsstyret att vi kan stå för vad bolaget är. Och då kommer man ofta tillbaka till grunderna och entreprenörerna, vilka de är och vilken bakgrund de har och vilken filosofi de har. Och hur de driver bolag helt enkelt. Anders Hermansson (28:22) Mm. Ja, jag fattar. Det låter som att det kan man inte få reda på i pitchdäcket. Det är processen att lära känna varandra som säkerställer det. låter som att är väldigt annorlunda, en lång process som bygger på kvalitet och dialog istället. Erik (28:52) Ja, och tittar du på processen när vi lär känna ett bolag så är det väldigt mycket möten, olika event, olika mötesplatser. Det kan vara på event och kan vara webbinarie och det kan vara fysiska möten på vårt kontor och deras kontor för att lära känna varandra och hitta varandra. Så att absolut, och den ser ju väldigt likt ut. Anders Hermansson (28:57) Hmm. Mm. Erik (29:22) ett vanligt mjuk, alltså om du säljer enterprise mjukvara i en lång komplicerad process, då är det ungefär så. Och vi gör ju det här, vi är fullt medvetna om att entreprenörerna gör ju det här väldigt sällan. Så vårt jobb i den här är att hålla dem i handen och skapa tryggheten i att ja, men det här gör vi tillsammans. Vi hittar det här partnerskapet tillsammans. Och komma tillbaka till det, pengarna. Anders Hermansson (29:29) Mm. Just det. Erik (29:52) Nej, det är det. Det är inte vår produkt. Vår produkt är att vi sitter på massa erfarenheter och kunskap. Att vi har 35 andra bolag i ett nätverk som vi delar kunskapen och erfarenheter med mellan varandra hela tiden. Jag tänkte själv att du har… Ja, istället för att du sitter som CTO i ett bolag så kan du alltid ringa till 35 andra CTO’er och bolla din utmaning. Det är ju en enorm möjlighet. Anders Hermansson (30:17) Mm. Just det. Ja, verkligen. Annars kan man bli lite ensam. Jag fattar. Vad heter det? Behöver man vara lönsam också, Erik (30:29) Det måste man inte alltid vara. Det måste finnas en underliggande lönsamhet. Vanligtvis tittar vi på bolag som har hittat en product market fit. Vi investerar inte i startups utan vi investerar i det vi kallar scale-ups till tillväxtbolag. Om det ligger någonstans mellan 20-30 miljoner i återkommande intäkter upp till 400-500 miljoner i återkommande intäkter. Det är någonstans ett bolag vi investerar i. Och sen har vi då skapat en playbook eller en process eller en metod hur vi driver våra bolag under sju till åtta års tid som är ungefär genomsnittstiden som vi är ägare i våra bolag. Och då har vi lite olika faser och i de här olika faserna så finns det olika delkomponenter vi kan använda. Det kan vara så att du har behov av hjälp med pricing, rekrytering, gå till nymarknad, konvertera dina räkenskaper till IFRS eller ta fram en transfer pricing modell. Alla avdelningarna du har är ett mjukvaruföretag, support, sälj, finans, utveckling, AI. Så alla de specialistområdena har vi också på Montero. Och under de specialistområdena så har du delkomponenter som vi till hand och hålla som vi försöker standardisera. Så vi kan hela tiden plocka från den verktygslådan. så säger vi om okej, nu har vi problem med pricing. Då tar vi in de här två experterna som är duktiga på det och som kan hjälpa er att driva den typen av projekt. Om ni vill det. så, men det viktiga i alla de här i de här projekten är det att Anders Hermansson (32:14) Mm. Mm. Erik (32:21) att man har ägandeskapet, att ägandeskapet ligger hos bolagen. Det får aldrig bli att vi körlar eller att vi håller för mycket bolagen i handen, utan ägandeskapet måste alltid ligga i bolaget. Och det är alltid management som ansvarar för driften av företagen. Och sen blir det att… Anders Hermansson (32:38) För fråga, man tänker så här, de första 100 dagarna, finns det någon sådan liksom, vad händer? Erik (32:45) Vi kommer från en värld där vi säger att de första hundra dagarna måste vi tillsammans med bolaget lära känna varandra och tillsammans bygga upp budget eller vad heter det, affärsplan och strategi för att hitta det här. För bolaget sitter ju på DNA1, sitter ju på marknadskunskapen, de sitter på domänexpertisen, medan vi kommer ju med erfarenheten från från att driva BTP-software. Ibland så har vi lite domänexpertis men inom det området de är inom men framförallt så är det bolag som sitter på det unika där. Och det gäller ju att det smälter samman. Vår erfarenhet och bakgrund tillsammans med deras domänexpertis och bolagsexpertis är det som skapar det här unika. Vi kan ju ha hypoteser när vi köper ett bolag men det Ofta tar det några månader att lära sig och sätta alla de där blocken på plats. Nu är det så att vi träffar i bolagen så länge, alltså två till tre, fyra, fem år innan. Och vi har ju ett antal möter där vi sitter och diskuterar budget eller affärsplan och strategi. Vilket gör ju att ibland får vi lite snabbare stadt. Så vi kan påbörja det här förändringsarbetet redan. dag ett, dag två. Så det beror lite på hur situationen är och vilket bolag vi kommer in i. Likadant så är det så här att vissa bolag måste ha mycket mer action i. Det vill säga att där måste vi kanske göra management komplettering eller förändringar dag ett. Vi kanske måste rekrytera säljare, vi kanske måste bygga en marketingorganisation och då vet vi det. Och då är handlade tiden väldigt viktigt att Anders Hermansson (34:09) Jag fattar. Mm. Mm. Erik (34:37) att agera på det snabbt. andra bolag så kan ju bolagen vara mer mogna. Det kanske redan ha en organisation med 150 anställda och har kommit en bit på vägen. Då handlar det mycket mer om att justera och kanske mer fokusera på några stora grepp. Kanske göra &A eller gå till ny marknad. Så jag tycker det är viktigt att man anpassar sig efter de olika bolagens situation. Anders Hermansson (35:02) Hur ofta? Erik (35:07) Man läser de där, men vi har blivit, om man tittar på de senaste tiden så har blivit mycket mer metodiska även under de första 100 dagarna. Hur vi onbordar och skapar en struktur i bolaget för att kunna växa. Det vill säga att vi sätter många av de här grundinvesteringarna, det är ER, PSS, TIEM eller sätter olika managementfunktioner på plats. Sätter rapporteringen på plats. Ofta de där sakerna måste vi göra de första 100-200 dagarna. Anders Hermansson (35:07) Öster. Just det. Erik (35:38) så att vi kan gasa på skalningen sen med tillväxt. Anders Hermansson (35:41) Jag tänkte fråga lite om styrmodell och sånt där. Har ni en som ni då tycks ha så här? Nu gör vi så här. För det kan ju vara en chock för en vd, en entreprenör som har drivit sin egen låda och sen kommer man P.E. ägd och så smäller det till med rapportering och sånt på ett betydligt mer strukturerat sätt än man kanske gjort förut. Erik (36:02) Det jag lärde mig 2012 när jag ute i min första eller den strukturerade processen där jag träffade 30 olika private equity spelare. var att jag var en entreprenör som körde väldigt mycket på. Jag jobbade ju väldigt mycket i marknaden och bland mina medarbetare, mina kolleger och hade ju väldigt mycket anekdoter. Jag tog ju mycket på kundinformation och medarbetare information. Jag hade full koll på marknaden, men jag hade inte lika bra koll. Anders Hermansson (36:29) Mm. Erik (36:32) Jag var inte lika datadriven, intent. Jag var väldigt fokuserad på kassaflödet och förutom faktura och de där bitarna och det brukar vara så på entreprenörer. Jag hamnade i en dd-process med en private equity och då boomade jag en forecast mitt i det arbetet. Och där jag boomade en del saker jag hade sagt med på anekdotstadie och magkänsla. Och där och då på sommaren svod jag att jag inte skulle hamna i den situationen igen. Så då skapade jag det, jag gick tillbaka och jobbade med mina rådgivare vid den tidpunkten. Jag gjorde modeller, gjorde bottom-up-analyser och gjorde ett ordentligt modellarbete för att ta fram affärsplan. Och det jag landade i var ett fullständigt rapportpaket på alla avdelningar. Så jag blev datadriven. Och det jag lärde mig där och då, det var att… Att kombinera den här kundnärheten, medarbetarnärheten, marknadsnärheten ihop med datan. var det som skapade dynamiken. Det det som skapade margin. Och det är nödvändigt för att ta de här bolagen till nästa nivå. Och ibland kan det vara en liten chock när man kommer in med en rapportpaket och säger, men det här måste vi plocka fram. Det är viktigt att… Men de… Nästan alla säger tack, god gul, att vi gjorde det här. att vi satt den här CIFO på plats, att vi skapade den här styremodellen och vi blev datadrivna. För två år senare när det har jämförelsetalen, du kan verkligen bli datadriven, du kan fatta besluten tillsammans med marknadskunskapen. Det där skapar margin och det skapar en stort värde för de här tillväxtbolagen. Och du måste göra det. Om du ska gå från startup till en scale-up. Du måste ta det steget. Det är en tydlig inflection point. Anders Hermansson (38:32) Just det. Ja, jag fattar. Bra poäng där. Det är väl många som vill bli datadrivna men man behöver nog en extern påverkan för att orka ta steget. För man känner ju att man kanske har örat mot marken i sin egen verksamhet. Det inte riktigt det som prioriteras då. Hur mycket styr och mycket coachar ni? Jag fattar inte situationsdrivet men det måste väl finns någon… Erik (38:54) som brukar vara. Anders Hermansson (39:01) Någon filosofi sådär. Erik (39:04) Jo, men det är väldigt mycket coaching. Jag har ju samtal med alla mina vd-ar flera gånger i veckan, men jag ett strukturerat, inbokat samtal med alla där vi har en tydlig agenda där vi går igenom. Och då är det ju, då kan man tycka att det är väldigt operativa frågor i mångt och mycket vi diskuterar. Men det små bolag, det går inte att säga hur många procent jobbar strategiskt, hur många procent jobbar operativt. Det där blandas hela tiden upp och ner i de här två frågorna. För att kunna vara… Jag brukar säga att lång sikt byggs upp av väldigt många kortsikt. Du måste dela upp det där och leverera mot dina kopier eller datapunkter varje dag. Och ska du få till den här strategiska förändringen så måste du få det hända kortsiktiga. Så att det handlar ju väldigt mycket om att det är mycket coachande där vi bollar saker och ting. Jag hamnat i den här kunds situationen. Vad tycker du? Hur ska vi göra? Lite erfarenhet i kunskap i den. Vi funderar på den här typen av funktionalitet i våra produkter. Hade skapat det här värdet för våra kunder? Ska vi göra det organiskt, inorganiskt? Hur ska vi skapa den förändringen? Och ibland handlar det om som en vd. med det här manodepressivet jag pratade om tidigare. Och för mig som ordförande handlar det ju väldigt mycket om att vara psykologen ibland. Ibland ska jag ju pusha när de känner sig för bekväma och ibland ska jag lugna ner dem när de är stressade. Och hela tiden var den där personliga, anledning till coachen som de kan hålla i handen. Som sitter på erfarenhet och kunskap. Anders Hermansson (40:51) Hmm. Just det. Erik (40:58) Nej, men jag tycker nog att det är extremt mycket kortskning där vi driver ett bolag tillsammans. Den här vi känslan är ju det viktiga. har ju inga tjänstemän som driver våra bolag i management, utan de har instrument, de är delägare i våra bolag. Vi sitter i samma båt, så går det bra för bolaget, så går det bra för dem och det går bra för oss. båtprincipen är jätteviktig för oss att vi gör det här tillsammans. Anders Hermansson (41:05) Mm. Mm. Mm. Erik (41:28) En. Anders Hermansson (41:30) Det är en ganska stor grej ju. De entreprenörer som jag har kontakt med och sådär. Att ge upp majoriteten till någon annan. Hur tänker ni och pratar ni om det där med… Erik (41:46) Det som jag har respekt för, för det är ju ens baby som man har levt med och man har skapat över många många år. Det är inte helt enkelt att överge den frågan. Det som är viktigt i det tycker jag är just det här att det tar tid att vilja känna varandra. Att en sån här process är en kvalificering för båda parter. Anders Hermansson (42:01) Nåååå Erik (42:12) Därför är viktigt att vårt renomi, vårt varumärke ute på marknaden är extremt viktigt för att entreprenörer ska våga släppa in oss i företaget, att lämna nycklarna till oss att vara med och driva det här företaget. sen är det så här, det funkar inte så. Det inte så att en entreprenör lämnar nycklarna till oss, för då har vi nästan failat hela det här. Utan vill inte management och entreprenörer vara med och driva det här bolaget tillsammans. Anders Hermansson (42:24) Mm. Erik (42:41) Då är inte vi heller med, utan det här är väldigt, väldigt mycket ömsesidigt att vi gör någonting tillsammans. Vi driver bolaget i partnerskap tillsammans och därför är så viktigt med den här dynamiken tillsammans så att. Antiponörerna och management de sitter ju på det jag pratar om tidigare. sitter på erfarenheten, domäne, expertisen, kundkontakten, medarbetarna. Allt det som är värdet i bolaget sitter de ju på. Sen. Anledningen till att vi måste ha majoritet är ju framför allt för att vi vill ha en koncentrerad, vi kan inte äga 150 bolag i vår portfölj. För vi har inte en organisation för att hantera det. Jag kan hantera sex bolag som ordförande, jag kan inte hantera fler. Vilket innebär att jag måste ha fler, eller vi måste ha fler liknande profiler som mig hela tiden. Så köper vi två bolag till så måste vi ha en som kan hantera de här två bolagen. På det sättet är inte vår modell särskilt skalbar. Det vill säga att vi måste anställa människor som bygger på det här. Bygger det här företaget. Och det som händer då, det är just den här dynamiken att de sitter på extremt mycket makt trots att de är minoritetsägare. Så det optimala vi söker är att vi äger någonstans mellan 55 till 80 procent. Anders Hermansson (43:50) Mm. Erik (44:09) Och så sitter management och entreprenörerna kvar med stor del. Det viktiga i det är ju att som jag pratade om båtprincipen, men ofta är ju exiten i nästa steg när vi säljer bolaget. När vi har tagit bolaget till 3, 4, 500 miljoner och vi vet hur man säljer ett bolag av den size till. Och vi har byggt upp ett nätverk med massa olika private equity spelare, strategiska köpare. Anders Hermansson (44:28) Mm. Erik (44:39) så knackar på dörren och tittar på våra bolag hela tiden. Vi tror oss veta att vi kan få bättre betalt för den typen av bolag än många andra. Så det är ju ett värde vi också levererar till våra entreprenörer och våra management team. Att man krokar arm och gör en resa tillsammans. Exiten i steg nummer två är minst lika viktig som exiten i steg nummer ett. Och vill man, man… Anders Hermansson (44:50) Mm. Jästän. Mm. Ja. Erik (45:07) Det viktiga är att man lär känna varandra över tiden. Anders Hermansson (45:10) Jag fattar. Om man nu är entreprenör och har sitt bolag och som du säger, hittade lite olika triggersteg inflection points där man började ta ett lite större, så att säga, okänt steg som en tydlig signal på att det kan vara smart att utvärdera i alla fall någon som Montero. Men vad skulle du säga? Vad skulle du ge för tips till en entreprenörer som då kanske äger mycket stor del av sin bolag tillsammans med övrigt management när de börjar tänka på det här med att ta in externa ägare. Erik (45:50) Till att börja med så ska du inte ens innan du börjar tänka tanken så tror jag du ska ändå kanske ta lite luncher och vara på din del event och lära känna lite av de här potentiella köparna som du tänker det hade kunnat vara en bra partner för lite. Kommer tillbaka till det jag sa. Det är en kvalificering för båda parter. Det inte så att du får göra det sex månader innan eller tolv månader innan utan du kan ha en dialog med många. Anders Hermansson (46:08) Mm. Erik (46:20) av oss, även mina kollegor i branschen, två, tre, fyra år och ta lite tips och råd på vägen. det är lite vår grej helt enkelt. Vi delar gärna med oss vår erfarenhet och kunskap för då får man testa lite det här, vilket värde vi levererar, vilket värde vi kan skapa för ditt bolag. Så det är det ena att vara lite mer långsiktig och kvalificera. Sen så tror jag att Anders Hermansson (46:27) Mm. Mm. Erik (46:50) Det låter kanske enkelt att men jag tror att kvalificera vad är det för någonting de kan leverera förutom pengar. För pengar är ganska lätt att få om du har ett fint bolag och det är lätt att lockas av vem som sätter högst prislapp på företaget. Men ofta är ju bolaget mer viktigt än så. Det vill säga Anders Hermansson (47:05) Mm. Ja, ja. Erik (47:20) Vad vill du att bolaget ska ta vägen? Vad vill du att medarbetarna ska ta vägen? Hur vill du att det ska utvecklas? Vill du vara med på resan framåt? Och hur kommer då bolagets andra exit eller hur ska bolaget utvecklas och ta vägen? Att bygga upp den planen tillsammans med en potentiell investerare. Det tror jag är en smart grej att göra. Anders Hermansson (47:35) Mm, jävlar. Just det, så att man inte ser Montero, vad heter det, intåget som ett slutstation, så att säga, utan det är ett steg på vägen någonstans. Erik (47:58) Exakt. Och att värderingarna mellan dig och en potentiell investerare är de är hyfsat likvärdiga och att ni kan funka bra tillsammans. Sen tror jag att ett misstag jag ser väldigt många är att de raisar pengar lite löpande, de tar in lite affärsänglar och så tar du in en affärsängel som köper 5 procent och så tar du in en som köper 7 procent och en 10 procent. Anders Hermansson (48:12) Mm. Ja, exakt. Erik (48:26) Och så VIP så har du en cap table med 60 namn där det inte betyder någonting för dem. Du kanske har fortfarande kontrollen över bolaget. Du kanske har sålt 30 procent eller 40 procent. Men det enda du måste göra är att hantera en massa aktieägavtal och du måste hantera en massa olika affärsänglar. Ska du göra det? Försök göra den här ägarlistan så kort som möjligt och göra det rejält. Det är också någonting jag tror på. Anders Hermansson (48:32) Ja precis. Mm. Mm. Erik (48:56) Återigen, gå inte bara på pengarna eller värderingen utan gå på det långsiktiga. Det kommer att vara värdeskapande för företaget över tid. Anders Hermansson (49:01) Mm. Det är jäkla bra avslutning men jag måste få ta ett varv till runt AI-grejen här. Det finns ju dom som säger att AI då är liksom… vad kallar man för? Sa… Sa… Sa… Gaddon eller någonting. liksom hela… Nej nej, varför ska vi hålla på köra på appar? Jag kan ju som vanlig användare bara promta fram det jag själv vill ha, att säga. Erik (49:17) Mm, stämmer. Anders Hermansson (49:26) Hur ser ni på… Vi pratade mycket om AI. När vi pratade tidigare så är AI en stor möjlighet i form av produktivitetsökning som är helt galen. Jag har ju pratat med andra mjukhårdbolag som säger att vi har slut på idéen nu. Den här product roadmapen åts upp i natt av mina 190 klådagenter som bara tuggar i sig den. Det är ena sidan av det. Fantastiskt. Med den följer ju… Då är en konkurrens situation när andra kan göra likadant om de har huvud på skraft. Men det här med liksom hur ser du att det påverkar möjligheterna för hela SAS-branschen vad det gäller att uppfinna värdeskapande bolag helt enkelt när så mycket av värdet numera inom olika områden kan pluppa ut ur chatgrippet till heliklod. Erik (50:19) Jag tror så här att man ska vara lite försiktig att klumpa B2B-software och SAS och sätta alla i en kamm. Det är väldigt stor skillnad mellan SAP och ett mjukfaderföretag som gör någon form av dashboard. Om man går tillbaka fem till tio år så var det ganska coolt att driva ett SAS-bolag som var Low Touch eller No Touch. Anders Hermansson (50:46) Mm. Erik (50:47) Du marknadsförande på webben, kunde betala mjukvaran med ett kreditkort och så bara drog du den. Och sen så en product led growth modell. Ja, tittar man lite på de bolagen idag som har kanske inte så affärskritiska. De kanske har lite svagt usage. De kanske inte har så många integrationspunkter. Stickiness är ganska lågt. jag pluggade i Lund, om vi går tillbaka till Lundatiden igen, så pratade man om bindningar. Tekniska bindningar, juridiska bindningar, sociala bindningar mellan företag. Antalet bindningar gör ju att man bygger stickiness. S och P, vi kan ta ett exempel med Lime egentligen. 2005 försökte jag sälja till Göteborgs energi. Anders Hermansson (51:26) Mm. Erik (51:41) Vi fick inte göra det. Vi omsatte 30 miljoner. Vi var för små och vi hade inte de processerna och policy som behövdes. 2012 försökte vi sälja till Göteborgsenergi igen. Det gick inte. Vi omsatte 100 miljoner. Vi hade inte isosatveringar eller liknande ITIL-processer på plats. 2026, för ett par månader sen, sålde vi till Göteborgsenergi. Nu omsätter vi över 800 miljoner, 550 anställda och har alla de där sakerna på plats. Att implementera Göteborgsenergi, att sälja till Göteborgsenergi tar flera år. Att implementera produkterna hos dem, alltså mjukvaran, kommer ta tolv månader kanske, 18 månader. Både Microsoft och Salesforce har gått bet på denna implementation, de misslyckats med denna implementation. Samma sak i ett energibolag nere i Tyskland. tar väldigt lång tid, är svåra implementationer, krävs mycket integrationer, mycket folk som är involverade. Och då det inte bara att ta data och migrera data eller att integrera, utan det handlar ju om en förändringsledning. få det här företaget att anamma ett förändringsarbetssätt, processer och rutiner. Och det är ju en jäkla skillnad på det företaget och den typen av produkter. Jämfört med Low Touch produkt. Så när vi sitter och tittar på investeringar och tittar på så försöker vi undvika den här typen av mjukvara som är mycket Low Touch, liten usage, hög könnivå som är lätt att kopiera och när de differenserar sig så pratar de om funktioner i produkten. Ja men funktioner i produkten har aldrig varit lättare att ersätta, att kopiera. Däremot Anders Hermansson (53:19) Mm. Mm. Hej då! Erik (53:37) att konkurrera med den andra delen om du har jobbat med enterprise och implementation, support, att du har andra saker som gör att du differentierar dig. De är ju mycket större mots, mycket större valggrava, mycket svårare att konkurrera mot. Så den typen av affärskritisk mjukvara med många antal bindningar och hög stickiness, den typen av bolag gillar vi. Anders Hermansson (53:51) Mm. Mm. Mm. Jastu. Erik (54:06) och som är affärskritiskt och hög användande i grad i bolagen. Anders Hermansson (54:10) Just det. Och där har man inte utsatt för att bli satt Erik (54:15) Det kommer ta mycket längre tid i alla fall att bygga den typen av företag för att komma tillbaka till det. Du måste bygga upp den erfarenheten kunskapen. måste ha kundreferenserna. Du måste bygga upp de där processerna. Du måste bygga en organisation. Det handlar om att bygga ett bolag och då räcker det inte med att min son sitter hemma och webcoda ett CRM system. Och det kommer det vara en del mindre företag. Anders Hermansson (54:24) Ja. Erik (54:40) kommer ha någon student inne eller någon duktig medarbetare som kan göra ett enkelt CRM system. Ja, och det kan man ju funka för en eller två eller tre användare. Men jag tror att de flesta företag inser att… Tittar du på trenden de senaste 30 åren så har vi gått ifrån att göra egenutvecklade mjukvaror till att köpa standardiserade mjukvara ifrån en leverantör för man vill ha någon som… Alltså så kan man hålla ansvarig för implementation, support, uppgradering och så vidare. Sen så jag tror inte den förändringen kommer svänga tillbaka. Jag tror inte bankerna kommer börja skriva egen ut med egen mjukvara, utan de vill ha en standardleverantör. Däremot kan det vara mindre bolag som lockas och det där för att spara lite pengar. Men jag tror över tid kommer det kosta mer pengar att förvalta den mjukvaran och jag tror att alla bolag Anders Hermansson (55:24) Mm. Erik (55:36) som har en sund affärsidé i grund och botten så kommer det vara mer lönsamt att driva sitt bolag och fokusera på den saken än att göra allt annat som en stödssystem till ens företag. Anders Hermansson (55:48) Ja, just det. Ja, men grymt. Erik, tack så jättemycket för alla bra insikter och inspel här. Det här är jätteinspirerande och jag hoppas att våra lyssnare uppskattar all din klogskap också. Tack så jättemycket för att du var med i Sälj Marknadspodden, måste jag säga. Erik (56:04) Tack Andes och tack alla ni som lyssnade. Anders Hermansson (56:07) Ja, grymt! Ha det så fint! Erik (56:10) Det samma. Anders Hermansson (56:11) Det var allt vi hade att bjuda på från Sälj och marknadspodden för den här gången. Jag hoppas verkligen att ni tyckte det var lika intressant och inspirerande som jag att lyssna på Erik. Det är alltid härligt med en person som har en så otroligt tung och gedigen erfarenhet och samtidigt är så villig att dela med sig av den. Både the good and the bad and the ugly. att säga. Underbart. Vi vill bara avsluta med vårt ständiga tips som kanske gäller nu mer än någonsin i dessa AI-tider. Vad ni gör där ute så ska ni vara relevanta. Hejdå! The post Podd #251 – Erik Syrén om att investera i bolag appeared first on Business Reflex.

  • May 15 · 46 min

    Podd #250 – Automatisera marknad med AI

    Hur automatiserar man marknadsfunktionen med AI? AI håller på att förändra marknadsavdelningen i grunden. Men de flesta bolag börjar i fel ände. I det här avsnittet av Sälj- och Marknadspodden samtalar Anders Hermansson med Hanna Musie, Marketing Lead på Women in AI och grundare av Seldi, som hjälper marknadsorganisationer att gå från ad hoc-användning av AI till att bygga system som faktiskt driver tillväxt. De går igenom tre konkreta områden som VD:ar och marknadsledare behöver ta på allvar: Kontroll kontra automatisering. Det farligaste med AI är inte att den tar över jobbet, utan att du slutar förstå varför det fungerar. Strategin, positioneringen och det som gör dig unik, det ska förbli mänskligt. Exekveringen kan du automatisera. Diagnostisera innan du automatiserar. Innan du köper fler verktyg eller bygger flöden, gå igenom en vanlig arbetsvecka och räkna ut hur många timmar som läggs på repetitiva uppgifter som inte kräver mänskligt omdöme. Där hittar du din första AI-potential. Framtidens marknadsorganisation. En AI-native marknadsavdelning på ett medelstort B2B-företag kommer inte bestå av tio specialister, utan av tre personer som dirigerar sina egna team av AI-agenter. Frågan är vad det kräver av de människor du redan har, och de du ska rekrytera. Avsnittet innehåller också praktiska tips om hur man väljer vad som ska automatiseras, vilka verktyg som är relevanta och hur du som VD coachar ditt team in i en ny verklighet. Hanna Musie är engagerad i Women in AI, Sveriges största nätverk för kvinnor inom AI med cirka 10 000 medlemmar i Sverige och närvaro i 200 länder. Läs transkribering Anders Hermansson (00:03) Hej och hjärtligt välkomna till Sälj marknadspodden från Business Reflex. Det här är ju podcaster för dig som vill kunskap och inspiration kring hur man säljer marknadsför till den digitala business och bisnisköparen. Jag heter Anders Harmansson. Idag ska vi prata om ett otroligt aktuellt ämne. Övergripande rubriken är… hur man automatiserar marknadsavdelningen med AI. Det kommer jag att prata med en otroligt härlig kvinna som heter Hanna Mose. Hon är jätteduktig på att jobbat med AI länge och vi kommer att diskutera vad man behöver tänka på för att inte gå fel i den här automatiseringen. Vi tar upp tre viktiga områden som jag tycker du ska lyssna absolut till slutet för då kommer konkreta tips om hur du som vd ledar för ett bolag som verkligen behöver tänka till kring AI och marknadsföringen hur du ska göra för att det inte går fel i den här djungeln. Så häng med på intervjun! Anders Hermansson (01:01) Hanna Muse, hjärtligt välkommen till Säljmarknadsbådden! Hanna Musie (01:05) Tack så mycket, väldigt kul att här! Anders Hermansson (01:07) Ja, vad roligt. Vi har haft lite försnack innan om det här med AI och jag är AI-entusiast, du. Så ska bli jättekul att prata med dig idag. Och det vi ska prata om, ämnet som vi har försökt mejsla ut här, det så hur automatiserar man marknadsavdelningen med hjälp av AI? Det är liksom det övergripande temat här. Det är ju superspännande verkligen. Som jag berättade för dig när jag satt uppe till två i natt och… Anders Hermansson (01:32) utvecklade med hjälp av klåden MCP-server som då är en koppling kan man säga mellan ett system och AIN så att den kan babbla. Så jag är lite trött idag, men jag var pigg och glad när jag såg dig. Så härligt! Hanna Musie (01:45) Det är härligt att bidra med energi. Anders Hermansson (01:47) Ja, eller hur? Men du Hanna innan vi drar igång kan inte du berätta lite grann om dig själv och hur din koppling och hur har landat i det här med AI och så. Hanna Musie (01:56) Jo absolut. Jag är ju marketing lead på Women in AI som är Sveriges största nätverk för kvinnor inom AI. Och sen så via mitt bolag Seldi så hjälper jag marknadsorganisationer att gå från att jobba väldigt ad hoc med AI till att faktiskt bygga AI-system som driver tillväxt. Och så föreläser jag på Bergs och har via Seldi också en slutgrupp för marknadsledare där de kan liksom dela konkreta road maps, sina utmaningar och faktiska beslut de tagit. Så bjuder vi in lite AI-experter, AI-entreprenörer och så för att säkerställa att de är i framkant. Anders Hermansson (02:37) Ja, spännande. Och det här med Women in AI, vad är det för någonting? Hanna Musie (02:42) Jo, med Women in AI, där jobbar vi mycket för att säkerställa att fler kvinnor blir engagerade och utbildade inom AI. Så att vi har mentorskapsprogram, vi kurser, har träffar och så. Så att det är väldigt uppskattat och våra event brukar vara uppåkade på 24 timmar. Så det är jättekul. Anders Hermansson (03:01) Snyggt. Och bara så man ska förstå ungefär hur stor rörelse det här. Hanna Musie (03:06) Nej men vi finns i 200 länder och i Sverige då så är vi en ledningsgrupp och sen så är det cirka 10 000 personer med i vår slackgrupp. Anders Hermansson (03:19) Fantastiskt, vad roligt! Och varför har inte jag hittat någon grupp för men in AI kan man fråga sig? Hanna Musie (03:25) Men det det här jag menar. Men vi går ju mer och mer mot att ha communities för man märker att folk vill ju bolla och prata med andra, liksom utbyta erfarenheter. Anders Hermansson (03:32) Ja, exakt. Lite av Dark Souls-aktigt. Men lite bakgrund då, hur landar du det här? Hanna Musie (03:43) Men jag har varit engagerad inom AI även när det bara var teoretiskt. Och sen har jag ju jobbat med marknadsföring i cirka tio år nu. Och läst på om AI och när det väl kom så blev jag ju så, herregud, det inte bara snack utan nu finns det att faktiskt använda publikt. Så att jag har ju följt utvecklingen från start och sen… Anders Hermansson (04:03) Mm-hmm. Hanna Musie (04:12) Gick jag med i Women in AI så fort jag flyttade upp till Stockholm egentligen? Anders Hermansson (04:18) Coolers, du vad heter det? Det kanske är en konstig fråga men varför ska vi prata om det här nu? Varför tycker du att det är relevant? Just nu går vi att prata om det här. Hanna Musie (04:27) Det är väldigt relevant för att marknadsföring och marknadsavdelningar är oftast i skottlinje när det kommer en ny teknik. Det ser man även nu med AI. Den traditionella marknadsavdelningen, både när det kommer internt till setupen, vilka roller som ingår och så där, men också när man konkurrerar mot andra bolag, har ju ändrats helt och hållet. För det behöver ju inte vara människor på ett bolag. Anders Hermansson (04:53) Mm. Hanna Musie (04:56) och vad man konkurrerar mot, utan det kan ju vara deras AI-agenter. Anders Hermansson (05:01) Det är väl om man tittar på olika listor över vilka yrken som påverkas mycket av AI så är marknadsidan de som ständigt ligger högt upp i alla fall. Det betyder väl att AI kan göra mycket nytta genom det området då. Hanna Musie (05:11) Mm, ja. Och det har man ju redan. Jättemycket nytta. Och det är just därför det är så viktigt att prata om för att jag som är i kontakt med mycket CMO, RCI och OER och C-suite, marknadsnära roller, man ser ju att många ändå känner sig fort ganska ensamma i ansvaret för slutresultatet av AI ändå. Anders Hermansson (05:26) Mm. Mm. Mm. Ja, stä. Hanna Musie (05:39) Och att man kanske är lite vilsen fortfarande i hur man faktiskt ska implementera det för att få resultat. Och sen kanske man inte har tid att gå en kurs eller så. Och då går man ju tillbaka till det här med nätverk att hitta forum där man faktiskt kan liksom lära av varandra så att man inte gör de dyra misstagen själv. Så det är… Eller skjut upp det till Imonja. Så att för… Anders Hermansson (05:46) Mm. Just det, eller skjuta upp det till imorgon för att man har så mycket att göra nu. Hanna Musie (06:09) Det kommer ju ändras framtidens marknadsorganisation som vi känner till den idag i alla fall. Så det är ju egentligen att se till att inte stoppa huvudet i sanden och hänga med i att troligtvis så kommer marknadsavdelningen som vi känner till den idag i alla fall bestå mer av AI-agenter än människor. Anders Hermansson (06:12) Mm. Mm, mm. Just det. Det kan vara lite deprimerande som marknadsföraren men jag hoppas vi kan få en positiv spinn på det här. Vi försöker i Sälj marknadspodden ta lite VDs perspektiv på det här så att man tittar på det uppifrån och ser hur man ska organisera sig kring det här. Så jag hoppas vi kan komma in lite grann på det. Men om vi kommer tillbaka till dagens ämne då med hur man automatiserar marknadsavdelning med AI. Och vad skulle du säga är de tre viktigaste sakerna man ska tänka på övergripande? Hanna Musie (06:46) Mm. Mm. Men övergripande så skulle jag säga att för att gå tillbaks i den här positiva spinnen då, att du är den som kontrollerar AI och att du inte ska låta AI att kontrollera dig. Och sen också då att du börjar med att diagnostisera innan du faktiskt automatiserar så att du vet att du gör rätt saker. Anders Hermansson (07:05) Ja. Jesta. Hanna Musie (07:22) och lite hur kommer marknadsorganisationen faktiskt att vara uppbyggd 2026 och framåt för att få tillväxt. Anders Hermansson (07:29) Hej då! Just det, och där bör man tänka på, jag antar, kompetensmix och så där. Vad är inställning man ska ha? Om man ska rekrytera in folk eller kompetensutveckla folk som man redan har så måste man förstå liksom vad ska de passa in i för någonting, tänker jag. Ska Hanna Musie (07:42) Hej! Prösters! Anders Hermansson (07:50) det här första punkten handlar om att du ska kontrollera AI istället för att AI ska kontrollera dig. Vad får du berätta? Vad menar du det? Hanna Musie (07:58) Ja, vad menar jag med det? Men det farliga med AI är ju inte att det gör jobbet åt dig. Det om du liksom slutar förstå varför det funkar. Om jag tar ett exempel, många jobbar med metaannonser eller andra typer av annonser. Förut bestämde du själv vilken målgrupp, vilket budskap, vilket format och så där. Nu bestämmer algoritmerna det åt dig, vilket är jättebra för att det optimeras och så vidare. Men det blir ändå att du tror att du är marknadsförd, men det är egentligen AI som är marknadsförd och du som godkänner. Anders Hermansson (08:34) Ja. Hanna Musie (08:35) Och problemet där blir ju att när det slutar funka och du inte vet varför, då har du ju låtit AI kontrollera dig och inte tvärtom. Anders Hermansson (08:45) Just det. Ja, men då tror jag att jag förstår. Hanna Musie (08:47) Ja, så det är jätteviktigt att separera det här strategiska tänkandet mot eller från exekveringen. Så att det strategiska liksom vem vi pratar med, vilket problem vi löser, varför vi finns, det är ju väldigt mänskligt och det ska behållas mänskligt. Medan exekveringen, så när skickar vi, vad vi testar, hur vi optimerar, det kan vi outsourca till AI. Men… Anders Hermansson (08:56) Ja. Jag försöker förstå skillnadssättet. det här är en grej. Jag har ju hållit på med AI sen, inte lika länge som dig, men sen dagen efter ChatGPT lanserades så var det bara okej, det här är grejen som man måste lära sig. Och jag har hela tiden backat i ett steg. Så jag har hela tiden backat mer. Men vad skulle du liksom säga är, var ska man dra linjen för vad man då… Hanna Musie (09:26) Mm. Ja. Anders Hermansson (09:44) inte ska låta AI bestämma och kontrollera vad man ska göra själv. För jag har liksom själv inte stått på samma plats hela tiden, utan jag har såhär, jaha, men jag har en strategi här, vänta nu varför ska jag göra strategi? Det berättar att den gör strategin. Och så backar jag. Hanna Musie (09:54) Nej. Ja, och det är skillnad på vad den kan göra och vad den bör göra för att självklart kan AI göra strategin. Men det man ser statistiskt sett är att i slutändan så ger JPP och många andra LLM-modeller liknande strategier och tips till alla användare. Anders Hermansson (10:21) ⁓ så klart. Hanna Musie (10:22) Så när det kommer till marknadsföring och även bolagstrategi overall så vill man ju säkerställa att man faktiskt sticker ut. Anders Hermansson (10:31) Mm. Hanna Musie (10:31) Det enda man egentligen kan vara bäst på är ju den kunskapen som du själv besitter som kan göra dig unik, kan göra så att ni har ett specifikt perspektiv. Så det är viktigt att inte bli en slav för AI, utan säkerställa att man sticker ut på något sätt och det är egentligen den största vallgraven som man har när det går att bygga vilket bolag som helst, vilken produkt som helst, väldigt snabbt. Varför välja dig? Anders Hermansson (10:59) Just det. Jag tror att jag förstår lite mer. Det här behöver man ju sätta in själv i sin kontext och försöka förstå vad är skillnaden som är skillnaden med det här bolaget som jag jobbar på nu. Det är liksom någonting som vi måste verka fram själva. att det inte bara blir en template från Chatt-QFT. Hej, får jag en marknadsstrategi och så får jag samma som alla andra. Och så blir det jättedåligt. Jag fattar. Men grymt. Vad heter det… Hanna Musie (11:21) Mm. Anders Hermansson (11:27) Finns det mer att kring det där med att kontrollera? Om man tänker att man automatiserar hela processer och sådär. Är det farligt eller är bra? Hanna Musie (11:37) Mm. Det är ju jättebra. Det har jag tänkt komma in på, men… Anders Hermansson (11:42) Ja. Mm. Hanna Musie (11:49) Absolut måste man bygga system. För det som många gör idag är att de jobbar väldigt ad hoc med AI. Att det är en del av en manuell process. Så att man kanske har en gemme-like gem eller någon typ av custom gem. Som hjälper den att skriva text eller skapa bild eller vad det nu kan vara. Men sen så är det fortfarande manuella steg till att lägga in det i hapsbåtor. Anders Hermansson (11:52) Mm. Mm. Hanna Musie (12:19) Det är jätteviktigt att bygga upp ett flöde, ett system för det så det kan arbeta. Anders Hermansson (12:20) Jöster. Så det är snarare positivt. Det ska man inte säga att då tappar vi kontrollen. Det är bra på något sätt. Hanna Musie (12:36) Exakt, det du inte vill tappa kontrollen är din kreativitet. Du vill hitta din position. liksom… Det som gör dig unikt ska du inte få hjälp med AI för att ta fram. Anders Hermansson (12:47) Just det. Jag såg en så intressant bild med tanke på att tappa kontrollen. Det är ju mycket prat, kanske mindre nu, ganska mycket prat om det här med att AI tar över världen. Då var det en bild på en… Det var fotot, eller teckningen var på en människa som satt i naturen med armen runt en hund. Hanna Musie (13:01) Mm. Ja. Anders Hermansson (13:15) Där… där… vad heter det… hunden då har varit en varg. Väldigt självständigt djur. Men sen har vi successivt domesticerat den här vargen till att den blir liksom en pickenes som vi går omkring med i en väska. Det var liksom det här med… med tanke på att tappa kontrollen. Det var ett scenario som AI, när man pratar med AI om det här, säger ja, men jag kommer att vänja dig vid att du slutar tänka, för det här är mycket mer bekvämt. Hanna Musie (13:22) Ja. Ej då! Anders Hermansson (13:43) Och till slut sitter vi där som en liten hund vid A-in Hanna Musie (13:45) Ja. Anders Hermansson (13:46) där den bara jajaja. Hanna Musie (13:49) Ja, men det ju så. Och jag ratar ju just nu ur ett bolagsmarknadsföringsperspektiv när jag säger att behåll din kreativitet. Men självklart finns det ju många fall där AI blir chefen. Alltså till exempel som jag vet inte om du har sett att det är ett café som har öppnat i Stockholm. Anders Hermansson (13:57) Ja. Jo just det exakt. Hanna Musie (14:06) Ja, som bara är AI-drivet. Där är en AI-agent, Mona, som har rekryterat och satt upp och leder det här kafet. självklart finns det ju fall där man kan släppa kontrollen men inte ur ett bolag som marknadsföringsperspektiv. Anders Hermansson (14:17) Ja. Nej. Sen var det en jäkla bra spinn för dem då att de marknadsför det faktumet och så får de värsta publiciteten för sitt café. Det hade de tänkt till i månaden tror jag. Ja men grymt, vad härligt. Då har vi fått lite koll på det här med kontrollen så att man ska tänka på det. Det finns liksom en linje där du måste tillföra egen kreativitet. Du kan inte ut i strunt i det antar jag men då blir det liksom vanilj och alltihop och du kommer att vara en i en massa men så du måste ha en edge som du själv måste komma på för att det här ska bli unikt då. Hanna Musie (14:37) Ja. Mm. Anders Hermansson (14:56) Ja, men grymt. Och det här andra grejen som vi pratade lite igenom. Det här med att diagnostisera innan man automatiserar arbetet. Hanna Musie (15:04) Jo, absolut. Det jag ser är att många börjar i fel ände så att de ser ett nytt verktyg och hoppar på det direkt för att det kommer nya lanseringar av klod, kommer nya AI-verktyg som poppar upp till höger och vänster som lovar guld och gröna skogar. Och det är lätt att bli inspirerad av vad AI kan göra istället för att fokusera på vilket problem kan det lösa specifikt för mig. Så det är viktigt att först och främst Anders Hermansson (15:23) Mm. Mm. Hanna Musie (15:35) analysera vart du kunde resa ny faktiskt läcker, vad som tar mest tid och är repetativt för er och vad som inte då kräver mänskligt omdöme om man ska koppla det till förra punkten. Och det tar liksom en vecka att göra en audit, men det tar ett år att städa upp efter felaktiga system som inte kan prata med varandra. Anders Hermansson (15:49) Mm. Mm. Hanna Musie (16:00) Ett tips för att förklara lite mer är att tajma och räkna ut hur många timmar marknadsföringsavdelningen eller andra avdelningar lägger på saker som inte kräver mänskligt omdöme. Och att det är där man hittar den första AI-potentialen. Anders Hermansson (16:17) Jag fattar. Jag ser en utmaning i att det finns fortfarande en ovana i att tänka på vad man kan använda datorer till. Eftersom vi har hållit på med datorer i så många år så vet vi att det är en jättebra räknemaskin. om jag ska lägga ihop två tal eller räkna ut ett medelvärde så öppnar jag Excel och så låter jag den räkna och så står det 4,3. Då slapper göra det själv. Gud vad bra! Hanna Musie (16:32) Mm. Mm. Anders Hermansson (16:47) Men det här är ju helt nya arbetsuppgifter ur det perspektivet som man kan använda sin dator till. Och jag tänker bara med diagnostiseringen. är ju klurigt att tänka på vad man faktiskt gör på dagarna. Har du något tips kring hur man diagnostiserar och upptäcker vilka produktivitetsvinster man skulle kunna göra med AI? För att jag säger inte att det är liksom svårt att tänka på det sättet. Hanna Musie (16:53) Mm. Ja. Ja. Tipset är att ta en vanlig… Om du följer dig själv i en vecka- och avsätter tid att för varje uppgift du gör, tajma dig själv. Se hur lång tid lägger på det här- och hur många steg du har gjort för att slutföra den uppgiften. När du har gjort det en vecka får du fundera på hur ofta du de här uppgifterna. Anders Hermansson (17:22) Mm. Mm. Mm. Hanna Musie (17:44) Och de delar då som du gör ofta, som är tidskrävande och som du har väldigt tydliga steg för hur du gör, det är de du kan automatisera. Anders Hermansson (17:55) Mm. Just det. Hanna Musie (17:58) Så att vi vill inte automatisera någonting som inte har en tydlig liksom steg för steg kedja av actions. att där är det… Jag brukar till och med tipsa om att liksom skriva ner det för hand typ. Vilka stegen faktiskt är. För då blir det väldigt tydligt hur du ska automatisera. Anders Hermansson (18:05) Ja. Hanna Musie (18:22) För annars så hamnar man där i att man försöker automatisera samtidigt som man inser att den här processen funkar ju inte ens manuellt. Anders Hermansson (18:33) Nej just det exakt, det är krångel när jag sitter själv och gör olika varje gång och så vidare. Så det finns två nyttor med det här, dels att mål för ordning på hur man gör någonting. Men sen kan man liksom turbo boosta det då med att man lägger AI på det dessutom. Hanna Musie (18:42) Mm. Precis. Och det där man bygger de här systemen som du var inne på då. För att när man har den här tydliga kedjan, jo men då kan man gå in med verktygen för att faktiskt sätta upp automatiska flöden som jobbar när du inte är vid datorn. Anders Hermansson (18:50) Ja. Mm, just det. Ja, jag fattar. Det som jag, om jag ska dela med mig lite mer då av mina erfarenheter av det här, är ju just att det är… Om man ritar ett flödeschema brukar jag säga så här, här är fem saker jag gör i rad, här är min process. Då har jag märkt att det är på pilen emellan två boxar Hanna Musie (19:19) Mm. Anders Hermansson (19:31) som du faktiskt gör någonting som du har glömt. Och det är det som AI kan hjälpa till med. Det är så här, ja men vänta, från steg ett till steg två, ja men jag kan ju med sjutton på att du gör någonting på pilen där, du tänker efter på något sätt eller analyserar någonting och förbereder dig för att du ska kunna det som är i steg två där. Där har du tidskiven liksom. Hanna Musie (19:47) Tack Mm. Ja men dels där, men det är därför precis som du säger att det är viktigt att logga varje steg man faktiskt gör. För att det finns ju massa tidskubbar däremellan. Anders Hermansson (20:04) Just det. Hanna Musie (20:09) Sen får man sätta upp många verktyg för att flytta från plats A till plats B. Till exempel Safe om man är nybörjare eller en EITN om man är lite mer tekniskt kunnig för att liksom flytta de här aktiviteterna från den här plattformen till den andra. Anders Hermansson (20:30) Du, det här var intressant. Vi pratar om automatisering. Vi sa ju först själva metoden att tänk nu för 17 efter vad det är ska automatisera så att du inte bara gör mer kaos av saker och ting eller egentligen inte får de vinst du hade tänkt dig tidsmässigt. Nu nämnde du några verktyg här. Hur skulle du säga att man… Vad finns det för någon sorts mognadstrappa eller sådär när man ska liksom olika grader av automatisering och vad är det för… ja, kan man säga… verktyg som gäller nu, kanske inte imorgon då men… vad är din erfarenhet av vilka verktyg som är bra att använda för olika ändamål? Hanna Musie (21:07) Ja, alltså, om man ska tänka ur ett flödesperspektiv så är det ju först och främst viktigt att man förstår grunden i det. Vilket är liksom trigger brain action. Om man ska vara väldigt lätt nu på grundläggande nivå. Och en trigger är ju någonting som kickar igång själva flödet. Och det kan ju vara om man ska ta liksom… Anders Hermansson (21:11) Hm? Mm. Hanna Musie (21:34) Generellt sett är det lättast att automatisera något typ av content. Så det brukar vara där många börjar. Så om vi säger att en trigger är att man laddar upp ett dokument på Google Drive, då börjar flödet. Då flyttar man… med hjälp av N8N eller Sapier över från Google Drive till hjärnan. Då kanske man har byggt upp en Gemini Gem byggt upp i klåd vad det nu är vill göra. Där har man byggt upp vad är vår tone of voice vilken är vår målgrupp hur ska det här case studyn vara strukturerad om det nu är en text då Om det är en bild så kanske man har använt Nanobanana eller Aima. Och sen så flyttar man över med en liten till Action som är själva utförandet. Och där kan det ju vara att lägg in den här texten i den här templeten i Hubspot till exempel. Anders Hermansson (22:35) Mm-hmm. Jätte. Hanna Musie (22:47) Och sen då, oftast så brukar man ha en human in the loop också så att man får någon ping till Slack så att man förstår att såhär, okej, nu behöver jag gå in och läsa för att se så att allting känns korrekt eller så godkänner man bara direkt Slack. Och så skickas det ut liksom. Anders Hermansson (23:07) Gästa. Hanna Musie (23:07) Så att trigger brain action är väldigt bra att ha i åtanke. Och sen så är SABRE eller NHDN det som faktiskt flyttar mellan trigger brain och action. Anders Hermansson (23:21) Ja just det. det den som sköter själva logistiken om man säger så. Jag fattar. Vi har själva byggt ett ramverk kring det här med hur man ska bedriva marknadsföring som då är superkopplat till AI-möjligheten. Så där finns det fem lager. Så det första lager är lager 0. Det handlar om företagets affärsidivision, mission och Hanna Musie (23:25) Precis. Anders Hermansson (23:48) De ekonomiska målen och eventuella budgetramar och vilka människor som är på bolaget. Allt det dokumenterat är ägarviljan. Är exit om tre år eller det här ett lifestyle brand som ska fortsätta längsomhelst. Det är det första. Lager 1 handlar lite mer om marknadsföringsgrejer. En väldigt definierad ICP och en person där AI vet allt om drivkrafter och rädslor och sånt där saker om den här personen som man vill påverka. Kopplat till företagets erbjudande, deras unika mekanismer eller nisch och så där. Och sen så finns det ett datalager där man helt enkelt samlar på sig information om vad det där man gör har gett för resultat. Och så finns det ett beslutslager där man har en beslutslogik för hur man ska utvärdera datat. Och sen finns det ett exekveringslager som du pratade om med skapa bloggpås, skapa whitepaper, gör manus till webinar eller allt det här. Gör ett outbound email och sådana saker. Men allt det bygger då på den här underliggande datastrukturen. Och anledningen till jag har rantat om det här det är ju så att… Vi har inte pratat om det nu men just det, ju mer kontext man ger de här AI-verktygen… Hur ska man tänka kring det? Ibland tänker man att AI vet ju allting, men vad vet AI och vad vet AI inte? Hanna Musie (25:14) Mm. Det beror på om du har på minnet eller inte. Nej, självklart är det viktigt att ge så mycket kontext som möjligt för att har den inte kontexten så är det här som man har pratat om mycket att input, ju bättre input man har desto bättre output får man. Så det är jätteviktigt att dela vad har AEN för roll, vad är det egentligen den ska utföra, vad har den för restriktioner och sedan dela så mycket. Anders Hermansson (25:45) Mm. Hanna Musie (25:59) PDF-er eller underlag som man har. Har ni brandguidelines eller har ni ett ramverk för hur ni vill att nånting ska vara uppbyggt? Har ni en lista på konkurrenter och vad som gör er bättre än dem? Ja men ladda upp det då. Men däremot är det viktigt att säkerställa att man har en AI-LLM som är enterprise-nivå eller som inte använder ens data för att träna på. Anders Hermansson (26:02) Just det. Ja, just det. Bra poäng, just det. Så att inte det där läcker ut i deras allmänna modell. Det dumt, för det var den här unikiteten vi pratade om förut, och den vill man ju hålla in-house. Hanna Musie (26:31) Exakt. Precis. Så det är ju viktigt att tänka på innan man delar allting. Anders Hermansson (26:40) Just det. då har vi det här med… Det var ju bra, du räknar upp bra grejer där. Och då blir det då som ur vd-perspektiv så kanske det så vi vet det där. Och sen kommer han bara, vänta, det är jag som vet det där. Jag har det i mitt huvud, vad vi har för personer. Så du vet vad som triggade om mitt säljssamtal och sånt där. Ja, precis. Du måste få ut det ur ditt huvud, ner i ett dokument. Dels för… Hanna Musie (26:52) Mm. Mm. Mm. Anders Hermansson (27:05) Tror jag vore bra för din personal om de kände till det lika bra som du gör. om man inte fastnar i founder led sales då som många startups fastnar i. Grundaren kan sälja vad som helst och så säger någon annan samma sak och kunden bara va? Jag förstår inte. Men det gäller ju att kunna förklara det där för en AI då. Vad är det som är skillnaden som gör skillnaden? Det måste dokumenteras. Då kan du föda och då kan ju AI hjälpa till mycket, mycket mer. Hanna Musie (27:08) Nu. Mm. Ja. Och det ju det du behöver träna, om jag ska gå tillbaka till det här trigger brain action. Braindelen är ju där du tränar din AI med all den här informationen. Och sen behöver ju inte du, då behöver du bara gå in och uppdatera när det är någonting som har förändrats eller om du vill justera på något sätt. Så det är ju ändå något som du gör vid ett tillfälle till att börja med men sedan behöver optimera såklart. Anders Hermansson (27:55) Exakt. Och sen så kommer vi säkert in på, om ett tag, något år, eller det går så fort, det är ju självkorrigerande system då, som lär sig själva vad de borde ha gjort, och så gör de bättre nästa gång och så. Men det är ganska advanced. Hanna Musie (28:06) Ja, och det gör de ju redan idag. Så det här var ju ett väldigt enkelt exempel på trigger brain action men sen det går ju att ha flera steg i flödet och sen också som en loop så att den själv säger till att oj nu har du nog missat de här aspekterna och så liksom kör den om loopen. det finns väldigt avancerade system man kan ha idag. Anders Hermansson (28:13) Mm. Jaster. Ja, precis. Jag är till exempel en white paper-skapare där det finns en critic på slutet som kollar av det som har skrivits mot ett antal kvalitetskriterier och sedan skickar en tillbaks till copyrighten om det inte är hög poäng nog. Så det där är ganska bra också att tänka på att man kan låta A-in kolla sig själv. Oftast så är det väl så att A-in… Hanna Musie (28:38) Mm. Mm. just nu. Mm. Anders Hermansson (28:57) Till att börja med tänk mig att AI har en roll. Det är min copywriter, vad bra. Och så får jag granska det där sen. Ja, men vänta nu. Behöver du granska det där? Vad skulle du göra när du granskar det? Ja, jag skulle göra exakt det här. Bra! Säg åt en AI då att göra det åt dig. får du ett steg till i din process automatiserat. Ja, grymt. Du, vad heter det? Tack för en liten exposé där kring verktyg och så. Det här är ju naturligtvis så att man… Hanna Musie (29:10) Mm. Spik sökt. Anders Hermansson (29:24) Det enda råd jag har när det gäller verktyg är att man ska försöka och inte investera sig tokfast i något speciellt verktyg eller en speciell tech stack i alla fall. För att det går så fort så det ploppar upp något nytt. Men har man dokumenterat det där som du sa, kontexten och även sina rutiner, hur man gör saker, då är det lättare att flytta över det till en ny plattform om det dyker upp någonting roligare. Du! Ja, du! Framtiden! Hanna Musie (29:36) Mm. Det är en jättebra poäng Anders Hermansson (29:52) Om vi nu säger att jag är marknadsförare som sitter här med sax och tape-rulle och tycker att det jättekul med marknadsföring och så. Hur ser min framtid ut jämfört med hur en framtida marknadsavdelning kommer att vara? Hanna Musie (30:06) Den traditionella marknadsförings- setupen tror jag kommer att dra ut. Det kommer att vara ännu viktigare för marknadschefen- går från personalansvar till att vara mer en dirigent av intelligenta system. Min spaning är att ett AI-native marknadsföringsteam- kommer att bestå av tre personer som dirigerar sitt team av AI-agenter. Och då kommer det vara en person som äger top of funnel, alltså brand, positionering, community, relationer och de delarna tillsammans med sina AI-agenter. En person som äger bottom of the funnel, alltså konvertering, automation, pipeline med sina AI-agenter. Och sen en AI native CMO eller motsvarande person som äger liksom helheten och då förstår både affären och och tekniken. sen allt däremellan kommer då bara av ägentlert. Anders Hermansson (31:12) Nu har vi fokuserat mycket på marknadssidan. Har du några tankar kring vad som förändras på säljsidan? Hanna Musie (31:23) Ja, men säljssidan tror jag kommer vara lite mer… lite annorlunda ändå för att det blir ännu viktigare med community, relationsbyggande och de delarna. Så det man ser är ju att det går väldigt mycket mot product led growth när det kommer till sälj. de här low intent kunderna där kör man mer att produkten säljer sig själv via olika… Nu kommer jag in på det då med marknadsföringskanaler medans säljarna har mer fokus på de här high intent stora kunderna och kanske blir mer att man åker ut till varandras kontor eller att man ses någonstans så att det blir viktigare med det här liksom mänskliga. Anders Hermansson (31:56) Mm. Mm. Just det. Precis, vi har sprungit runt kvarteret i ett varv och lärt oss en massa. Och så kom vi tillbaks till att då är det där, nu är det utkristalliserat att det är relationsbygget och den mänskliga relationen som kommer att bli skillnaden som gör skillnaden i många fall då eftersom allt annat kan automatiseras och så. En liten sak som man kan tipsa lyssna om här det är ju att era kunder kommer att trycka in er offert rakt in i AI och fråga vilken ska jag köpa? Hanna Musie (32:26) Mm. Pisses. Anders Hermansson (32:41) Det kan ni tänka på, som att AI optimerar era offerter. Det kommer att vara en vinnare i ett halvår till, innan alla har kommit på att man ska göra det. Hur AI tolkar sin offert. Hanna Musie (32:50) Men en annan grej som också är viktig att tänka på, eller som jag tycker att man ser redan nu, det är att… AI har ju redan börjat automatisera många processer, vilket har frigjort väldigt mycket tid. Men det är ju inte så att människor i timmen har mindre göra, utan då hittar man ju så här, oj, det här har vi väl att göra hur länge som helst. Den här kampanjen har vi väl att testa, men inte haft tid för. Låt oss testa det. Så att det är också det att det frigör ju tid till att utföra det som man inte har hunnit med innan. Anders Hermansson (33:04) Mm. Just det. Tipset är att inte omedelbart titta till att kan skära i personalkostnader med hjälp av AI, utan tänka så här, gud vad roligt, vad skulle vi nu kunna göra? Nu kan vi göra fem gånger så mycket med samma personalkostnad. Det är ett lite mer kreativt sätt att tänka på det. eftersom vi försöker ta VDs perspektiv här, då blir det så att om jag nu tänker att jag har ett gäng med marknadsförare idag och jag har en CMO och så vidare, vad är det för Hanna Musie (33:33) Precis. Anders Hermansson (33:56) Krav jag måste ställa på dem eller om jag sitter i situationen att jag ska rekrytera in ett gäng eller någon, en person. Vad är det liksom för, vad är det för, hur ska anställningsintervjun, hur ska det här arbetsprovet, vad ska det vara för någonting för att det ska vara relevant i den här nya världen liksom? Hanna Musie (34:03) Mm. Ja, nej men det är en väldigt bra fråga och jag skulle säga att… Det viktigaste är att kanske inte leta efter de kriterierna som man har gjort innan eller leta efter specialister utan framför allt så här har de hur snabbt lär de sig och hur bekväma är de med att arbeta med verktyg eller en verklighet som man inte fullt ut förstår för att ingen av oss vet vart vi kommer vara om ett år eller två år eller liksom sex månader till och med. Så jag skulle säga att det viktigaste att fråga i en intervju mer hur lärde du dig det senaste verktyget du inte kunde få sex månader sedan? Och vilket var det? Alltså mer den typen av frågor. Anders Hermansson (35:00) Just det, mycket bra. Mm. Jag brukar ju då fråga såhär, va, ja, du säger att du är såhär nyfiken och såhär, va kul! Vad lärde du senast? Då brukar jag såhär, eeh, vad lärde jag mig senast? Då bara, då behöver du såhär tank i paus. Och sen frågar jag såhär, ja, okej, va kul! Vad, vad, vad brukar du leta efter kunskap? Vilken är din favorit YouTuber? Eeh, aaah, nej, det såhär, aha, okej, så nyfiken var du! Kul! Nästa! Hanna Musie (35:12) Ja men precis. Ja, men precis att det blir viktigare att man är snabb lärd och accepterar att saker och ting, du kommer behöva lära dig hela tiden. Det du har kunnat tidigare, det är ju jättebra erfarenhet att ha för att man då lättare kan träna AI-agenterna. Men man behöver vara öppen för att vi kanske behöver byta verktyg varannan månad. Anders Hermansson (35:59) Just det. Att det inte bara är sock och stön kring det. Det är väl… Jag tänker att det finns ju… Man behöver som ett tips till folk som lyssnar som kanske känner att de borde göra mer med AI. Och det är ju så jag har ju gått igenom hur gammal jag är liksom. Jag har gått igenom när marknadsföring blev digital från början. När det verkligen var sax och tape roll till att det vart digitalt. Då var det ju liksom bara att plugga på nätterna. Det är ju så här, det är ingenting som… Hanna Musie (36:02) Ja. Anders Hermansson (36:28) Det går att bara någon timme här och där på jobbet när man har lite över utan det är liksom okej nu är det dags att lyfta sig själv ett steg. Så det är liksom på allvar kompetensutveckling på riktigt. Och då tänker jag också en annan grej om man är expert. Då kan det vara lite ego-utmanande att våga släppa sargen och tänka att jag är nu inte expertexperten utan jag är då det som du säger, alltså dirigenten som dirigerar fyra experter som gör det som jag gjorde förut. Den liksom mentala steget är viktigt att ta för annars kommer man antagligen fastna i fällan att testa AI en gång och glatt se att den inte var lika bra som en själv så kan man lägga det åt sidorna och fortsätta med sin sax och sin tape rulle. Hanna Musie (37:00) Mm. Mm. Mm. Precis. Och det ser man ganska ofta att det är så men jag tycker faktiskt inte att AI är särskilt bra. Jag får inte så bra svar eller jag får inte så bra output. Ja men då kanske du behöver lägga lite mer tid på att förstå hur du sätter upp detta. Bolla med andra som har gjort det som är i liknande sits eller kolla YouTube eller läs på för att… Anders Hermansson (37:27) Nej. Hanna Musie (37:43) Som sagt kan en AI driva ett café. Så jag tror att den kan skriva ihop den här texten du vill ha eller bygga den här landningssidan eller vad det nu är. Anders Hermansson (37:50) Exakt. Tänk på AI som en sorts… Om du har fått en personlig assistent, hur skulle du introducera den personen till jobbet och tala om för den personen exakt hur jobbet ska göra så att den bara flyger igenom processen och producerar fantastiskt resultat? Det är väl en ganska bra… Det är så du ska tänka. Om vi ska försöka sammanfatta, vi har pratat om tre olika punkter. Vi sa att det är viktigt att du inte lämnar kontrollen till AI. Hanna Musie (38:10) Mm. Anders Hermansson (38:18) Det var ju det här med att det måste finnas, om vi tittar i go-to-market perspektivet av saker och ting så ska det finnas en unikitet annars blir du ingen skillnad från alla andra vanilj som håller på och bara tjatkepeterar sig till marknaden utan det måste finnas en kontroll över den kärnan i strategin eller hur det var så vi pratade om. sen hade vi nummer två det var att diagnostisera innan du automatiserar. Det var ju då att Hanna Musie (38:39) Pisses. Anders Hermansson (38:46) Vi måste se över de flöden som vi faktiskt har och titta väldigt mikroskopiskt på dem och se vilka steg gör vi faktiskt nu repetitivt och som du sa vad är det som tar mycket tid? Ibland kan man ju fastna i det att jag gör någonting ganska sällan men det när jag gör det är det supertråkigt så det borde jag automatisera bara nej om du gör någonting en gång om året, sorry ät dig igenom det liksom bokslut eller vad du nu gör för någonting det är bara det så är det ät grodam Men om du gör någonting varje dag och det tar mycket tid eller ofta under en vecka, där har du liksom en riktigt nice möjlighet att automatisera bort det då. Och sen var det det tredje. Ja, just det, exakt. Sättet att göra det på, tänk verkligen på att skriva ner det. Vad skulle du föreslå? Är det papper och penna? Hanna Musie (39:24) Och är vi där, börjar jag skriva ner stegen först. Det beror på hur man är som person, men miro-boards är ju väldigt bra att rita upp flöden i. Papper och penna går också bra. Bara så ni har det tydligt framför er. Så är sätt som känns mest bekvämt. Anders Hermansson (39:40) Mm? Ja? Ja. Om man är en babbelmänniska, då kan man sätta på voice-rekorden på sin iPhone och ta en promenad och berätta för sig själv hur man gör saker. Det kanske känns lite konstigt i början att bara prata rakt in i en mikrofon, men det kan man göra. Sen kan man lägga den till en AI och försöka reda ut hur man gör saker. Det var bara lite grann på kul. Tänk så här… Vänta nu, har du ska strukturera din process? Ja men vänta nu, kan inte en AI strukturera den? Fast du måste ju ge den input då till den här hjärnan. Annars så kommer den att göra något vanilj eller något fel. Det tredje, var ju just det där med hur framtidens marknadsorganisation behöver se ut och vilka krav man måste ställa på personerna där. Och då pratar du om att, de här tre personerna, hur stort är det bolaget som klarar, som liksom, de klarar av att marknadsföra där tre personer? Ja då. Hanna Musie (40:47) …small till medium-sized. Så liksom, ja. Anders Hermansson (40:52) En hanterbar företag. Eller hur? är ju exakt. Vi är mycket midsize-bolag i vår bolagspyramid. Vi har pratat i B2B-kontexten. Det finns säkert massor prata om i B2C också. Större volymer, fler och allt sånt där. Men nu har vi hållit oss inom B2B som vi alltid gör i Säljmarknadspodden. Hanna Musie (40:56) Som majoriteten av svenska bolag är. Mm. ⁓ Precis. Anders Hermansson (41:18) Men då var det teamet som då kommer att bli dirigenter istället och ska övervaka ett gäng med AI var. Och där sa du att ditt tips var att kunna dela upp ansvaret mellan de här var top of fun, alltså det man gör tidigt för att försöka få folk att bara uppmärksamma en och få en viss känsla. Och sen så det som är längre ner i tratten då där man konverterar och får igång sälja. Det var det så ungefär du sa. Hanna Musie (41:44) Ja, precis. Och sen en CMO eller motsvarande som håller ihop helheten. Anders Hermansson (41:49) Just det. Och som har bra budget för tokens. Hanna Musie (41:52) Det var en annan poäng som jag skulle säga tidigare men jag vill inte sticka in det. För du pratade mycket om det här med din loop. Alltså du har en AI som kritiserar din… Ja, och det är ju viktigt då att tänka på tokens där för att den loopen kan du ju hålla på hur länge som helst. Anders Hermansson (42:09) Ja. Ja exakt, de kan aldrig bli nöjda. Jag satt till två varv, sen får de vara nöjda. Riktigt. Och sen har vi det här med hur man ska tänka som person i marknadsteamet. Eller då som tips till vd här att coacha sina befintliga marknadsförare. Eller vad man ska leta efter i rekryteringsförfarande. Just med hur snabbt lär man sig saker. Hur snabbt tar man till sin ny kunskap helt enkelt. För det det som är… Hanna Musie (42:19) Det var bra. Anders Hermansson (42:43) Där ökar hastigheten exponentiellt med att det kommer nya möjligheter och är man duktig på att ta till sig sånt, kan man ju också utnyttja det och till företagets fördel då. Hanna Musie (42:53) Och även vara trygg i att vara otrygg. Anders Hermansson (42:57) Ja just det. Att man vågar göra saker innan man är helt supersäker på. Snyggt, absolut. Det är en väldigt bra tips. Okej, apropå tips. Ska vi försöka nu? Nu har Hanna kommit här med massa bra insikter och kunskaper kring det här med hur man automatiserar marknadsavdelning med AI. Och jag känner att jag nu vart ännu mer stressad. För det har varit en sak till jag BODE göra. Och jag har redan brist på tid. Vad är ditt konkreta tips kring vad jag ska göra nu för att påbörja resan? Vad är nästa grej jag borde göra? Hanna Musie (43:35) Första grejen att göra är ju en audit på nuvarande processer. en helt vanlig vecka, bara hur många timmar lägger du på olika saker som inte kräver ditt mänskliga omdomme? Och inte köpa fler AI-licenser eller ens fundera på vilka verktyg som finns just nu, utan bara fokusera på dina egna processer och skriva ner dem. Det skulle jag säga är A och O. Anders Hermansson (43:59) Hmm… Hmm… Just det. Så då blir det så här, vd, leva som man lär, köra vd, gör det här själv, men instruera också dina marknadsförare till att göra exakt samma sak. Sen kan ni compare notes då efter en vecka och se vad kom vi på allihopa kring vad vi gör för någonting. Och då har ni tagit ett första viktigt steg då. Hanna Musie (44:24) Ja, och om man känner att man känner sig ensam i den här resan söker till ett sammanhang där man kan få inspiration från andra som redan har gjort jobbet. det kan ju spara hur mycket trial and error-tid som möjligt. Anders Hermansson (44:32) Mm. Just det. Man behöver inte känna i det här sammanhanget att man är sift på bollen och så vidare. Men det är lätt att tro när man är inne, nu vet inte jag hur folks Instagram algoritmer ser ut men min är ju helt nerlusad av AI förstås är påar och sånt där. Man tänker så här men gud vad långt efter jag är. Det är en missvisande bild. Det är verkligen så att om man har kommit, så har man börjat tänka på de här grejerna då ligger man ganska bra till än så länge. Får man sluta? Slutar det hela med då? Avslutar det hela med då då? Ja. Hanna Musie (44:54) Ja. Det ses. Där! Mm. Ja. Anders Hermansson (45:10) Ja men grymt Hanna, tack snälla för att du var med i Säljmarknadspodden. Hanna Musie (45:14) Tack så mycket för att jag fick vara med, det varit jättekul att prata med dig. Anders Hermansson (45:17) Ja, roligt. Har du så fint, då? Hej hej! Hanna Musie (45:19) Då sa man… Hej! Anders Hermansson (45:21) Vilket bra avsnitt eller hur? Hanna är ju grym verkligen. som jag sa tidigare i avsnittet så har vi på Business Reflex gått all in på det med AI sen flera år tillbaks. Och har en ganska avancerad setup för hur det här ska fungera för att det ska bli maximalt effektivt för marknadsfunktioner och för den delen också säljfunktioner. Så om du är intresserad av att få ut mer av AI eller bara vill bolla och bolla kring er egen resa och hur ni ska ta er vidare så är du hjärtligt välkomna att höra av dig. Men som vanligt, vad den gör där ute så ska den vara relevant. Hejdå! The post Podd #250 – Automatisera marknad med AI appeared first on Business Reflex.

  • April 2 · 43 min

    Podd #249 – Signalbaserad försäljning

    Signalbaserad försäljning – det nya svarta? Att förstå och utnyttja signalbaserad försäljning kan revolutionera hur du når dina kunder. Denna teknik går bortom traditionell CRM- och marknadsautomation, genom att använda AI och ett omfattande nät av datakällor för att identifiera de rätta tillfällena för kontakt. Genom att fokusera på signaler snarare än bara statiska listor, kan du skapa mer relevanta och tidsanpassade kampanjer som verkligen träffar rätt i rätt ögonblick. Niklas Gustavsson, expert på marknadsföringsteknologi, förklarar varför detta är en av de mest transformerande trenderna för sälj och marknad idag. Du får insikt i hur system som Clay samlar in och tolkar data från över 150 olika källor – allt från LinkedIn till egna scraping-metoder – för att ge dig en djupare förståelse av dina potentiella kunder. Du lär dig också varför tajming, kontext och beteendeförändringar är nycklar för att lyckas med denna metod, och varför gamla, statiska strategier riskerar att bli ogenomträngliga i en snabbföränderlig värld. Det här avsnittet hjälper dig att se möjligheterna i att automatisera din prospektering och att bygga relationer som är mer precisa och mindre betungande. Missar du detta, riskerar du att hamna i ett tillstånd där din försäljning saknar kraft och träffsäkerhet. För företag som vill ligga i framkant i den digitala försäljningens tidsålder är detta ovärderlig kunskap – inte bara för att optimera försäljningen utan även för att förstå dina kunder bättre än någonsin. Oavsett om du är vd, säljchef eller marknadsförare, är detta avsnitt en ovärderlig guide för att förstå den nya rörelsen inom signalbaserad försäljning och hur du kan tillämpa den i din verksamhet för att nå fler, träffa rätt och skapa värdefulla relationer i en värld där information och timing är allt. Viktiga insikter: Signalbaserad försäljning använder AI och omfattande data för att träffa rätt i rätt ögonblick, vilket gör den mycket mer effektfull än traditionella metoder. Det är avgörande att skilja på listbaserad prospektering och signalbaserat arbete för att lyckas med automatisering och kontextuell kommunikation. Beteendeförändring och snabbhet är nycklar för att omsätta insikter till handling – att testa, justera och kontinuerligt förbättra är OERHÖRT viktigt. Denna teknik förändrar säljrollen och öppnar möjligheter att skapa en automatiserad, kontextuell och mycket mer relevant kontakt med potentiella kunder. Det är dags att omvärdera gamla vanor och ta steget in i den moderna, signalbaserade försäljningsrevolutionen. Kontakta Niklas om du vill prata mer om detta. Läs transkribering Anders Hermansson (02:05.403) Nicklas Gustafsson, hjärtligt välkommen till Sälj och marknadspodden! Niklas Gustavsson (02:09.742) Ja men tack så mycket! Anders Hermansson (02:11.739) Kul att dig här. Vi ska ju snacka om något som är lite ny. Ja, förhållandevis ny grej. Spännande tycker jag. Signalbaserad försäljning. Niklas Gustavsson (02:23.918) Ja precis, det finns väl många olika sätt. Signalbaserad försäljning, låter fantastiskt bra. Ja verkligen. Anders Hermansson (02:33.371) Eller hur? Det en ny term, det gillar vi alla. En ny grej som ska lösa alla problem. Ja, grymt. Du, men innan vi gör det här. Vem är du och hur kommer det sig att du liksom har börjat med det här sales automation spåret? Niklas Gustavsson (02:50.798) Jag har jobbat ganska länge inom marknadsföringsteknologi och kommer nog lite mer från marknadsidan än säljessidan. Om vi ska gå jättelångt tillbaka så år 2001-2002 med e-postmarknadsföring. 2008-2009 började vi prata om marketing automation. Anders Hermansson (03:13.561) Okej. Niklas Gustavsson (03:19.63) Sedan har jobbat som konsult och drivit bolag inom det här området. Jag har skrivit en bok. tror det var 2018 som den kom ut. Jag brukar säga att är slut såld men jag brukar aldrig tala om hur många ex den fanns i. Jag vet inte. Anders Hermansson (03:42.105) Du förhandlar just nu om en ny upplaga men vi får se vad det blir. Niklas Gustavsson (03:47.886) Jag vet att när skrev den boken så skrev jag inledningsvis att det känns lite dumt att skriva en bok för att det blir gammalt men det klart att det har varit kul att ha något i handen och kunna lämna ut något fysiskt att ta på. Jag vet inte om det är något att trycka upp igen. Sen så sålde jag en liten konsultlåda 20-23 någon gång inom marketing automation. Anders Hermansson (03:59.257) Exakt. Niklas Gustavsson (04:17.454) funderade då på vad ska jag göra nu? Jag tycker att man har sett många bolag som har CRM-system där CRM-systemet används mest som ett place of records. Det blir mest som en digital telefonkatalog eller en databas och det blir något jobbigt för säljarna att fylla i för att någon ska kunna titta på nån gång. I samband med det så hittade vi också Play. Anders Hermansson (04:54.873) Just det, en plattform som man gör det här. Kan du inte berätta lite om, för nu har vi redan lanserat den nya termen här, signalbaserad försäljning eller vad ska jag kalla det för då? Vad är skillnaden som gör skillnaden mellan det här och det traditionella markning automation CRM-grejen om man börjar i system på systemsidan? Niklas Gustavsson (05:18.126) Skillnaden är väl egentligen att man lägger på clay som ett lager på sitt CRM. Hubspot eller Salesforce är väl i huvudsak. Och sen så kan man då hitta alla intänts och signaler och allting som händer kring personerna och företagen. Om en person byter arbetsgivare till exempel. eller om ett företag som man har i sitt CRM publicerar en nyhet så får man in en signal om det och kan då agera på det. Det klart att det här är nog väldigt mycket i kombinationen med allting som sker inom AI för att det finns AI inbyggt i clay då som gör att man kan ha promptar eller agenter som agerar på de signaler som kommer in. Anders Hermansson (06:20.568) Just det. Vi kan komma in på det lite och Om du tittar på… Då tror jag att vi har fått en liksom en… Det är någon sorts… Det är en automatiserad omvärldsbevakare som plockar upp saker som händer kan man säga. Till att börja med och sen kan man agera på det då. Och hur skulle du säga att om man tittar på säljarnas beteende och vad är det de bord kan göra då och slipper göra och allt sånt här. Om man skulle implementera den här typen av säljstödsverktyg kan man väl kalla det för. Niklas Gustavsson (06:51.214) Det är väl mycket, om man börjar från början i en säljprocess så är det väl mycket prospekteringen som kan göras i Clay också då. Att hitta relevanta personer och prata med utifrån någonting. Dels att de är relevanta personer på ett relevant… på rätt bolag, att de är inom rätt ICP. Och sen att det sker saker som gör att timingen borde vara rätt. Så att hela prospekteringsprocessen kan läggas in mer automatiserad och säljaren kan fokusera mer på att bli ännu mer specialist. och prata med kunderna senare i beslutsprocessen. Anders Hermansson (07:54.072) Men du, det här med ICP, om man ska ersätta det till svenska så är det en form av drömkund, kan man säga, drömkundsprofil då. De man helst vill sälja till. vet man… Alltså, tillbörjar man man som har koll på det. Och det är ju en sak som ni kan lyssna på på säkert tio avsnitt i Säljmarknadsbådden när vi pratar om ICP och sånt och vikten av det. Men här blir det ju då väldigt, väldigt viktigt för att det här systemet ska kunna göra sitt jobb helt enkelt. Niklas Gustavsson (08:25.102) Så är det ju. Det är klart att många har massor med bolag i sitt CRM-system. Genom att vi har olika AI-modeller och sånt inbyggt i clay så kan vi då istället för att kanske prata om en scoring så kan vi då titta på de här bolagen och tala om vilken ICP eller om de är inom ICP och hur bra Hur good fit är det till ens ICP? Är det låg eller hög matchning mot den ICP som man har? Genom att du har, ja du kan få in massa olika datapunkter som inte bara är variabler i en databas utan också skrepa bolagens sajter eller titta på vad de gör eller Anders Hermansson (08:57.494) Jag fattar. Niklas Gustavsson (09:24.302) Du får väl klippa i det här sen. Nej precis, det vill du inte. Vi har ett gemensamt case som vi har jobbat med där ett intänt signal, om de är en god fit för våra gemensamma kunder, är ombo. Anders Hermansson (09:28.95) Nej. Anders Hermansson (09:33.75) Ha! Niklas Gustavsson (09:53.998) Bolagen åker på mässor och då kan precis för åker de och ställer ut på mässor. Om de åker och ställer ut på mässor då har de behov av de här tjänsterna så att då det finns ju inte registrerat inom databas men däremot så kan vi ju söka efter nyheter eller eller liksom hitta då att av de här tusen bolagen så är det de här 200 de åker väldigt mycket på mässor så att de skulle ha stor. Anders Hermansson (09:56.822) Och ställ dig ut på mässor. Niklas Gustavsson (10:23.854) är stor nytta av de tjänster som vår gemensamma kunder det här fallet tillhandahåller. Då är de i väldigt bra mappning mot ICP. Anders Hermansson (10:28.054) Fattar. Anders Hermansson (10:37.462) Just det. Det där är väldigt intressant. När jag pratade om ICP-er förr så tänkte att man ska kunna se på avstånd om det en ICP. Men då är det mer baserat på offentlig data som omsättning, bransch, antal anställda, affärsmodell och sådana där saker. Men här kan man med hjälp av maskinen göra en mycket djupa, mer detaljerad analys som du är inne på. Niklas Gustavsson (11:06.51) Ja, och det blir kanske någon form av mix mellan någon scoring och ECP-mappning då. För att är det inte så att bolaget ska åka på mässa utan det kanske är så att de använder mässor som sitt säljverktyg. Då har de nytta av våra tjänster. Eller att de Anders Hermansson (11:15.446) Ja, just det. Anders Hermansson (11:26.869) Just det. Niklas Gustavsson (11:35.022) de rekryterar bolag som rekryterar mer än de andra. De kanske har större behov av våra tjänster även om de inte har med rekrytering att göra. är alla digitala signaler som vi då kan få in med hjälp av Clay och de modeller som finns inbyggda där. Och så skicka in den informationen till CRM. Anders Hermansson (11:45.142) Mm. Anders Hermansson (12:03.253) Vad är det för datakällor som man kan gräva i för att få reda på de här grejerna? Niklas Gustavsson (12:14.19) Ja, dels så… Niklas Gustavsson (12:20.622) Klej har integrerat över 150 olika datakällor. LinkedIn är en datakälla. HG Insights är en annan datakälla. Apollo kan vara en tredje datakälla. är massa olika datakällor som är integrerade. Så normaliseras datan i Klej. Men sen kan du också då peka på egna datakällor. kan till exempel köra scraping mot alla bolag och scrapea bolagsdata därifrån. Om du vill ha senaste fem årens revenue-förändring eller eget kapitalförändring eller vinstförändring under de senaste fem åren så kan vi scrapea den datan därifrån. Anders Hermansson (12:56.245) Mm-hmm. Anders Hermansson (13:14.389) Mm. Niklas Gustavsson (13:16.686) Vi in den i systemet och göra saker baserat på det här. Anders Hermansson (13:25.013) Okej, och det du sa förut var att försöka mappa de förut som man har i sitt CRM mot en ICP. Bygger det alltid på att man börjar med en databas som man själv har i sitt CRM? Niklas Gustavsson (13:43.534) Nej det gör inte. När det gäller signalbaserat eller om man vill hitta intänts så. är det ju intänts eller signaler på företag eller personer som vi känner till. Men sen genom att du har de här över 150 datakällorna så kan du också använda det för att… Lägga in din, alltså så här ser vår idealkund ut och så får du fram din totala, adresserbara marknad. Så om du lägger in bolagen i en viss omsättning, en viss industri, en viss geografi och ett antal olika kriterier så får du också fram, det här är de företagen som finns. Vill du ha dem och vill du jobba med dem. Det blir för att source nya, någon form av list-storcing av nya kontakter eller nya bolag att jobba med och sen nya personer. Så det är det ena sättet att starta. Det andra sättet är att bevaka signaler på de här som man har sökt fram. Anders Hermansson (14:35.157) okay. Anders Hermansson (14:43.381) Just det. Niklas Gustavsson (15:03.598) eller på dem som man redan har. Anders Hermansson (15:05.972) Just det. Det här är intressant ju. Om vi nu tittar på att det har ju inte gjorts så här i alla år så att säga, utan nu finns det ju teknik då som möjliggör det här. Varför skulle du säga att det här är en relevant grej att fundera på nu? Givet hur saker och fungerar. Niklas Gustavsson (15:24.398) Det är väl som alltid när man håller på med det här tech-landskapet inom sälj och marknadsföring och naturligtvis så är det inom andra områden också. Anledningen till att det är relevant nu är att det kommer så mycket nya möjligheter hela tiden. Det kommer teknologi och funktioner och sådant som utvecklas exponentiellt. Och kostnaden av att inte göra någonting är ofta större än kostnaden av att göra saken. Man behöver väl på ett eller annat sätt utforska eller liksom… Anders Hermansson (16:11.604) Ja. Niklas Gustavsson (16:20.75) Nyttja de möjligheter som kommer fram helt enkelt. Anders Hermansson (16:24.02) Vad skulle du säga att i en säljare’s liv, vad är det för beteendeförändring som ska till för att man ska bli framgångsrik med det här? Niklas Gustavsson (16:36.654) Jag slits mellan att prata om säljare eller sälj som en funktion eller som en uppgift. Särskilt i ett typiskt svensk B2B-företag där man kanske inte är 30-18 säljare som man ofta är i de amerikanska bolagen. Det är ju kanske ofta utifrån det. Anders Hermansson (16:45.78) Mm? Mm? Niklas Gustavsson (17:06.574) som de större ekosystemen, Salesforce och HubSpot, bygger sina modeller. De bygger där utifrån att bolagsorganisation ser ut på ett visst sätt. Men jag har inga siffror på det, men jag tror att merparten av bolagen i Sverige och Skandinavien, de är inte… De är inte massor med säljare utan det är kanske en grundare, en vd, en försäljningschef eller några som ska göra, de ska sköta sälj samtidigt som de gör en massa andra saker. De har någon gång startat ett bolag, bolaget kanske omsätter 50 till 100 miljoner eller någonting och sedan Anders Hermansson (17:47.924) Mm. Niklas Gustavsson (17:55.47) Vill man ha tillväxt i det där för att man kanske vill göra en exit eller man vill göra bra vinst. Och då behöver då behöver ju säljet kanske byggas kring grundarens eller grundarteamets nätverk eller vdns nätverk eller man har kanske en eller två säljare som De är inte bara renodlade säljare. klart att det finns sådana bolag också. man tittar på de större mediahusen där det är renodlade säljare. Det som förändras mycket är att man kan lita på att det finns någonting som sker. Anders Hermansson (18:26.802) Nej jag fattar. Niklas Gustavsson (18:52.366) Det finns en motor som sköter den här prospekteringen. Samtidigt som som säljare har säljmöten eller samtidigt som jag som grundare vd sköter andra frågor som jag måste ta hand om i bolaget så vet jag att jag har ett stort nätverk på LinkedIn eller på andra kanaler och det sker, det är inte helt tyst utan det sker någonting Anders Hermansson (18:56.914) Mm-hmm. Mm. Anders Hermansson (19:09.841) Jästa. Niklas Gustavsson (19:21.294) i bakgrunden hela tiden som genererar aktivitet. Om man pratar om försäljning, om man lyssnar på de traditionella försäljningschefer, jag kommer ihåg en kille som jag jobbade med för många år sedan. Han sa att det den som lyfter luren flest gånger om dagen som säljer mest. Det är en klassisk gammal säljchefs-säjning. Anders Hermansson (19:28.177) Hysta. Anders Hermansson (19:44.146) Mm. Anders Hermansson (19:49.841) Ja, exakt. Niklas Gustavsson (19:50.446) Idag kanske vi inte lyfter luren på det här viset som man gjorde för 20 år sedan. Det är ju ändå så att det måste ske en viss aktivitet. Man måste höra av sig till dem som jag kanske hade kontakt med för två år sedan. För de har bytt jobb och är på något nytt ställe. Eller de har hamnat i en annan situation. Anders Hermansson (20:12.369) Mm-hmm. Niklas Gustavsson (20:17.902) Det är dags att ta en kontakt med det sådant som man både som säljare om man nu skulle vara renodlad säljare eller som vd med ett stort kontaktnät eller vilken person som helst. Man hinner inte med det och det är väl den stora förändringen. Med med den här typen av text. Anders Hermansson (20:42.961) Okej, jag försöker fantisera ihop en bild av hur vardagen skulle se ut för mig till exempel som deltidssäljare och allt i all på Business Reflex. Då rullar den här maskinen på och så plockar den upp signaler och den har ICP-profil och HEH. Vad händer rent konkret? jag ett mail så att nu ska du nog kontakta den här personen eller vad händer? Niklas Gustavsson (20:55.342) Mm. Niklas Gustavsson (21:10.926) Nej, alltså det är ett sätt som det skulle kunna vara men det vet vi hur det blir med task. Den listan är lätt att den bara byggs på och så sker inte det där. att det här outlösen sker ju per automatik. Det liksom triggas ett mail till den här personen. Det var länge sedan vi hade kontakt, det är över två år sedan. Jag ser att du har bytt jobb. Anders Hermansson (21:17.552) Mm. Anders Hermansson (21:22.576) Ja, exakt. Niklas Gustavsson (21:40.366) Läge och ta ett snack igen eller. Eller om det är då en ny person som man aldrig har pratat med förut så kan då Clay se att. Jag såg att du publicerade det här inlägget på LinkedIn som handlade om det här. Jag såg dessutom att du jobbar inom det här området. Vi hjälper bolag som och så vidare så att det blir liksom en. Det är där som är den här möjligheten nu då med att man att OpenAI och Claude och allting finns inbyggt i Klay och att det är connectat till alla de olika datakällorna så att det skulle kunna vara så att någon nu ser att hej Niklas, jag hörde att du var med i den här podden. om jag lägger upp det på min LinkedIn så skulle det kunna vara någon som tar kontakt med automatik med mig utan att de vet om det själva egentligen för det är promptningen i Clay som har gjort det här. Jag såg att ni var med i den här podden och hörde att ni pratade om det här och det här. Vore intressant att snacka med dig om de här och de här sakerna för du kanske har behov av att köpa våra tjänster. Anders Hermansson (22:40.079) Hej då! Anders Hermansson (22:51.023) Han fattar, okej. Anders Hermansson (23:02.927) Ja, det det. Nu försöker jag hitta modellen huvudet. ICP-definitionen låter mer statisk. Det är exempel du tog. Bolag har en viss storlek som är mycket på mässor. Det är binärt ett eller noll. Antingen det om det eller om inte. Då tycker jag att de ska ligga på min bevakningslista. Sen kollar jag efter signaler. Är det då den här timingen som är… Niklas Gustavsson (23:25.006) Nu. Anders Hermansson (23:35.503) Skulle du säga att tajmingen är en viktig komponent i det? Niklas Gustavsson (23:39.598) Ja, tajmingen och relevansen i vad man säger. Man pratar om att traditionell outbound är trasig och vi har förstört kanalen. Anders Hermansson (23:44.464) Mm. Anders Hermansson (23:54.255) Jag har minns sagt. Hej jag tittade på din website och va hur du det gjorde du inte. Niklas Gustavsson (23:59.726) Nej precis. Det är väl där som det verkligen finns möjlighet att få in ett kontext om personen och den situationen. Och sedan stoppa in sin affärsplan eller sin business DNA i den här agenten som då kan titta på personen som jag vill ta kontakt med. och skapa ett meddelande som faktiskt på riktigt blir relevant. Många har säkert testat själva i Chatt-QPT och liksom stoppat in då mottagarens website och lite annan information och sagt hjälp mig skriva ett outreach-meddelande till det här företaget. Och så får man fram förslag på det och så klipper man in det i sin mail och så skickar man ut den. Men grejen här är att det här sker helt per automatik. Ett exempel som jag tycker är riktigt bra är då en för egen del där det gick ut ett litet inmeddelande till en person som är vd på ett konsultbolag och så stod det så här, hej jag såg att era rapport omnämndes i regeringens beslutsunderlag angående det här och det här. Det var verkligen så att varken mottagaren, den här personen, här bolagen som hade gett ut rapporten, de visste naturligtvis om att de hade gjort rapporten men de visste inte att den hade omnämndes i regeringens beslutsunderlag. Anders Hermansson (25:28.398) Mm. Anders Hermansson (25:46.509) Mm. Niklas Gustavsson (25:47.822) Det blev extremt relevant. Jag ser inte det här förrän jag får ett svar av den här personen. Vad kul att du såg våra rapporter. Vart någonstans har du sett dem? Då blir det inte det här hej förnamn jag ser att du jobbar på bolaget X inom Industri Y. Anders Hermansson (25:56.237) Jästa. Anders Hermansson (26:03.117) Mm-hmm. Anders Hermansson (26:11.661) Ja, det. Niklas Gustavsson (26:13.006) Jag var inne på er webbsida och såg att ni erbjuder det här och det här. Det är ju precis som du sa att det är ju inte sant utan det är ju man har liksom skapat ett en template som man lagt in lite klamrar i det här mejlet att stoppa in förnamn, stoppa in motverketsbolags namn och industri. Här är det ju verkligen då hela Anders Hermansson (26:21.901) Hej. Niklas Gustavsson (26:40.494) Allt har skapats utifrån promptningen. Anders Hermansson (26:44.365) Fattar. Okej, här sättet att nå ut till folk, vad heter det, är det e-mail som med grejen? Niklas Gustavsson (26:54.286) Jag skulle säga att de kanaler som vi i huvudsak jobbar med är e-post och LinkedIn. jag skulle säga i tio fall av tio så är det båda de kanalerna lite tillspelsat. Men LinkedIn är en jättebra kanal också. Särskilt om man kommer lite längre. Det finns ju vissa begränsningar där på volym och sånt som inte finns på samma sätt på mail. Anders Hermansson (27:25.741) Ja, just det. Mm. Du, vad heter det… Jag tror jag pratade en del om vad AI kom in i bilden. Jag förstår ju att det är väl det som AI är bra på att tolka om ostrukturerad information till någon form av essens. Om man tittar på det här med… Om man ska göra det här, vad är vanligt misstag som man kan göra? Om man ska passa sig för. Niklas Gustavsson (27:49.326) Det vanligaste är att man egentligen bara gör som man har gjort förut. Man tar in nya verktyg och så tänker man att nu ska vi bara ha ett nytt outreach-verktyg. Så tänker man att man ska skala upp det. Anders Hermansson (28:07.916) Ja. Anders Hermansson (28:15.948) Mm. Niklas Gustavsson (28:19.534) Det är väl det vanligaste misstaget och att man jobbar listbaserat. Man tänker att vi ska söka fram nya företag och människor. Så ska vi nå ut till dem med samma sak. Anders Hermansson (28:35.629) Ja, det är som mailchimp liksom, fast man får in listan. Ja, okej. Niklas Gustavsson (28:38.446) Ja, Eller att man tänker att det är som sequenser i Hamsbot. Anders Hermansson (28:52.044) mer statiska. Niklas Gustavsson (28:52.43) Ja precis att man inte nyttjar signalerna och liksom promptningen för att skapa ett kontext av mottagaren innan man skapar utrymd meddelarna. Anders Hermansson (29:11.532) Ja, just det. Det som jag liksom hakar fast i ganska mycket det var ju det där med timingen. För gör du en sequens i Habsbottor, sen väntar du 14 dagar, så drar du med nummer 2 och så väntar du 14 dagar till. Då är ju det, du skjuter ju totalt blindt ur perspektivet. Vad håller mottagaren på med just nu, så att säga? Niklas Gustavsson (29:30.606) Ja, och så är det bara startat utifrån att du vill säga någonting till mottagaren. Det inte startat utifrån att mottagaren är i en viss situation. Det är inte startat utifrån att de har haft tre år med vinst eller det är inte startat utifrån att de har publicerat ett litet ininlägg eller att de… Eller det är heller inte startat utifrån att… Anders Hermansson (29:36.204) Exakt. Niklas Gustavsson (29:58.03) bolaget som mottagaren jobbar på har publicerat en viss nyhet inom ett visst ämne. Och de sakerna tyder ju på att mottagaren är i ett visst mindset och då vill man ju kanske hoka tag i det mindsetet som mottagaren är i för att de ska se det jag säger till dem så att man inte bara säger. Jag ser att du jobbar på företaget X. Jag vill berätta det här för dig utan att man. Anders Hermansson (30:11.148) Mm, exakt. Anders Hermansson (30:19.372) Åh, åh. Anders Hermansson (30:26.764) Exakt. Niklas Gustavsson (30:27.534) att man först ser dem och den situation som dom som mottagaren är. Anders Hermansson (30:35.98) Det leder mig lite in på det här med GDPR. Hur rimmar det med det här beteendet? Niklas Gustavsson (30:48.334) Ja, alltså… Man kan tänka så här att nu blir Niklas tyst och det där har han inte tänkt på. Men de frågorna kommer ju naturligtvis alltid upp. Allting som finns digitalt har ju någon någonstans gett en möjlighet till den de har lämnat den här informationen till att använda på ett eller annat sätt. Anders Hermansson (31:06.251) Mm. Niklas Gustavsson (31:26.158) Då har man ju liksom gett okej till att använda informationen. Publicerar jag nyhet på min hemsida så vill jag att Google ska hitta den nyheten och att den ska hittas av besökare eller av folk som söker efter den nyheten. Publicerar jag ett linked in-inlägg så vill jag att den ska synas och då är jag godkänt att Anders Hermansson (31:32.107) Mm-hmm. Niklas Gustavsson (31:55.79) att det syns i samband med att jag publicerar det på LinkedIn eller sannolikt i samband med att jag ens har ett LinkedIn-konto så är det godkänt en massa saker. Och vi får ju ofta liksom, eller jag ska inte säga att det sker ofta, det händer kanske en gång i månaden som våra kunder får frågan så här, var har ni hittat min e-postadress? Ja, för det är ju en vanlig grej då genom att Anders Hermansson (32:04.971) Mm. Anders Hermansson (32:18.986) Alla öster. Niklas Gustavsson (32:24.814) Genom att vi söker fram nya personer som avsändaren inte har haft någon dialog med sedan tidigare och så gör man en outreach till dem. Då kan ju de undra vart sjuttonen ni fått min mailadress. Och då är det alla de här olika datakällorna som då sitter på mailadresser och har liksom gjort till sin affärsidé att att hitta mailadresser och sälja där vidare i det ekosystemet. Anders Hermansson (32:52.202) Just det. Så det är som klerat i nivån innan, man säger så. Niklas Gustavsson (32:57.934) Ja precis. Sen är det här bara B2B. Då är det ju skälet att berättiga intresse. att anser man att den här informationen borde du vara intresserad av, då är det rätt att skicka den till dig för den är relevant för din arbetssituation eller för den situation som ert företag befinner sig. Men då har du full rätt att Anders Hermansson (33:06.218) Just det. Anders Hermansson (33:25.739) Öster. Niklas Gustavsson (33:27.822) att informera om möjligheter. Anders Hermansson (33:32.522) Just det. Jag brukar också säga, när i diskussioner med våra kunder om det här, brukar jag säga jag ingen jurist. Men det som man i de här bit-by-sammanhangen just kan lutas mot intresseavvägningsprincipen, att du är som professionell mottagare av information, inte skyddsvärd som ett barn är. Och det är ingen information om känslig data. Du är CFO, det är inte känslig information. Niklas Gustavsson (33:46.446) Ja. Anders Hermansson (34:02.218) som vi har på dig, så att säga. att det känns ju ganska… Men det är bra att beröra ämnet i alla fall för att när man tänker… Tanken går automatiskt dit när det blir så detaljerad information om en person i alla fall. Så… Ska vi försöka sammanfatta någon form av best practice om man nu liksom ska naila det här verkligen? Vad är det man behöver ha koll på för att kunna sätta igång och bli framgångsrik? Och hur ska man bete sig över tid för att fortsätta att bättre och bättre på det här? Niklas Gustavsson (34:03.47) Nej. Nej precis. Niklas Gustavsson (34:15.726) Så är det absolut. Niklas Gustavsson (34:33.773) Jag brukar säga det mer och mer, nu har hållit på med det här i två år ungefär och jobbat med både mindre och lite större bolag. Jag skulle säga att en av de absolut viktigaste sakerna är att skilja på list-thorsing och på sånt som då är signalbaserat. Anders Hermansson (35:02.473) Mm-hmm. Niklas Gustavsson (35:02.862) En signal kan också vara så här, nu har det gått 12 månader sedan vi förlorade en deal med det här företaget. Vi hade en diskussion med dem och vi lämnade en offert för 12 månader sedan. Det blev ingen affär då. Att per automatik komma tillbaka till dem. För det där vet man ju också att det blir inte gjort i CRM-systemet. Just det, ska höra av mig till det. Man jagar ju ständigt nya oftast. Anders Hermansson (35:11.209) Ja. Niklas Gustavsson (35:31.246) Så det kan ju också vara en signal, en information om att det borde ha kommit en signal som inte har kommit. De borde ha köpt men det de inte gjort. att de signalbaserade kampanjerna och skilja på dem och på list står sin kampanjer. Det skulle jag säga är en av de viktigaste sakerna. Och sen är det ju också att Att göra saker för att lära sig, att komma igång med någonting för att lära sig. Det något bland det viktigaste. Det kommer inte att bli perfekt. Det finns exempel där det blir fel också. Där man skriver om en gammal nyhet. slutet på mars och då var det ett exempel där vi sa att titta om det finns LinkedIn-inlägg som är mindre, alltså som är yngre än tre månader gamla. Ja då hittar du naturligtvis ett LinkedIn-inlägg som var god jul. Så då blev det att handla om LinkedIn Connect-request och medielandet handlade om god jul. Anders Hermansson (36:57.32) Jag fattar, det där är intressant. Det blir ju naturligtvis en verkstad där man behöver testa saker och tuna saker. Det kan ju vara en viktig sak att ta med sig. Det handlar inte om att installera som en ny glödlampa och så blir det ljusare och så har man den av eller på. Det här är liksom en process som kräver att man tunar den. Niklas Gustavsson (37:20.814) Ja det är det. Sen är det lite beroende på hur modig eller hur trygg man vill vara. Desto mer du går efter det här vi pratade om förut med klamrar för att bara stoppa in företags namn eller bransch och statiska mail eller statiska LinkedIn-meddelarna som går ut desto tryggare är det i att det inte kommer stå god jul. Anders Hermansson (37:45.831) Just det. Så är det ju. Niklas Gustavsson (37:48.494) Men det blir också väldigt tråkigt för mottagaren. Anders Hermansson (37:52.039) Eller så kommer det stå god jul, för han har glömt att uppdata sin sequence i sitt serial. Niklas Gustavsson (37:55.694) Ja, precis. Men det är inte heller så att det går ut. Det är också en ganska viktig sak som jag tror att man inte riktigt tänker på. Man kan ju faktiskt inte skicka hur många, även om du skickar sequences i HubSpot eller någon annanstans, så kan du ju inte dra iväg tusen mejl per dag från det ska gå från säljarens mejladress. Utan det finns ju ett max där och där är det liksom viktigt att då nyttja de här verktygen som säkerställer att det där sker på rätt sätt. det går ju liksom ofta så är ju grundinställningar i att vi börjar med 30 stycken personer per dag. Anders Hermansson (38:37.927) Just det. Niklas Gustavsson (38:49.71) Det går ett visst antal minuter emellan. Går det iväg något som är fel så kommer man ju hinna… Ja, det går till några stycken. Vi går in och tvikar på det här sättet. Anders Hermansson (38:59.751) Ja, just det. Anders Hermansson (39:04.616) Ja, just det. En grej som jag tycker är intressant här, är ju därmed beteendeförändringen. är ju samma sak som om man skulle ha på något annat sätt få igång en Leads, inkommande Leads. Det är ju just det där att man behöver ju vara redo då att ta emot och agera på de här mailsvaren. När någon reagerar på den där automatiska outreachen, då måste man ju faktiskt ha tid att… ta hand om de inkommande signaler som kommer från folk. För att inte är så att affären kommer göra sig av sig självt, antar jag, utan det är ju för att starta en konversation det här. Niklas Gustavsson (39:36.27) Vad är det för smut? Niklas Gustavsson (39:42.894) Så är det ju helt klart och man behöver ju ha med sig liksom de som sen ska ta mötet, boka mötet med kunden och ta dialogen. De behöver ju vara med i att det kommer att komma in på det här sättet. Vi har ju exempel där man har varit så inkörd på en viss process så att man missade, jag tror att det var nästan 100 Anders Hermansson (39:51.783) Exakt. Anders Hermansson (39:59.111) Just det. Niklas Gustavsson (40:11.758) 100 lids. De kom liksom in från vänster när organisationen var van i att vi har en dialer som står och ringer upp våra kunder. Så jag som säljare sitter bara här och tar de samtalen som kommer i dialen. Och så får jag nej på 99 av 100. Medan de här som har kommit in den andra vägen, de är ju varma så det kanske hade varit bättre effekt. Anders Hermansson (40:13.511) Ja, just det. Niklas Gustavsson (40:41.422) att jag hade kopplat bort mig från dialen och så hade jag ringt dem där. Då kanske jag hade fått ja på många fler. Anders Hermansson (40:47.014) Exakt. Anders Hermansson (40:51.046) Det du säger nu är viktigt att det nämns, även om det låter så otroligt självklart. Men just det där att man tänker igenom hela sin tratt ända till pengar på banken. Hur ska det gå till i alla steg? Och är alla beredda nu i den här tillverkningsprocessen av nya kunder? Det där kan man inte nog nämna. Niklas Gustavsson (40:58.99) Mm. Niklas Gustavsson (41:18.126) Det är oftast där som det Det här är nya verktyg. Det här är nya sätt att skapa tillväxt och att driva affärer. Det ett nytt sätt att sälja. Det är inte nya verktyg. Anders Hermansson (41:31.75) Ja, exakt. Nej. Bra grej. Om man ska försöka knyta ihop det här, nu har vi pratat om det här och kanske inspirerat folk och gett lite kunskap inom området. Vad skulle du säga om man sitter här som vd och blir lite särfande? Det där kanske vi borde titta på. Vad skulle vara absolut nästa aktivitet jag borde företag med för att se om det är relevant för mig att göra det här eller inte? Niklas Gustavsson (42:00.43) Nämen jag skulle säga att nästa relevant aktivitet är att göra någonting. Att börja skapa utrymme för att göra andra saker. Och då behöver man gå så pass långt ifrån det man gör nu. Anders Hermansson (42:08.902) Gör något. Niklas Gustavsson (42:27.694) Man behöver gå så pass långt från det man gör nu så att man inte fastnar i samma flöden eller samma mönster. Anders Hermansson (42:39.301) Mm. Om jag ska försöka tolka det du säger så att man behöver om man ska göra det så behöver man titta på det ur lite bredare perspektiv än att det bara är ja, vi köper den här programvaren och så lever den i sin lilla bubbla där utan det här är någonting som skulle påverka, är det så du menar, att det påverkar på lite bredare basis? Niklas Gustavsson (42:58.094) Ja precis och det är inte bara att öka outfrisen och att liksom, ja men vad bra då kan vi få en automatisering i det här. Så börjar vi få bjuda in till webinar eller till mässor eller till något med hjälp av det här. För då kommer man fastna i, bjuda in till webinar är ju en sak men det är ju någonting som vi vill tala om. Inifrån och ut. har ett webbinarie då och då. Det kanske vi vill nå ut med till nya personer men det är statiskt innehåll och då kan vi lika gärna kalla det som ett marketing mail från MailChimp eller från Hamspots. Så det är liksom. Ja, fundera på vad är det för saker som egentligen sker hos våra kunder som indikerar att de skulle kunna vara intresserade av våra tjänster eller produkter. Och hur skulle vi kunna hitta de signalerna? Anders Hermansson (43:59.14) Mm, smart. Ja, men det låter som en bra första fråga att ta tag i. Du, Niklas, supertack för att du öppnade upp den här världen kring signalbaserad försäljning och fick öka lite kunskap hos oss lyssnare och mig kring det här ämnet. Om man skulle vilja snacka mer om det här, hur får man tag på dig? Niklas Gustavsson (44:20.974) Det är mest LinkedIn. Det väl enklast. Det där vi hänger, mindwild.com och LinkedIn är väl enklast. Då lägger vi Lengting kanske någonstans. Anders Hermansson (44:24.164) Hallå? Det där vi hänger. Anders Hermansson (44:35.524) Grymt! Ja… Jag kan lägga länken i Zoonotes. Vad tror om det? Va? Ja men grymt! Tack så jättemycket för att du var med i Sälj Marknadsbådden! Niklas Gustavsson (44:41.774) Hallå? Niklas Gustavsson (44:47.758) Ja, men tack själv. Anders Hermansson (44:49.764) Hejdå! Niklas Gustavsson (44:51.246) Hejdå! The post Podd #249 – Signalbaserad försäljning appeared first on Business Reflex.

  • March 20 · 30 min

    Podd #248: Marketing Automation en kommunikationsmotor som driver tillväxt

    Podd #248: Marketing Automation en kommunikationsmotor som driver tillväxt I detta avsnitt av Sälj- och marknadspodden gästas vi av Petter Andersson, strategisk rådgivare inom CRM och Marketing Automation. Tillsammans diskuterar vi varför så många B2B-bolag misslyckas med att omvandla sina digitala investeringar till faktiskt kundbeteende och hur man istället bygger en kommunikationsmotor som driver tillväxt på riktigt. Samtalet tar avstamp i den frustration många upplever kopplat till sin digitala kommunikation där resultatet ofta bara en hög volym av lågrelevant e-post som skadar varumärket snarare än att hjälpa kunden. Petter delar med sig av sin ”utifrån-och-in”-metodik för att bryta igenom bruset och skapa en sömlös kundresa där data, AI och mänsklig insikt samverkar för att öka både relevans och konvertering. Lyssna om du vill få grepp om… Hur du går från E-mail marketing till Omnichannel: Hur du samordnar flera kanaler för att skapa en gemensam och agerbar kundbild. Gapet i kundresan: Varför det ofta är tyst när kunden behöver hjälp som mest, och hur du täpper till dessa hål med intelligent automatisering. VD-testet: Varför du som ledare måste börja ”uppleva” din egen kundresa för att identifiera de saker som bromsar er tillväxt. Upplever du att ditt bolag lägger mer energi på interna processer än på att faktiskt förstå kundens köpresa? Då är det här avsnittet för dig! Du når Petter Anders enklast via LinkedIn eller via hans bolag www.homerun.cx Läs transkribering Lars Dahlberg [00:00:11]: till ännu ett avsnitt av Säljmarknadspodden från Business Reflex. Det här är podcasten för dig som vill ha ny inspiration och kunskap om hur man marknadsför och säljer till den moderna business-to-business-köparen. Jag som sitter i poddstudion idag heter Lars Dahlberg. I det här avsnittet av Säljmarknadspodden gästas jag av Petter Andersson. Han är strategisk rådgivare inom CRM och marketing automation. Tillsammans pratar vi om varför så många B2B-bolag misslyckas med att omvandla sin digitala investeringar till faktiska kundbeteenden och hur man istället bygger en kommunikationsmotor som driver tillväxt på riktigt. Samtalet tar avstamp i en frustration som många upplever i att lyckas anpassa sina budskap och bli relevanta. Petter är med här och delar med sig av sitt utifrån och in-koncept eller utifrån och in-metodik för att bryta igenom det här bruset och skapa en kundresa där data, AI och mänsklig insikt samverkar för att öka både relevans och konvertering. Lars Dahlberg [00:01:18]: Jag tänker mig så här. Över till intervjun med Petter. Hej och välkommen till Sälj- och marknadspodden. Petter Andersson. Petter Andersson [00:01:27]: Hej. Stort tack för att jag fick vara med. Lars Dahlberg [00:01:30]: Ja, jättekul att du ville vara med. Du och jag träffades ju på LinkedIn och det visade sig ju efter lite chattande där på LinkedIn att vi hade rätt mycket gemensamma passioner kring det här ämnet som vi ska prata om idag som handlar om marketing automation. Petter Andersson [00:01:49]: Det stämmer. Lars Dahlberg [00:01:50]: Jag insåg ganska snabbt att det var ett tag sedan vi pratade om det här i Säljmarknadspodden. Det är kanske viktigare än någonsin och kanske också lite svårare än någonsin. Du känns som en riktig expert på det här ämnet så då tänkte jag att vi gör en podd. Petter Andersson [00:02:07]: Tack snälla, vi ska se vad jag kan bidra med. Lars Dahlberg [00:02:09]: Ja, men du innan du sätter igång och bidrar här så tänker jag att du har inte varit med i Säljmarknadspodden tidigare så du får nog berätta lite mer om vem är Petter Andersson? Petter Andersson [00:02:19]: Ja, man kanske hör på min dialekt att jag är uppväxt i entreprenöriella Småland. Hela släkt och vänner drev antingen butiker och de som inte gjorde det drev andra typer av småföretag. Så jag kommer från den miljön. och har jobbat som försäljnings- och marknadschef inom så kallad marketing tech och marketing automation med allt vad det innebär. Som kundklubbs och CRM-nerd så har jag också gått med i alla kundklubbar, tackat ja till alla nyhetsbrev i 25 år och mer eller mindre frivilligt reflekterat över vad man får och vad som fungerar bra och vad som fungerar mindre bra. Och nu för tiden är jag konsult inom CRM och Marketing Automation driver en firma som heter Home Run med fokus på faktiskt Marketing Automation inom framförallt business to business eller komplexa produkter och tjänster, medlemsföretag, fackföreningar och medlemsorganisationer och liknande. Lars Dahlberg [00:03:20]: Fint, nu tror jag att lyssnarna kan ringa in dig lite grann här och inse att du är klockren för det här ämnet. Då är det ju så här att marketing automation, det var väl ett begrepp som började segla upp här när B2B-köparen blev digital. Och någon gång där i 2010, 2012, 2013 börjar ju de första systemen som kallar sig för marketing automation uppstå. Men jag tänker att vi kanske skulle ta och definiera in vad det här med marketing automation faktiskt handlar om mer utifrån dagens perspektiv. Petter Andersson [00:03:55]: Ja, och i alla fall ringa in vad vi menar med det i det här samtalet, eller vad jag själv menar med det. För att låta lite nästan akademiskt så skulle jag säga att det är företags automatiska kommunikation med kända kontakter. Det vill säga vi exkluderar den typen av marknadsföring som är betald annonsering ut mot marknaden, så att säga mot icke-kända kontakter. Oftast är det att man har någon form av kunddatabas eller register eller så där man vill kommunicera smartare och uppnå någon form av effekt. Och förr i tiden var det här ju då så kallad e-mail-marketing hette det då och nu för tiden pratar man eller sedan ett tag tillbaka pratar man mer om omni-channel-marketing, det vill säga att flera kanaler fungerar tillsammans med en gemensam kundbild och att vad kunden gör i den ena kanalen påverkar vad de får för typ av kommunikation i en annan kanal. Lars Dahlberg [00:04:48]: Mm, exakt. Så att det tycker jag är väl en superbra definition av vad det här handlar om egentligen. Och det är precis det här med omnichannel som är så viktig aspekt och vi kommer ju komma in på en massa saker som har med det här att göra och utmaningar och annat för att få det här verkligen att fungera. Men det är mycket det som skapar också komplexiteten kring det hela. När man nu ser på det på det sättet och inte bara emailmarketing med lite enklare typ av grunddata. Men du, Petter, nu valde vi att göra den här podden. Och när du och jag hade lite resonemang om det här insåg vi att det är nog faktiskt kanske viktigare än nånsin. Men vad är det som gör att det är det, skulle du säga? Petter Andersson [00:05:31]: Ja, så marketing automation kan man säga, för att låta lite alarmistisk, höll jag på att säga, så är ju det här lite i kris, höll jag på att säga det. Vi har ju å ena sidan en minskande andel av publiken som överhuvudtaget läser e-mail, samtidigt som väldigt många företag skickar väldigt mycket e-mail till exempel. Och om man då vill uppnå några slags mål med sin så kallade marketing automation, man vill ju driva beteende och det är väldigt många bolag som inte riktigt lyckas driva beteende eller uppnå sina affärsmässiga mål. Och man fortsätter med sina höga volymer, skickar allt till alla och har hyfsat låg relevans då. och kunderna bryr sig mindre och mindre. Samtidigt, om vi tittar på den positiva sidan, så blir möjligheterna till ett riktigt smart utförande större och större och billigare och billigare. Så möjligheterna med smarta system, möjligheterna med att städa upp och använda sin data och möjligheterna med nya AI-funktioner är större och billigare än någonsin. Så för den som tar kontroll över det här, och försöker göra om och göra lite rätt så är det väldigt stora möjligheter. Lars Dahlberg [00:06:49]: Ja, och konkurrensfördelar såklart. Att vinna här också då, för de som inte är på bollen och moderniseras i sätt att jobba med mer marketing automation som du är inne på. Petter Andersson [00:06:59]: Precis. Lars Dahlberg [00:07:00]: Och jag tänkte säga så här, alltså vad är grundorsaken skulle du säga till att de här problemen ofta uppstår då? Eftersom det är också väldigt vanligt, jag tror många känner igen sig i det här. Petter Andersson [00:07:12]: Det absolut vanligaste är att man inte har ordning på sin kunddata. Alternativt att man har någorlunda ordning men använder den inte. Man får inte till det. Man känner till exempel till att en kund har köpt en produkt. Oftast finns den ganska tillgänglig i den informationen. Men man väljer ändå att skicka information om den produkten till någon som nyss har köpt den. Flygbolag, vi ska inte nämna några här, men de skickar information till mig om att jag borde köpa en biljett till Spanien när jag sitter på ett flyg på väg hem från Spanien. Så de vet vem jag är, de vet att jag har köpt en biljett till Spanien, men man väljer att inte använda den datan. Petter Andersson [00:07:51]: Så det var bara ett exempel. Men man använder inte sin data alternativt, har inte ordning på den. Det skulle jag säga är det första skälet. Det andra är att det är, som vi brukar kalla det, gap i kundresorna. Det är lite tyst när det skulle behövas information. Man har ägnat så mycket tid åt att vräka ut information när den inte riktigt behövs. Det blir däremot tyst när kunden behöver nåt. Det finns tydliga signaler om att en kund eftersöker nåt– –eller har varit i kontakt med bolaget– –som indikerar att de är underinformerade. Petter Andersson [00:08:27]: Då är det tyst istället. Och sen tittar vi på hur bolagen är organiserade idag eller hur marknadsavdelningarna är ofta organiserade så anpassar de ofta sin kommunikation efter sina interna processer snarare än ett utifrån och intänk. Så om man säger att vi har ett nyhetsbrev som ska ut på fredagar. Det är typiskt inifrån och uttänkt där man trycker ut innehåll därför att det passar vårt sätt att arbeta internt så att säga. Det är ytterst få kunder som tycker att just på fredag gillar jag att läsa nyhetsbrevet från en kommersiell aktör. Lars Dahlberg [00:09:01]: Jag skulle också vilja lägga till här att just det här att man kanske lite grann inte orkar faktiskt bry sig om hur kunderna faktiskt vill ha kommunikationen och förstå det är väldigt mycket problem. Det du är inne på är det här med inifrån och ut och utifrån och in. Petter Andersson [00:09:19]: Ja, det har ju varit en diskussion länge om så kallad personalisering och jag har själv till och med varit på ytterkanten delaktig i en bok som skrevs om personalisering som heter Hello First Name. Jag ska säga att jag inte är medförfattare, jag var med i ett litet råd som var med och feedbackade på manus. Personalisering för många betyder att innehållet i ett mail ska vara personaliserat. Jag skulle säga att en viktigare personalisering är att jobba med tajmingen. Att när du får in en signal om att en kund letar efter någonting, loggar in sig någonstans, det är då den kanske är redo för någonting. som inte behöver vara speciellt personaliserat i övrigt, utan det är bara att du jobbar med tajmingen baserat på signaler som du kan faktiskt snappa upp. Lars Dahlberg [00:10:05]: Jag vill toucha litegrann på min nästa fråga här, som jag tror många är nyfikna på. Om man nu skulle vilja hantera det här bättre, det vi pratar om här, vad skulle du säga är kritiskt för att man ska klara av att hantera det här? Det är ju inte helt snyttigt i näsan för att få till något som verkligen blir riktigt, riktigt bra. Petter Andersson [00:10:25]: Vi brukar föreslå att man ska ha en plan för sin automatiska kommunikation. Den ska vara lite mer medvetet förankrad i företagens mål. Är du en företag eller en icke-kommersiell aktör, en medlemsorganisation– –så går vi tillbaka till vad ni har för mål. Antingen långsiktiga North Star– –eller årets mål. Vi ska minska kundavhoppen eller öka… konverteringen i en viss del av våra målgrupper. Det går att tratta ner det på hur liten nivå som helst eller på hög nivå. Men givet de målen så ska man bygga Marketing Automation som på något sätt stödjer de målen. Petter Andersson [00:11:10]: Det innebär inte att man viftar med en tolvstav och så fixar man målen. Men Marketing Automation ska stödja bolagets mål. Det andra är att man ska jobba mer än idag med så kallad kundinsikt, alltså ta reda på vad önskar kunderna, hur tar de beslut, i vilka tillfällen av en kunds så kallade kundresa är de benägna att ta någon slags beslut eller när vill de ha hjälp och så vidare. Så det är en grund som jag tycker att man ska se till att ha koll på. Lars Dahlberg [00:11:40]: Ja, och det här du touchar på här då, det är ju någonting som alla på något sätt gör, men man måste göra det mycket bättre. Det här med hur man faktiskt segmenterar dem. Eller hur? Petter Andersson [00:11:51]: Ja. Lars Dahlberg [00:11:51]: Och vilket data man faktiskt ska ha och behöver ha för att kunna segmentera dem. Petter Andersson [00:11:56]: Ja verkligen. Jag kan konstatera att om jag tittar på några av de mest stolta casen som brukar nämnas på de stora scenerna kring loyalty, CRM, marketing automation kundklubbar och liknande, så kan jag konstatera, efter att ha varit medlem i dem ibland ett decennium, att de har nog inte så mycket så kallad agerbar kundinsikt, utan när de gör en kundundersökning, vilket jag ju drabbas av ganska ofta, och jag gör alltid kundundersökningarna, jag tittar på dem, tittar exakt vad det är för frågor de ställer, och då är det inte agerbar kundinsikt, utan de frågar av typen hur bra var vi, betygssätt, saker från ett till tio, net promoter score och liknande. Så att de frågar inte, vad ska vi göra annorlunda? Vad saknar du för någonting? Och därmed så blir det inte då som vi brukar kalla det, agerbart då. Lars Dahlberg [00:12:53]: Ja, precis. Och sen touchar du lite grann på det här med tajming. Hur ska man ha koll på det då? Petter Andersson [00:13:02]: Om möjligt så kan man jobba med så kallad on digital body language, det vill säga hur en kund överhuvudtaget har öppnat, läst eller klickat i mejl. Det är en viktig sak att sådana som aldrig har rört ett mejl, aldrig öppnat det, kan vi lägga i en bucket då så att säga. Och så finns det de som faktiskt har klickat på någonting eller varit på webben, loggat in sig kanske i någon form av inloggat läge eller använt vår app, om vi är den typen av bolag som har en app. Och baserat på att man har klickat och rör sig på ett visst sätt så kan det ge en bra fingervisning om att här är det läge för någon form av automatisk kommunikation. Så att alla digitala spår som vi har tillåtelse att samla in och lagra, och det har vi oftast därför att Det är så det ser ut nu för tiden med medgivanden som man ger i samband med GDPR och liknande. Så digitala spår är ett väldigt bra sätt att jobba med tajmingen. Lars Dahlberg [00:14:04]: Ja, det handlar väl mycket om att kunna förstå de här konverteringspunkter och sådana saker antar jag. Petter Andersson [00:14:10]: Det låter lite abstrakt, men när vi har gjort de här sakerna, gått tillbaka till bolagets mål, jobbat med segmenteringen, tittat på vilka som är de viktigaste punkterna när en kund tar beslut eller behöver hjälp. Konverteringspunkter kallas det lite akademiskt. Utifrån detta brukar vi se till att ta fram de två, tre viktigaste kundresorna som vi vill ha gjorda nu. Det kan vara en välkomstresa för en kund som precis har blivit kund. Det kan vara en korsförsäljningskundresa av nån som har köpt en grundprodukt men som vi gärna vill intressera för en ny tjänst eller produkt. Det kan vara en anti-churn-kundresa. Nån som vi vill reaktivera efter att kunden har blivit passiv. Det är tre klassiska typer av kundresor som vi vill få på plats. Lars Dahlberg [00:15:04]: Ja just det, nu kommer du in på något som jag tycker är väldigt intressant. Det här med att börja definiera upp olika scenarios kring det här med kundresor som man kan tänkas göra. För det är ju när man börjar göra det också som det blir lättare att förstå vad det är för data man behöver för att kunna hålla ordning på de här kundresorna. Och sedan är det mer då att kanske kunna använda det datat för att göra den relevanta kommunikationen såklart. Det varierar mycket vad man vill göra beroende på kundresan. Vem kunden är och vad den är på för resa. Precis som du tog upp exempel på här. Petter Andersson [00:15:38]: En sak som jag nästan är förvånad över att bolag gör så väldigt lite är att ställa en liten fråga till kunden. Inte ett helt formulär med en hel survey, utan ställa en enda fråga. Skulle du vilja bli kontaktad, till exempel? och de som klickar på det kan man då jobba vidare med på olika sätt och de som istället för att hålla på och kontakta alla till exempel om du nu håller på med någon personlig outreach Ja, visst. Lars Dahlberg [00:16:10]: Och jag tror att många som sitter och lyssnar på det här, de förstår ju det, att gör man det här mycket bättre, vad väldigt mycket trevligare det blir för kunderna. Och hur det stärker företagets upplevelse av företags varumärke och sitt sätt att jobba med kunder och värdet av det vi levererar och så på många olika sätt. Så att det får ju massa synergieffekter när man börjar göra det här bättre. Petter Andersson [00:16:35]: Ja, nu ska vi inte överdriva. De flesta tycker väl att det är fine att resebolag och e-handelsbolag och andra vräker på med sina e-mail till mig. De flesta brukar inte bli irriterade eller arga över det. Men däremot så… Engagemanget för de här mejlen som vräks in i inboxen sjunker ju. Så vill man ha effekt på dem, då behöver man gå tillbaka lite, backa bandet lite. Lars Dahlberg [00:17:04]: Hur ska man tänka kring innehåll för att det ska ha en förutsättning att kunna bli relevant? Petter Andersson [00:17:12]: Om man går tillbaka till kundinsikten, att man vet nånting som gäller i stort sett alla kunder, att de är indelade i två eller tre stora segment. Sen vill man gärna jobba datadrivet och AI-drivet. Men vi brukar förespråka att givet den här insikten som man har, så gör vi gärna en innehållsplan till kunden som är egentligen som en grid där man tittar från början till slut på en kundresa och så tittar du på andra ledden så tittar du på olika roller eller olika typer av målgrupper eller beslutsfattare om det är business to business. Och vid olika skeden i kundresan beroende på olika roller så har vi då guidelines egentligen vilken typ av innehåll skulle fungera här. och vilken typ av länkar till och med borde det finnas här eller besluts, call to action som det heter i branschen, länkar som man ska klicka på för att göra någonting, kanske fylla i något litet intresseanmälan eller formulär eller sådär. Så att baserat på den insikten som man har skaffat så vet man till exempel att en viss målgrupp i slutet på en kundresa eller i mitten eller i början önskar sig ungefär följande. Och då kan man ha det i den här innehållsplanen då. har det sig lite som en guidebok när man sen sätter upp kommande kundresor och automationer. Lars Dahlberg [00:18:37]: Intressant. Du har ju jobbat med det här mycket och länge. Har du några intressanta kundexempel som du skulle kunna, eller kundexempel, företagsexempel kanske som du skulle kunna ta upp som kan ge lite inspiration och fungera lite grann som exempel på det vi pratar om? Petter Andersson [00:18:56]: Som övergripande exempel skulle jag säga att Man bör vända ut och in på sig själv för att låna över branscher och gärna låna från de coolaste business-to-consumer branscherna. Om vi tar Spotify Wrapped till exempel. Finns det en motsvarighet hos ett industribolag som gör skruv och mutter till Spotify Wrapped? Det kanske det inte gör. Det kanske var ett dåligt exempel. Men den typen av tankesätt ska man alltid försöka ta med sig. Finns det nånting vi kan göra där man lånar från Business to Consumer hos dem som ligger längst fram och som är duktigast på att använda sin data för att kommunicera meningsfullt? Det är ett övergripande tips eller exempel. Det här är inte ett bolag som jag har jobbat med allihopa. Men tittar vi på… Petter Andersson [00:19:46]: kundklubbar och liknande så sägs det att trenden går mer och mer mot icke-monetära belöningar. Det vill säga någon slags ökad servicegrad eller en ökad service som du får i egenskap av kundklubbsmedlen. Och det är väl då, kan man gissa, det är väl lånat lite från flygbolagen hur de har jobbat länge, det vill säga fast track lounge är kanske mer intressant än den rent monetära belöningen för många då. Bauhaus, där får man låna släp för att köra hem sina prylar om man är kundklubbsmedlem. Ett utmärkt exempel. Det här har de haft länge. Jag tror att de har det fortfarande. Lars Dahlberg [00:20:29]: Det tror jag. Jag har åkt i Bauhaus med dem, men jag är rätt säker på att det funkar så där fortfarande. Det kanske är andra som har tagit efter dem, men så är det nog där. Petter Andersson [00:20:40]: Och andra exempel, tittar vi på amerikanska software as a service bolag, typ HubSpot. Där kan man låna idéer om hur de jobbar med att faktiskt omvandla gratis. Man får in kunder väldigt enkelt i någon form av gratis. tjänst och att sedan successivt mata på och omvandla de här gratiskunderna till någon form av betalande kund. Och där är de väldigt duktiga på att ha en systematik i det, skulle jag säga. Även om det kan vara lite annoying ibland så skulle jag säga att de är uppenbarligen framgångsrika. Lars Dahlberg [00:21:13]: Jag skulle verkligen vilja lyfta dem också. De utvecklar ju själva då liksom marketing, automation, CRM-system så att säga. Men det är ju, de är ju tycker jag också väldigt duktiga på att leva som de lär. Kopplat till inom den domän de befinner sig. Och man jobbar i många andra typer av system och grejer där kanske leverantörerna inte alls är lika duktiga på att leva som de lär. Men de är tycker jag väldigt bra exempel på det och just kanske specifikt det som vi är inne på här just nu då då. Att få det här att funka och verkligen tar data kopplat till den kundlivscykeln på allvar och tänker så. De är ju absolut duktiga. Lars Dahlberg [00:21:56]: Många har som förebild inom B2B på olika sätt. Petter Andersson [00:22:00]: Ja, jag tycker det är en viktig lärdom att låna därför att det är inte alltid man själv nödvändigtvis behöver komma med alla smarta och uppfinna hjulet så att säga. Sen tycker jag det finns om vi tittar på bolag som rimligen borde vara extremt duktiga. Om vi tar globalt bolag som Uber så är det för mig lite obegripligt hur de kan vräka på med så mycket information i emailkanalen som de gör. Jag har inte sett några metrics, jag har inte suttit bakom i Cockpiters Uber. Det kanske fungerar, det är mycket möjligt. Men jag misstänker starkt att de har en låg öppningsfrekvens och klickfrekvens och låg output på de här mailen. Men å andra sidan kostar det ju ingenting så att de kan ju fortsätta trycka på. Men där är jag skulle vara förvånad om det var hög effekt på de där, på den kommunikationen. Petter Andersson [00:22:53]: Där är det dessutom ett bolag som har en utmärkt kanal i och med sin app. Lars Dahlberg [00:22:58]: Ja, precis. Jo, den har man ju använt några gånger. Ja, något annat exempel du vill lyfta innan vi ger oss i kast på kanske några konkreta tips här som vi skulle kunna ge till lyssnarna om man Petter Andersson [00:23:14]: vill Det vore nästan olagligt att prata i en sån här podd utan att nämna de features som börjar komma i och med AI. Innehållsproduktion och individualiserat innehåll är ett sådant spår som kommer bli Väldigt häftigt att både bild och ljud och video och eller för den delen rent text kan vara individualiserad istället för att det bara är segment så att säga. Sen en feature som har funnits faktiskt några år men som man skulle kunna hävda är så kallad send time optimisation. Den tror jag den typen av feature kommer vara viktigare och viktigare det vill säga att På individuell nivå så skickas mejlet på en tidpunkt när du tenderar att agera på det. Lars Dahlberg [00:24:07]: Just det. Petter Andersson [00:24:08]: Så att om man säger att vi har någon form av kommersiellt e-mail som ska ut mellan måndag och onsdag så kan det gå när som helst på dygnet mellan måndag och onsdag till just mig baserat på att jag tidigare har agerat på ett visst sätt om mejlet går en viss tid. Business to business så har vi jobbat med bolag där vi har sett att de vill gärna kombinera köphistorik med så kallad marketing automation så att 18 månader efter leverans av en produkt så vill vi att det ska gå ut ett meddelande med erbjudande om en service eller en inspektion eller så Så där är det väldigt viktigt att få ordning på sin data kring köphistorik och att systematisera den datan så att den går att agera på automatiskt. Lars Dahlberg [00:24:55]: Vad tror du då, Petter? Ska vi se om du kan få till några så konkreta tips som möjligt här för hur man skulle kunna angripa det här om man vill lyfta sig? Petter Andersson [00:25:07]: Ja, när jag har, vid de tillfällen jag har stått på scenen eller hållit föreläsning så brukar jag medskicka att jag brukar säga att ni ska ha ett extremt utifrån och in perspektiv. Så gå bort om det där som klyschen om, vi ska prata om att vi har kundfokus och sådär. Så skulle jag säga, upplev kundresorna själv. Läs dina egna nyhetsbrev, gå in i kundresorna eller be någon extern göra det. och upplev dem så som de upplevs av slutkunden. Det vill säga om vi tittar i mejlverktyget så ser vi ju en, ett e-mail och läser igenom att det ser bra ut eller vi i vissa fall tittar på en kundresa men väldigt ofta så är det ju två eller tre olika så kallade kundresor som krockar med varandra och skickas ut samtidigt eller fyra eller fem. När jag till exempel bytte tv-paket hos Telia så tror jag jag fick åtta olika mejl som alla indikerade att jag skulle sluta som kund och börja som kund. Tack för att du har valt Telia. Petter Andersson [00:26:08]: Jag har varit Telia kund i tio år. Det var att byta TV-paket från Sport Medium till Sport Large eller vad det nu var för någonting. Och det var som att det här systemet då kräktes ur sig åtta olika mejl som indikerar att jag både slutar vakund och börjar vakund igen. Och det är uppenbart då att antingen har någon tittat på detta mer inifrån och ut istället för utifrån och in då att det här blir ju inte bra när den träffar slutanvändaren. Så att ett extremt utifrån och in perspektiv tycker jag är nyttigt att ha med. Har man det så har du direkt en konkurrensfördel. Nummer två, som jag har pratat om lite här idag, det är att skaffa användbara, alltså agerbara kundinsikter. Så gärna net promoter score och annat, det vill säga mäta nöjdhet, men ta även reda på vad ska vi göra annorlunda, vad saknade du som kund. Petter Andersson [00:27:03]: Och nu för tiden från kanske ett år sedan så finns det supercoola AI-verktyg för att göra surveys där du faktiskt också kan göra fritextsvar och göra det till strukturerad data. Så du kan få insikter av att någon skriver in fritextsvar som var fullständigt omöjligt tidigare. Lars Dahlberg [00:27:24]: Ja, jag har faktiskt kontakt med några sådana här företag som gör fantastiskt duktiga på att göra AI-baserade lösningar runt just det här. Så det är en riktigt spännande utveckling. Petter Andersson [00:27:34]: Ja, jag skulle tipsa alla om att kolla upp Listenlabs som är ett sådant verktyg som jag har provkört lite grann och är väldigt, väldigt, ska jag säga, imponerad har jag inte hunnit bli än, för jag har inte riktigt kört det fullt ut, men jag är hoppfull och det ser väldigt, väldigt smart ut. Apropå Listenlabs, smart användning av system, data och AI. Är man den typen av bolag som till och med håller på att köpa teknik och investera i det här så investera inte in er allt för mycket i något slags hemmabygge som kräver underhåll bara för att göra det som ni bestämde er för år ett, utan standardplattformar från de stora aktörerna som är del av någon form av ekosystem, det kommer tillåta att ni kan ta del av olika AI-features som numera släpps mer eller mindre en gång i veckan, så kommer det nya coola features från de stora, exempelvis Microsoft, HubSpot, Salesforce och plugins till de här systemen. Lars Dahlberg [00:28:40]: Ja, de ligger verkligen på hårt, de här stora aktörerna kring sin AI-innovation som underlättar det här vi pratar om idag. Det verkligen är så. Så förutsättningarna blir bara bättre och bättre. Verkligen för att man ska kunna åstadkomma mycket av det som du pratar om idag, Peter. Men du Petter, jag tänker så här att om någon skulle vilja komma i kontakt med dig och prata mer om marketing automation och kanske lite mer om hur de här stegen ska kunna tas för att göra någonting bättre. Var får man tag på dig enklast? Petter Andersson [00:29:13]: Man hittar mig på LinkedIn såklart. Petter Andersson och bolaget som jag driver heter Homerun och hittar man på homerun.cx Homerun Customer Experience heter vi och därmed har vi domänen homerun.cx som i baseball. Lars Dahlberg [00:29:33]: Där hittar man dig. Och som vanligt så lägger vi såklart länkar till dig på LinkedIn och homerun.cx i show notes för det här avsnittet så att ni lätt kan komma i kontakt med Petter om ni vill prata mera kring det här spännande ämnet. Och med det så skulle jag vilja säga jättestort tack till dig Petter för att du ville vara med och bidra kring det här i Säljmarknadspodden. Det Petter Andersson [00:29:56]: är jag som ska tacka. Jättekul. Lars Dahlberg [00:29:59]: Och för alla er som lyssnar där ute så ska jag bara säga det vi brukar säga som avslutning i Seriemarknadspodden att vad ni ens ska göra där ute så ska ni vara relevanta. Tack och hej! The post Podd #248: Marketing Automation en kommunikationsmotor som driver tillväxt appeared first on Business Reflex.

  • February 13 · 41 min

    Podd #247: Tillväxtmodellen

    Podd #247: Tillväxtmodellen I detta avsnitt av Sälj- och marknadspodden dyker Lars Dahlberg och Anders Hermansson djupare in i vad som egentligen krävs för att lyckas med tillväxt i det moderna B2B-landskapet. Med inspiration från en färsk undersökning bland VDar och tillsammans med insikter från David Tegenmark, diskuteras de vanligaste frustrerande hindren för tillväxt – och, viktigast av allt, hur man överbryggar dem. Avsnittet presenterar en modern tillväxtmodell som bygger på två maskiner: en för att skaffa nya kunder och en annan för att långsiktigt utveckla lönsamhet och värde i befintlig kundbas. Genom hela samtalet betonas vikten av samarbete mellan sälj, marknad och produkt – ”treenigheten” som måste jobba mot samma mål för att skapa verklig affärsnytta. Lyssna om du vill få grepp om… – Vad Lifetime Value (LTV) och Customer Acquisition Cost (CAC) egentligen innebär för hela affärsmodellen. – Hur tydliga funnels och mätbarhet kan optimera sälj- och marknadsinsatser. – Varför verklig tillväxt kräver att sälj, marknad och produkt trivs och samarbetar. Missade du att mäta det som faktiskt skapar tillväxt i din egen verksamhet? Då är det här avsnittet för dig! Boka ett möte för en GAP-analys. Vi sa 15 minuter i podden, men det är värt att lägga 30 på detta! Läs transkribering Lars Dahlberg [00:00:06]: Hej och välkomna till ännu ett avsnitt av Sälj- och marknadspodden. Det här är podcasten för dig som vill ha ny inspiration och kunskap om hur man marknadsför och säljer till den moderna business-to-business-köparen. Jag som sitter i studion idag heter Lars Dahlberg och med mig har jag min kära vapendragare Anders Hermansson. Anders Hermansson [00:00:26]: Tja Lasse! Lars Dahlberg [00:00:28]: Det är spännande. Vi ska göra ett nytt spännande avsnitt ihop, du och jag, kring lite nya tankar och idéer. Anders Hermansson [00:00:36]: Ja, exakt. Vi har gjort en undersökning där vi pratade med vdar om deras frustration kring tillväxt och nu har vi klurat här och kommit fram till hur man ska lösa hela problemet. Lars Dahlberg [00:00:49]: Precis, så vi har kallat det här lite grann för någon sorts modern tillväxtmodell och vi ska väl också nämna att det har varit en annan viktig person inblandad i det här arbetet som heter David Tegenmark som driver företaget Certus Growth. Så mycket krudos till David här kopplat till de tankar och idéer som vi tänkte vi skulle ger. Om vi skulle rulla tillbaka lite till den här undersökningen, den här rapporten, så landade väl den egentligen i att det var tre större, vad kan man kalla det för, frustrationer. Det ena handlade väldigt mycket om att vdn var i någon sorts epicentrum kring den här tillväxtfrågan och hade väldigt svårt att hantera den situationen. En annan handlade mycket om det här med att man inser att den här intäktsmaskinen eller tillväxtmaskinen är väldigt oförutsägbar. Och den tredje delen av den här rapporten handlar mycket om att det finns en massa strukturella hinder för att man ska kunna skala och driva tillväxt som man vill. Och det är mycket inspiration nu från den här undersökningen som ligger till grunden för att ta fram det här. De här tankarna och idéerna kring den här tillväxtmodellen som vi ska prata om nu och som du också har nämnt i början. Lars Dahlberg [00:02:03]: Så jag tänkte så här, vi börjar väl lite med, vad är egentligen rotorsaken, Anders skulle du säga, till att det här är ett problem? Anders Hermansson [00:02:15]: Ja, jag tycker så här, jag försökte knåda de här resultaten av den här undersökningen och det jag tycker man kan härleda saker till, det första är att det liksom inte Man ser inte på det här som en riktig process på samma sätt som till exempel en onboarding process med kund. Det är nog en ganska standardiserad process där många olika personer vet vad de ska göra för att det ska bli bra i slutänden. Men man har liksom lite grann känslan av att sälja marknaden nästan som en experimentlåda där man gör saker lite grann med goda avsikter såklart. Man har inte fått till en process. Lars Dahlberg [00:02:55]: Nej, exakt. Det har vi pratat om många gånger att det är för lite process på marknaden. Även på produkt skulle vi vilja säga att det inte finns någon riktigt bra sammanhållen process som involverar alla de här tre parterna för att man ska kunna få fokus på de här tillväxtfrågorna. Anders Hermansson [00:03:13]: Nej, precis. Och sen är det väl det här. Det stormar ju där ute med massa erbjudanden och massa quick fixes. Folk lovar guld och gröna skogar med massmejl. Oj, genererade wow-saker. Det finns mycket shiny objects där ute att testa. Och det gör att det blir ännu rörigare. För man vet inte, man har liksom inget bra sammanhang att sätta in de där små olika testgrejerna. Anders Hermansson [00:03:41]: Vissa grejer kan ju vara jättebra, men just när det bara är en massa lösa tester av grejer som man kör en gång och inte är tillräckligt uthållig för att veta om de egentligen är något nytt eller inte, då blir det ju väldigt svårt att få ordning på saker och ting. Lars Dahlberg [00:03:54]: Ja, jag skulle vilja säga också att det är fortfarande väldigt märkligt, men det är en viktig orsak till de här problemen är att man tänker alldeles för mycket inifrån sig själv istället för att tänka utifrån och in och verkligen anpassa sig efter det, utifrån perspektivet både produkt, marknad och sälj. Och det kanske låter märkligt när vi har pratat om det så många gånger i den här podden, men det är väldigt mycket fortfarande ett grundproblem. Anders Hermansson [00:04:22]: Ja, men jag tror det. Det känns som en mänsklig grej. Det är väl det som håller igång typ 70 procent av all konsultverksamhet. Att det är svårt att se sin egen verksamhet utifrån. Man är liksom, man älskar den och man är ett med den. Och då blir det rätt lätt ett internt perspektiv. Lars Dahlberg [00:04:41]: Och sen var det ju också väldigt tydligt i de här undersökningarna att det här världsläget vi befinner oss i och den här konjunkturen och allt sånt där skapar en väldig massa Massa stress som gör att det blir utmaningar med de här grejerna. Och du och jag pratade bara om det här om dagen, att det faktiskt ser ut som det finns lite ljusglimtar på himlen, i alla fall för det svenska näringslivet. Så det känns ju lovande, för det var länge sedan man hörde. Anders Hermansson [00:05:08]: Verkligen. 2,26 tillväxt under 2026. Det är stor skillnad. Det vore kul om konsumtionen kom igång och att det tripplar över på bit-och-bisidan. Vi får väl se. Lars Dahlberg [00:05:21]: Jag tror ändå att det handlar om att vänja sig vid det här röriga, osäkra läget. Höga risknivåer kommer att fortsätta ändå, även om det ser lite ut och lutar åt rätt håll när vi spelar in den här podden i början på februari 2026. Men du, ska vi hoppa in lite grann på det här med hur man gör då? Det finns ju ett grundläggande tänk här som är väldigt viktigt och som väldigt många inte riktigt har tänker på, tänker jag. Anders Hermansson [00:05:50]: Vill du börja? Om man ska slänga en massa akronymer, men alltså livstidsvärde för en kund, LTV, Lifetime Value och sen hur mycket det kostar att få in en ny kund, alltså Customer Acquisition Cost eller CAC som man då slänger sig med ibland. Min erfarenhet är att det kommer in långt i efterhand så att man inte ser vad det blev, om man tänker så. Istället för att ha det som utgångspunkt i sin strategi och planering. Man måste ha en ekonomisk syn på hela den här processen, vad den ska leverera för någonting och vad den får kosta. Och hur mycket cash den kräver för att hållas igång, så att säga. Det handlar ju om att man ska ju naturligtvis generera nya kunder så man får en ny sån här vad heter det, om man nu har en abonnemangsaffärsmodell så man får in månadsintäkter, årsintäkter, monthly recurring revenue och så. Och sen så handlar det om en annan viktig nyckelpost som har mer att göra med kundbasen, nämligen hur växer intäkten på en kund av sig själv, alltså det här net revenue retention då. Det vi pratar om här är en modell för att… Anders Hermansson [00:07:02]: att man ska få tillväxt. Så det handlar inte bara om nya livs på nya kunder utan det kan mycket väl vara så att den största potentialen man har det är att öka sin net revenue retention, att få mer försäljning på befintlig kund som gör att man växer. Sen så kommer man ju alltid behöva skaffa nya kunder naturligtvis, man har en viss churn såklart. Men det är liksom en första grundläggande sak att man börjar i den änden, i den ekonomiska änden och försöker modellera saker där utifrån. Lars Dahlberg [00:07:29]: Jag brukar säga att det handlar om att tänka att det är två olika maskiner. Den ena som ska skapa nya kunder och som har en kostnad för att göra det. Som också ska generera intäkter kopplat till nya kunder. Och en lönsamhet kopplad till nya kunder. Och det ska finansiera att du skaffar dig nya kunder. Sen när du har kunder. Då ska du ha en annan maskin som skapar lönsamheten i bolaget och hanterar alla andra kostnader i bolaget som utvecklar kunder och utvecklar värdet med kunderna över tid på något sätt. Det kan bli rätt sunt att tänka så. Anders Hermansson [00:08:10]: Och där finns det ju tricket kan man säga. Det är inte en lösning för alla bolag. Men just om man säljer stora komplexa lösningar så är det väldigt intressant att se om man kan få fram en instegsaffär. Och det man ska tänka på prissättning på den här instegsaffären. Den ska täcka kacken. Kostnader för att få in den här instegsaffären. Så att man får plus minus noll resultat där. Man behöver inte gå med jättemycket vinst på den. Anders Hermansson [00:08:36]: För sen måste man ju ha en gedigen process för att konvertera då kunder som har köpt Instex affären till full kunder så att säga så man får den här Lifetime Value som du pratar om och tjäna pengar på sikt. Lars Dahlberg [00:08:47]: Därför att det är det här som väldigt mycket blir grunden i att skapa en ökad lönsamhet i bolaget och att kunna bevisa att man har en process som gör att man kan ta hand om fler kunder in och utveckla fler kunder för att skapa mer kunden över tiden. Och som då i sin tur också på något sätt driver värdet av bolaget. Anders Hermansson [00:09:14]: Nu är det inte alla bolag som är ägardrivna, men jag tycker det finns en sundhet i att tänka som ägare. Att varje kund vi får in här som kommer att växa av sig själv är värd så mycket och beroende på P-tal och andra saker så sätter det ett värde på bolaget. Kan man dessutom först visa att man har en lönsam verksamhet som växer Och sen kan man visa att den gör det på grund av att man har en skalbar modell som går att beskriva och inte bara beroende på att ägaren springer runt som en gallning och gör allting. Då kommer värderingen på bolaget att gå upp väldigt mycket. Lars Dahlberg [00:09:54]: Och det här är väldigt mycket grunden till framgång kopplat till den här modellen nu som vi kommer att prata mer om. Men för att man ska kunna landa i det här som vi precis har pratat om så gäller det att göra ett jobb med sitt erbjudande så att man har liksom ett erbjudande och produkter och ett erbjudande som gör det möjligt att göra det på det här sättet som vi precis har beskrivit. Det har vi pratat om i många andra avsnitt och är en väldigt viktig grund. Man är väldigt noga med att definiera sin idealkund baserat på var man kan addera max värde nånstans. Definiera de personer som man behöver påverka för att det ska bli en affär för en. Och förstå vad det är för grundläggande problem som vi kan lösa med hjälp av en första affär eller instegsaffär. Där vi kan bevisa oss, skapa maximalt värde snabbt och se det mera då kunna ha en grund i att utveckla kunden ifrån. Och det är också liksom en väldigt viktig princip att man tänker så när man då ska leverera sin första affär, sin instegsaffär, att den ska inte bara leverera ett värde utan den ska ju också skapa behov av att vilja köpa mer så att man har goda förutsättningar att kunna utveckla kunden och värdet av kunden långsiktigt över tid och ha en låg körn, alltså en lågt antal förlorade kunder helt enkelt. Anders Hermansson [00:11:24]: Det kan man säga är någon sorts test på om man har lyckats med den här matchen mellan sitt erbjudande och sin ICP-persona. Om man har misslyckats, det vet man, om man ständigt är utsatt för enorm prispress och det är väldigt många konkurrenter som hävdar att de kan erbjuda precis samma sak som dig, då kan man säga, då har du inte gjort ditt jobb när det gäller din målmarknad ICP och ditt erbjudande ur ett värdeperspektiv. Lars Dahlberg [00:11:47]: För att laborera lite runt det här erbjudandet, det är ju en paketeringsfråga. Du har din produkt eller din tjänst och den kanske är samma många gånger när du ska leverera, men du paketerar den på ett väldigt attraktivt sätt och gör ett erbjudande av den. tydligt kopplad till kombination av ICP-personer och tydlig problem och verkligen lägger manken till att få det här att bli så bra och attraktivt som möjligt så att du ska kunna så lätt som möjligt vinna rätt typ av kunder med minsta möjliga motstånd om man säger så. Anders Hermansson [00:12:24]: Exakt. Lars Dahlberg [00:12:25]: Så att det här hur man gör det här och alltihopa ska vi inte doktorera i nu men det är återigen viktiga grundparameter för att få hela den här modellen att fungera och att kunna göra den här typen av beräkningar som vi precis pratade om nyss då med KAK och NetKak Payback och LTV och de här olika kombinerna. Anders Hermansson [00:12:45]: Exakt. Lars Dahlberg [00:12:47]: Ja Anders, nu har vi pratat lite om grunden här och vi har varit inne på det här med erbjudandet lite. Jag tror att det är dags att vi kommer in på en annan väldigt viktig princip för att man ska få den här moderna tillväxtmodellen att fungera och det handlar om att man behöver implementera ett koncept som vi kallar för fandels och man behöver skapa tydliga fandels och de här måste jobba ihop mot samma mål och målet i det här fallet är ju då att styra mot det vi verkligen vill det vill säga att få till de här inställnings affärerna och få till våra nya kunder kopplat till dem för att vi ska kunna utveckla dem så att Det är det det handlar om, men jag tänker att vi kanske måste beskriva det här med Fannes lite närmare först. Hur skulle du definiera det, Anders? Anders Hermansson [00:13:37]: Den stora skillnaden tycker jag är att man… Man tänker efter innan om vad saker och ting ska leda till i nästa steg. Det är ju ganska ofta man hör talas om att man faktiskt är med också. Ja, nu måste vi köra Google Ads liksom. Och så slänger man upp Google Ads och kastar pengar på det och skickar folk till första sidan på webben. Ganska värtlöst. Och man tänker inte på vad som ska hända i nästa steg. Och samma sak också, nu är vi på mässa och så träffar vi folk och sen åker vi hem och glöm bort att vi var på mässa. Anders Hermansson [00:14:09]: Alltså det är så här som här med funnels, det handlar om att rita upp flödet väldigt grafiskt, snyggt och prydligt så man förstår vad en aktivitet ska leda till i nästa steg. Ända till så att det står pengar på banken. Då får man riktiga flöden som man kan laborera med och exekvera på. Det är själva konceptet. Lars Dahlberg [00:14:34]: Vi kan komma in på lite mer exempel sen när vi har pratat om det här lite mer. Du pratade om en sak i inledningen på den här podden och det du då sa det var så här att många provar och hoppar på olika grejer och testar sig fram. Det här blir mer liksom tydlig metod att vi har ett antal olika funders som ser ut på det här sättet och som fungerar på det här viset och de hänger ihop på det här sättet och ska leda till det här. Och så jobbar man som tålmodigt med att se till att de faktiskt fungerar och leder till det vi verkligen vill inte hoppa runt och prova hit och dit utan ett mer systematiskt approach. Anders Hermansson [00:15:14]: Absolut. Man kan ha experimentfunnels. Det är klart att man ska testa nya grejer, men då ska man veta vad det är man testar och förstå hur länge man behöver testa någonting för att veta om det funkar eller inte. Och man ska redan innan man sätter igång och testar definiera om det där funkar. Vad betyder det funkar? Lars Dahlberg [00:15:34]: Just det. Och då kommer man in på det att varje sån här funnel i sig behöver mätas, så man behöver kanske sätta mål på den. De olika ska vara med och bidra på olika sätt och summan av vad fandeln ska bidra till ska leda till målet. I den bästa världen har man x antal olika fandeln som jobbar ihop och man optimerar var och en för sig för att skapa en effektiv helhet. Och då behöver man också kanske sätta lite budget på de här grejerna och förstå vad det faktiskt innebär kopplat till kostnader och sådana saker och vad man förväntar sig att respektive ska resultera i för att man ska kunna slå ihop allihopa och att det ser det mer ledigt i de mål vi har satt upp och som vi har gjort beräkningar runt när det gäller vår kost och hur vi ska konvertera nya kunder på det här och så vidare. Anders Hermansson [00:16:29]: Man blir ju mer mer avancerad naturligtvis börjar ju inte och mäta allting och definiera allting och så där, men vartefter man vänjer sig vid vid att jobba datadrivet kan vi säga och får igång sina processer på ett vettigt sätt, då kan man bli mer och mer avancerad i och hur noga man är och mäter saker och ting och det gör ju att man får ju olika kakt då beroende på olika funnels och då vet man ju efter ett tag vad de här olika investeringarna i både sälj och marknadstid ger i ROI, så att säga. Så då kan man optimera sin resursallokering efter det. Lars Dahlberg [00:17:07]: Ja, jag tycker att många jag har träffat genom åren som håller på och jobbar och försöker själva för att få ordning och fart på sin affärsgenerering och marknadsföring, försäljning och så vidare, att man helt plötsligt inte har koll på vad som faktiskt är orsak och verkan och vad som driver och ger rena och ger andra och så där och man har helt enkelt oordning så man har inte gjort det här jobbet med att rita upp sina fannas och strukturera upp det på det sättet som vi beskriver så struktur här är ju liksom A och O och då gäller det ju också att ha liksom det som sitt fokus och det är ju så det finns ju väldigt mycket teknik och tech och olika typer av grejer runt det här Så man kan tänka sig testa. Det viktiga är att man har koll på strukturen först och sedan så får man se vad man ska applicera för teknik på den, tänker jag. Anders Hermansson [00:17:58]: Exakt. Man ska inte gå på alla löften om alla fantastiska teknikplattformar kan göra och sedan försöka modellera sin process efter det, utan tänk till först, designa flödena först och sedan applicera den teknik som kan hjälpa dig att uppnå det du vill. Lars Dahlberg [00:18:14]: Ja, men sen en grej till, jag tänker att vi skulle lägga till lite kring det här fannestänket, för det är väl ändå här kanske det rör hemma bäst, det är att när man så att säga skapar sin kommunikation och ska driva det här, att man tänker mer B2C än B2B, att man ska träffa människor i maggropen, snarare än att det ska vara relevant utifrån företagets perspektiv som den här specifika personen vi kommunicerar på jobbar på. Anders Hermansson [00:18:40]: Just det, för det är så många som lovar saker som är lite glider unna lätt, alltså mer lids eller kortare tid här, spar lite tid där. Ja, men egentligen, om jag nu känner att jag vill spara tid, då är jag antagligen för att jag är jättestressad eller något sånt där. Då vill man hellre bli av med sin stress, så att säga, istället för att det är lite grann akademiskt att spara tid. Lars Dahlberg [00:19:07]: Ska vi ge några exempel på några vanliga funnels inom Svenska mindre medelstora bolag som jobbar med programvaruteknik och tjänster och sånt. Anders Hermansson [00:19:21]: Ja, men man kan väl… Det finns lite olika sätter att gruppera på, men det finns ju funnels som är direkt to offer. Om man har en sofistikerad marknad som letar efter det man har att sälja, då kan man ju faktiskt ha funnels som går direkt till offer. Lars Dahlberg [00:19:41]: Ja, och för att komplettera det då så kan vi ha en founder som går direkt till någon form av lidmagnet, någon form av väldigt värdefull content man har satt upp som man vill marknadsföra och får man människor bli intresserade och inspirerade av det där och tycka att det är kul så kan ju det sedumera då leda till ens offer, till exempel. Anders Hermansson [00:20:01]: Ja, då kallas det för en indirekt founder. Lars Dahlberg [00:20:04]: Ja, det är väl två exempel. Anders Hermansson [00:20:08]: Vi kanske ska Det är bra om vi tar fler exempel som har med säljare att göra. Det som säljare gör, till exempel en LinkedIn funnel, när man som säljare går ut och letar reda på folk på LinkedIn och försöker skapa dialog och bygga förtroende där, som sedermera då bör leda till möte där man Ja, kanske starta en säljprocess eller göra en discovery meeting eller något sånt. Så det är ju lika mycket säljaktiviteter som också ska beskrivas i den här, i form av funnels. Så man kan mäta konvertering i olika steg i den processen. Lars Dahlberg [00:20:47]: Exakt, det tycker jag också var ett bra exempel du tog upp där, för det är någonting som man gör för lite av, den här typen av relationsskapande funnels. som väldigt ofta är långsiktigt. Ja, här skulle vi kunna sitta och dra massa exempel. Jag tänker att vi går vidare lite grann, för att vi har en väldigt viktig punkt kvar kring det här, som handlar om det här med hur man definierar roller, ansvar och process då, runt hela tänket som vi har pratat om här nu. För lyckas man inte med det, då kommer man inte att nå resultaten, helt enkelt. Anders Hermansson [00:21:23]: Ja, just det, exakt. Så man kan ju säga så att de De tre discipliner som vi ser är väldigt centrala i den här processen för att skapa nya affärer. Det är ju säljmarknad och produkt. Produktutveckling i ett tjänstebolag, tjänsteutveckling, tjänstepaketering, vad det kan vara för någonting och de som knåpar på själva företags erbjudande. Det som man ska leverera för att skapa värde hos kund. Så produkt, sälj och marknad är som en trenighet som måste definitivt gå i takt. Det finns lite utmaningar med det här för att de här tre olika har vant sig vid att tänka lite olika tidsperspektiv när man tänker olika långsiktigt. Det är inte för att någon är bättre än den andra utan det är för att deras traditionella jobb ser ut så. Anders Hermansson [00:22:09]: Men här behöver de här tre komma ihop sig. Lars Dahlberg [00:22:15]: Ja, verkligen. Och det är också när man kombinerar de här tre kompetenserna som man verkligen kan få till också det här som vi har pratat om tidigare, det här med ICPS-personas och verkligen definiera vassa erbjudanden och sådana saker. För den man behöver, den kombinationskompetensen för att lyckas få till den biten skulle jag säga också. Det finns ingen snack om den saken. Man måste beaka att man har olika typer av erfarenheter och kompetenser som behövs. Säljarna vet ofta väldigt mycket om kunderna. Marknaden vet mycket om hur man kommunicerar och skapar bra erbjudanden på många sätt och produkt kan ju faktiskt erbjudas enligt grundprodukten som ska paketeras. Ja, men vad ska man säga så här? Det är liksom lite två huvudprocesser, va Anders, eller? Anders Hermansson [00:23:02]: Ja, exakt. För vi kan ju säga så här, nej men se till nu att produkt, sälj och marknad jobbar ihop. Ja, det var ju lättare sagt än gjort så att säga, eftersom alla de här tre har ju sina viktiga jobb inom sina discipliner. Men om man tittar på, man försöker liksom skära det här på andra ledden, då finns det två huvudprocesser egentligen som vi diskuterar här. Och det är i de här processerna som de här tre disciplinerna ska samarbeta. Och det är då vi kan ta dem i ordning kontent processen alltså den process där man ska ta fram det kontent som krävs för att föda alla fanns som man har designat just det. Lars Dahlberg [00:23:39]: Och kontent hade ju verkligen din vida bemärkelse. Allting egentligen som man behöver för att kommunicera med alla aspekter i alla faser. Anders Hermansson [00:23:48]: Ja precis och det är ju man kan ju säga att majoriteten av digitala assets då det kan vara filmer det kan vara text och lite allt möjligt, men även då om man kör live-webinars så är det ett content och så vidare. Så att allting, precis som du säger, och det här ska vara ett samarbetsprojekt för just när de här tre disciplinerna samarbetar kring det här, det är då man får till den här riktiga kvaliteten i content som krävs för att det ska liksom göra någon skillnad och engagera människor. Så det är den ena processen om man kanske inte behöver gå in vidare på den, men det finns liksom en poäng med att Den här är en lite fristående process som jobbar i batchvis, så man inte hela tiden jobbar med knivet på strupen och bara måste få ut någonting till nästa nyhetsbrev som ska ut i Marbitti, utan man har liksom artiklar på lager och så vidare i bästa fall då. Så det är en annan, så att säga, puls kring den här content-processen. Den andra processen är då promotion, alltså hur man får ut detta content med en massa olika kanaler enligt definitioner som man har gjort i sina funnels. Och där kan man ju säga att där ligger ju tyngdpunkten av arbete på marknad och sälj. Men det finns många sätt, beroende på bransch, det finns många sätt som produkt också kan vara med i promotion processen. Ett exempel är att man till exempel bygger in funktionalitet om man nu är en SaaS. Anders Hermansson [00:25:10]: att man bygger in funktionalitet i produkten som informerar befintliga kunder om nya funktioner till exempel, då är ju det en growth hack då som där produkt är synnerligen involverade i att skapa en möjlighet till promotion. Lars Dahlberg [00:25:25]: Och sen tycker jag det är viktigt att se det här lite grann som att promotion är det som skapar behov av content. Så man skapar content kopplat till de behoven som man definierar kopplat till det där. Inte bara skapa content på någon sorts random sätt. Anders Hermansson [00:25:40]: Exakt. Lars Dahlberg [00:25:41]: Utan det är liksom det som är grunden till behovet. Exakt. Och därmed också förstår man ju också mycket mer om vilken takt och vad som behöver komma ut först och vad som behöver komma ut sen när man väl har bestämt sig för hur man ska jobba med sina fannels och hur de ser ut så att säga. Anders Hermansson [00:25:56]: Ja exakt jag vet när jag pratar med David om det här på Certus så pratar man om att dimensionera upp sin content-maskin baserad på hur många fannels man har och hur intensiva de är så att man vet att man ska producera flera bloggposter i månaden till exempel för det krävs för att vi ska få ut vårt nyhetsbrev och sådana där saker och det ska Så man är väldigt målinriktad på det här sättet då. Det är också så att, det har ju vi märkt du och jag, eller erfarit under alla åren Lasse, att contentprocessen är lite såhär styrmodigt behandlad. Man klämmer ur sig någonting när man har tid typ. Nu krävs det en stor förståelse för att om den där contentprocessen inte funkar, då kommer maskinen att stanna. Lars Dahlberg [00:26:36]: Ja, och om man gör allt det här rätt från grunden och använder AI på ett smart sätt så blir det ju också lättare att producera det här innehållet med bra kvalitet faktiskt, så att man ska kunna klara av att hänga med med produktionen av det innehåll som faktiskt behövs för att stötta det här. som är en väldigt viktig framgångsfaktor. Men när man sen tänker sig vidare, så vi touchar lite grann på den med optimeringen av själva fanden, så optimeringen av själva processen. Vi måste också tänka optimering med sitt content och mäta och se hur content faktiskt fungerar. Och sen så behöver man ju också optimera erbjudandet hela tiden. Och inte bara ligga på latsidan där, utan hela tiden ifrågasätta hur man ska utveckla det och förbättra det och vässa det och skapa kanske nya då som man kanske måste testa och sådär. Anders Hermansson [00:27:29]: Exakt, och det här är viktigt att säga då, kanske sagt det förut, men erbjudandet är ju inte själva produkten. Tänk att man löser några olika problem med sin produkt så omvärlden och livet hos den här ICP eller personen som man vill hjälpa. med sin produkt. Deras verklighet förändras ju, så det kanske är något nytt problem som dyker upp för dem som de prioriterar högst numera. Vi kanske inte var för ett halvår sedan, men nu är det jätteviktigt med compliance helt plötsligt. Ja, då är det ju det problemet vi då lyfter fram i vårt erbjudande. Även om vi har kunnat lösa det hela tiden så var inte det högst prioriterat förut, men nu är det det, så att säga. Man måste hitta olika vinklar för att träffa rätt på ett högt prioriterat problem som man kan lösa hos sin ICP-person. Lars Dahlberg [00:28:23]: Ja, att mäta vad datadriven, det har vi ju pratat om i många år kopplat till det här, men det är ju verkligen A och O för att man ska lyckas och implementera den här modellen. Och går man tillbaka då och tittar på sina beräkningar som man då har gjort kring CAC och NETCAC, Payback och hur man ska utveckla Customer Lifetime Value och sådana saker, så är det ju några grejer som är jätteviktiga. Man måste ju kunna simulera vad man har för konverteringsgrader från en första kontakt på något sätt till ett lid. Man måste förstå vad det kostar att skapa ett lid. Man måste förstå vad det är för konverteringsgrad från ett lid till en steg dessutom kanske till ett första möte och se det med den enda framtiden på sin instegsaffär så att man kan förstå effekten av det här och hela tiden justera sina beräkningar så att de stämmer mer och mer överens med verkligheten. För när man gör det här från första gången då blir det mycket antaganden och sånt förstås. Men sen när man kör på riktigt så lär man sig vad det är för data som det blir och vad man sen då måste kunna räkna med. Anders Hermansson [00:29:31]: Och nu har du sagt en massa saker som man måste göra här och grejen är den att. att prata med någon häromdagen. Jag sa det att om man nu vill ha reda på om man har feber eller inte. Då måste man göra sig omaket och köpa en febertermometer. Alltså investera i någonting som gör att man kan mäta. Och sedan måste man stoppa in den där jäkla febertermometern i fritt valt hål för att sedan använda den så att man kan mäta. Det här gäller samma sak här. Man måste investera så att den här processen blir mätbar och sedan fortsätta investera i de resurser som krävs för att ständigt mäta det här. Anders Hermansson [00:30:05]: Annars är man i det där landet igen när man testar och kastar bollar och lite åt alla håll och kanter, liksom, och ser vad som träffar. Lars Dahlberg [00:30:13]: Ja, i princip kan man säga så här, om du säger att du är vd och lyssnar på det här, som är någon sorts ytterst ansvarig för den här verksamheten, om man inte kan liksom mäta det här och visa på hur det ska leda till de resultaten vi vill, så är det ju faktiskt ingen idé att hälla på en massa pengar på det. Anders Hermansson [00:30:28]: Nej, det är ju väldigt stor chansning då. Det är ju hög risk att man häller pengar på fel ställe. Lars Dahlberg [00:30:35]: Och sen är det liksom en arbetsmetod för att driva processen framåt med lite olika typer av möten. Det här bör man inte nödvändigtvis exakt implementera på det här viset, men det här är i alla fall ett sätt att implementera det på som kommer kunna fungera för väldigt många. Vi har pratat om David här och han har ju varit mycket involverad i att definiera den här grundprocessen. Och den skulle jag säga, den börjar ju med någonting som är extremt centralt. Det är att man tänker growth meeting. Och man verkligen har ett möte som tydligt, så att säga, tittar på hur den här maskinen är designad och hur den fungerar. Och vad den levererar för resultat för att identifiera de områden där man måste göra någonting annorlunda för att få den att fungera bättre. Och den här personen har liksom på något sätt då det övergripande ansvaret för att de här tre ska funka ihop, det vill säga produkt, sälj och marknad och att man hela tiden ska optimera sig i rörelse mot målen. Anders Hermansson [00:31:45]: Ja, precis. Och det här mötet är ju inte ett strategiskt möte, utan det är ner Ner och kolla på dashboards och ner och grotta runt i data och sedan så bestämma hur man ska förändra då en funnel eller lägga till en ny exponent funnel till exempel till sin karta och driftsätta den och man har de här mötena typiskt varje eller varannan vecka. Lars Dahlberg [00:32:10]: Just det, och sen pratar vi om det här med content och att det är så himla viktigt, så man behöver ha kanske ett eget forum då, där man pratar om det och har väldigt mycket fokus på det för att se till att man producerar det som, det som så att säga, maskinen behöver då. Och det kanske man behöver också ha en gång eller varannan vecka, beroende lite på. Anders Hermansson [00:32:31]: Ja, det är också om man ska producera content världsvis, då kanske det är så att man får på något sätt Beställningar från Growth-teamet då som har Growth-mötena, sen kan det vara samma individer, det behöver inte vara en hel horde med människor, men man liksom lägger upp to dos när man har Growth-mötet för att man måste ha ett visst behov av content. Sen kan det ju vara så att den här content-processen som sagt att man gör saker i batch, då kan det mycket väl vara så att ett sådant här content-mässan, det är en synnerligen kreativ session, där alla som ska vara med sedan och skapa content brainstormar tillsammans om hur man ska kunna hitta olika vinklar och sådana där grejer. Och sen så går man ju åt varsitt håll då och gör, producerar texter och andra saker. Men den här processen är ju supercentral för att, som vi sa förut, att maskinen inte ska stanna. Så det gäller att ha kontinuerliga möten. Det är en mötesdriven process det också. Lars Dahlberg [00:33:26]: Sen skulle jag säga att man behöver ha ett mötesform som man kan kalla för Sales Execution Meeting. Beroende lite på vad man har för förutsättningar med halvkomplex till komplex B2B så är det otroligt viktigt att titta på processen från första Discovery Meeting till order förstås. Men det kan också vara att man måste titta specifikt på processen från att ett lead uppstår tills det att ett lead är kvalificerat och det blir ett discovery meeting. Alltså leads management hanteringen. Det är det sak man måste prata om separat och jobba med separat för att få till rätt process och rätt beteenden hos dem som ansvarar för att göra det här. Anders Hermansson [00:34:10]: Ja, jag skulle komplettera det här med att om det är så att man har en outbound, vad heter det, aktivitet som säljarna ska göra, till exempel hänga på LinkedIn eller vad om ni ska göra kallringar för den delen, så ska man gå igenom även de aktiviteterna här så att folk gör det de ska i den volym som krävs och med den kvalitet som krävs då för att se vad man kan skruva på även i den processen. Lars Dahlberg [00:34:33]: Sen är det någon form av styrgrupp eller advisory meeting där man verkligen tittar på de övergripande målen, om de behöver justeras och hur vi lever upp till dem. Själva strategin i sig, erbjudandet definitivt om det behöver skruvas på eller läggas till eller ändras på och att man håller sig inom de givna budgetramarna man har satt upp. Anders Hermansson [00:34:57]: Det här är ju typiskt ett möte som man har lite mer sällan skulle jag säga kvartal kanske och här är det superviktigt att man är med och synka med produkt planerna. För det kan ju vara sådana konkreta saker som att det är någonting som ska lanseras till exempel. Eller vad det nu kan vara för någonting som gör att det kan till exempel vara så att nu ska vi gå in mot ett nytt segment och då kommer ju det om man tar det seriöst och inte bara måla läppstift på grisen utan då kanske det innebär att man behöver tweaka saker i sin produkt. Så det här måste ju synkas naturligtvis. Precis. Lars Dahlberg [00:35:32]: Och om man då skulle försöka sammanfatta det här lite grann. Vad är det egentligen som är är kanske mer viktigt att ta fasta på som är annorlunda nu när vi beskriver det här mot vad många kanske tänker sig att man ska göra eller kanske gör i viss mån för att få det här att funka. Vad skulle du säga Anders i någon sorts sammanfattning på det som är verkligen annorlunda. Anders Hermansson [00:35:56]: Jag tänker mer konkret blir en skillnad rent konkret blir till exempel att man designar sina funnels och beskriver dem utgår från den här kartan när man diskuterar sälj och marknad och hur man ska skapa nya affärer helt enkelt. Det är en väldigt konkret annan aktivitet jämfört med förut. Lars Dahlberg [00:36:20]: Och sen verkligen ta det här med att sätta, på något sätt det är säkert produkt och marknad och sälj. ihop lite grann på något vis, men att man verkligen tar det på allvar och sätter alla i samma process och driver allting gemensamt på samma mål och utnyttjas i gemensamma kompetenser. Det har ju många år pratats om att sälj och marknad inte sitter i samma båt, men här är det ju liksom verkligen också att införa produkt och att se till att det är en verkligt viktig del i att få det här att funka. Det är som tre enheten som är en kritisk som inte många tror jag kanske tar på riktigt allvar. Anders Hermansson [00:36:58]: Ja just det och lösningen på det där ständiga problemet just det är ju att skära den här processen på andra ledden kring en promotion och en kontentprocess då så att det handlar inte om en marknadsprocess, en säljprocess och en produktprocess för det har man ju redan. Det här samarbetet handlar om att skära på andra ledden så att alla blir engagerade i de här två grejerna istället. Lars Dahlberg [00:37:20]: Sen skulle jag nog säga att det för väldigt många är väldigt annorlunda att tänka kring erbjudandet på det sättet som vi beskriver här med en väldigt tydlig instigsaffär som ska lösa ett väldigt tydligt problem för en väldigt tydlig ISP och persona och skapa värde och sedan generera intäkter, absolut, som ska återinvesteras men som framförallt ska skapa grunden för att kunna utveckla rätt kunder med en lönsamhet och en tillväxt över tid. Anders Hermansson [00:37:48]: Och det här med erbjudandet kort bara det är ju om man ska tänka vad betyder skillnaden där och vad är skillnaden med skillnaden? Det är ju ofta så när man tänker på sitt erbjudande så tänker man man börjar meningen med vi har. Om man tänker istället du får så har man kommit en liten bit på vägen i alla fall när det gäller paketering av erbjudandet. Lars Dahlberg [00:38:06]: Precis. Ja, det är väl en bra sammanfattning på de viktigaste skillnaderna. Som vanligt, det kanske låter lite självklart, men det är ju alltid det kritiska framgångsfaktorn i själva exekveringen. Att se till att sätta de här grejerna på plats, men sen att också jobba med att exekvera det konsekvent och fördela roller och ansvar för att få det här att hända. Anders Hermansson [00:38:31]: Och inte gå totalt bananas från dag ett och bara tro att man ska mäta allting i minsta detalj. slänga allt gammalt över bord och sånt utan det här är en förändringsprocess. Det är ett lite nytt sätt att tänka och det kluriga med det är att det finns alltså den stora förändringen och skillnaden här det är liksom små nyansskillnader i tänk. Det är inte något helt nytt revolutionerande. Ungefär som när vi började läsa när man gick liksom från vad heter tejprulle och sax när man höll på med marknadsföring till digitalt. Det var så det var så här det är väldigt binärt. Antingen är man digital eller inte. Här är det inte lika tydligt. Anders Hermansson [00:39:08]: Det finns ett antal nyckelaktiviteter och nyckeltankar man ska ha i huvudet för att det här ska flyga. Lars Dahlberg [00:39:17]: Ja, och jag skulle säga så här att det här med att de som oftast är svagast på ett bolag kopplat till ett procestänk, det är ju ofta marknad, sälj och produkt faktiskt. Jag tror kanske produkt kanske är bäst när det gäller process. Men det är en utmaning att att stöpa det här i liksom ett process, strukturerat process, tänk. Men det är ändå extremt viktig framgångsfaktor att få till. Anders Hermansson [00:39:48]: Om man skulle faktisera vårt erbjudande så är det så här, vi har en metod här, en modell, men du får alltså sinnesro och lite kontroll, lite koll på läget helt enkelt, om vad dina olika marknader och sälj, vad heter det, investeringar ger för utfall och du får liksom ett beslutsunderlag och och kunna styra det här på ett professionellt sätt helt enkelt? Lars Dahlberg [00:40:12]: Ja, vi brukar försöka kläcka ut oss något så här konkret tips att göra. Vi tänker lite spontant tänker jag. Jag tänker så här att det gäller att samla produkt och marknad och sälj såklart. Och då är det ju liksom den här grundsynen på det här med hur vi bygger ihop mixen av det här med idealkund, persona, produkt och erbjudande. Att vi har samma syn på det. Det tror jag ändå är en grundparameter på något sätt. Anders Hermansson [00:40:43]: Ja precis, vi har ju faktiskt en assessment eller inventering man kan göra om man vill boka ett kort möte med oss så kan vi gå igenom hur man tar tempen på nuläget helt enkelt. Vad man har de här olika sakerna som bör vara på plats, om de är inte alls på plats eller om de är lite på plats eller om de är fantastiska. Då får man en liten startpunkt för vilken ända man ska börja. Lars Dahlberg [00:41:08]: Precis. Kan du höra av er till oss så kan vi hjälpa er med temperaturtagningen. Ska vi göra som vanligt då att vi ska försöka tipsa dem om det där vi alltid brukar tipsa dem om när vi avslöjar. Anders Hermansson [00:41:24]: Vi har ju ett riktigt bra tips. Lars Dahlberg [00:41:27]: Det är ju det vi alltid kör på. Men vad ni än gör där ute så ska ni vara relevanta. Anders Hermansson [00:41:34]: Hej då! The post Podd #247: Tillväxtmodellen appeared first on Business Reflex.

  • January 23 · 33 min

    Podd #246 – Hur kan offentlig sektor bli min nästa tillväxtmarknad?

    Många B2B-bolag (särskilt inom IT, SaaS och tjänster) tittar på offentlig sektor och tänker: för krångligt, för lång säljcykel, för mycket upphandling. Samtidigt är offentlig sektor Sveriges största marknad och för många bolag kan den bli en stabil, långsiktig intäktsbas som dessutom går att skala snabbare än man tror. I det här avsnittet gästas Sälj- och marknadspodden av Mauritz Wahlqvist, grundare av Go Public Sector. Med över 20 års erfarenhet av att sälja mot kommuner, regioner, myndigheter och offentligt ägda bolag hjälper han oss att slå hål på myterna och visar vad som faktiskt krävs för att lyckas. Under avsnittet pratar vi om: Varför offentlig sektor är en av Sveriges mest attraktiva tillväxtmarknader och varför så många ändå väljer bort den. De 5 vanligaste misstagen när bolag testar offentlig sektor (och varför “vi svarar på en upphandling och ser vad som händer” ofta blir dyrt). Hur du kartlägger behovet med hjälp av transparensen: gamla upphandlingar, vinnande anbud, budgetar och befintliga leverantörer. Hur du väljer rätt segment: kommuner, regioner, myndigheter eller kommunala bolag – och vad som skiljer dem åt i praktiken. Varför du måste komma in tidigt: hur du bygger dialog och påverkar innan upphandlingen väl ligger ute (och varför det inte är “förbjudet att prata”). Hur du påverkar “brett” i offentlig sektor: användare, verksamhet, IT, upphandling och ibland även politiken. Hur du skapar en plan som fungerar: content, utbildning, 1-till-1-relationer digitalt och ett varumärke som signalerar stabilitet. Varför offentlig sektor kan ge en snöbollseffekt när du levererar hög kvalitet – och hur du tar det vidare till fler kunder. Lyssna och ta nästa steg Vill du undersöka om offentlig sektor är rätt väg för ditt bolag? Börja med att tänka som Mauritz beskriver i avsnittet: kartlägg behovet, välj segment, bygg relationer och svara först därefter på rätt upphandlingar. Nyfiken på Go Public Sector? Boka ett kostnadsfritt inledande möte och få en snabb bild av potential, segment och nästa steg. Läs mer om deras upplägg: GoPublicNow, GoPublic Sector Marketing och GoPublic Tender. Följ Mauritz på LinkedIn Vill du få fler insikter från oss på Business Reflex? Anmäl dig till vår informationslista för fler case, verktyg och insikter om modern B2B-marknadsföring och försäljning. Läs transkribering Lars Dahlberg [00:00:11]: Hej och välkomna till ännu ett avsnitt av Säljmarknadspodden från Business Reflex. Det här är podcasten för dig som vill ha ny inspiration och kunskap om hur man marknadsför och säljer till den moderna business-to-business-köparen. Jag som sitter i studion idag heter Lars Dahlberg. Dagens avsnitt handlar om hur vi kan växa vår verksamhet mot en marknad som omsätter över tusen miljarder kronor. Det är offentlig sektor i Sverige. Och hur kan det här bli en möjlighet för de som kanske inte har vågat ta steget fullt ut och satsa på den här marknaden? Men jag hoppas också att avsnittet ska kunna inspirera er som har börjat jobba med offentlig sektor men kanske inte lyckats få det till en riktig framgångsfaktor ännu. För att komma till botten med det här intressanta ämnet har jag bjudit in Mauritz Wahlqvist som är en viktig expert inom området. Så jag tänker så här att över till intervjun med Mauritz Wahlqvist. Lars Dahlberg [00:01:09]: Hej och välkommen till Sälj- och marknadspodden Mauritz Wahlqvist. Mauritz Wahlqvist [00:01:14]: Hej! Lars Dahlberg [00:01:15]: Väldigt roligt att ha dig med i podden måste jag säga. Mauritz Wahlqvist [00:01:19]: Ja men det är superkul att få vara med så det är riktigt spännande. Lars Dahlberg [00:01:23]: Ja, och du och jag har ju faktiskt känt varandra ändå i relativt många år i lite affärssammanhang. Men nu befinner du dig i ett litet nytt sammanhang och nu har det varit dags att göra podcast, känner jag med dig. Och innan vi börjar, tänker jag, komma in på dagens ämne så får du nog berätta lite mer för lyssnarna vem du är, för du har ju inte varit med i podden tidigare. Mauritz Wahlqvist [00:01:47]: Ja men gärna Lars. Ja som sagt vi har ju faktiskt jobbat ihop under, eller jag har faktiskt varit en kund i två olika företag, både hos Formpipe och nu senast hos Artvise. Men nu är det som sagt ett annat läge. Så att, nej men Mauritz Wahlqvist som sagt och har jobbat de sista 20 åren inom it-branschen, programvarubolag, SaaS-bolag, tjänstebolag och jobbat väldigt mycket mot offentlig sektor. Jag skulle säga att kanske 80 procent av mitt arbete har varit mot offentlig sektor och jobbat och sålt mot dem och med dem under många år. Så det är väl lite av det som jag har gjort. Lars Dahlberg [00:02:27]: Ja, och du har rätt nyligen gått och startat företaget Go Public Sector. Mauritz Wahlqvist [00:02:32]: Ja, det stämmer. Lars Dahlberg [00:02:35]: Jag tänker att du får berätta lite mer om varför du startar det här företaget. Det har väldigt mycket med dagens ämne att göra. Mauritz Wahlqvist [00:02:42]: Absolut. Kul. Jag har väl sett att det finns ett behov ute på marknaden, framför allt för små och medelstora bolag, att faktiskt ta steget att börja jobba mot offentlig sektor. Det finns väldigt mycket förutfattade meningar om hur det är att sälja mot offentlig sektor och hur det är att jobba med offentlig sektor. Många av de myterna vill jag slå hål på för de är faktiskt fel i många delar. Men det finns också en lite större perspektiv som jag har runt det här när jag har funderat och det är både såklart ur företagsperspektiv. Varför ska man inte jobba mot offentlig sektor? Det finns en hel del tankar jag möter när jag träffar mindre bolag. Det tar för lång tid, det är för krångligt och vi kan inte räkna hem affären. Mauritz Wahlqvist [00:03:33]: Samtidigt behöver offentlig sektor de här lösningarna som finns ute på marknaden. De behöver nya och innovativa lösningar runt digitalisering, effektivisering och att skapa hög kvalitet. Därför tycker jag att bolagen verkligen bör titta på det här. Det är ett stabilt och långsiktigt affär. Det är mindre konjunkturkänsligt och möjligheten till förutsägbar tillväxt är en viktig del. Lars Dahlberg [00:04:02]: Det finns en jätteintressant win-win för våra parter. Både för företaget att satsa mer på det här för att driva sin tillväxt, men också för offentlig sektor att kunna anamma nya typer av tekniker som verkligen behövs för att effektivisera vårt kära samhälle. i dessa tuffa tider. Och vi kommer ägna oss då en hel del åt det här med offentlig sektor och hur man kanske kan tänka runt det här för att få det att bli en viktig tillväxtmotor för den. Och jag tänkte egentligen spela in den frågan till dig nu direkt här. Varför är egentligen offentlig sektor så intressant att titta på men också kanske samtidigt så svår för många skulle du säga? Mauritz Wahlqvist [00:04:49]: Det är en väldigt bra fråga med tanke på att offentlig sektor är Sveriges största marknad. Den upphandlingspliktiga volymen är drygt 1 000 miljarder om året. Det är en enormt stor marknad men ändå är det många mindre och medelstora bolag mer eller mindre aktivt väljer att inte leverera på den marknaden, vilket är lite förvånande. Jag tror att det beror på att man tror att det är mycket svårare och mycket mer komplicerat än vad det egentligen är. Det är också en marknad som inte är särskilt homogen. Du har ju både statliga myndigheter, vi har regioner, det som förut hette landsting, Vi har kommuner och offentliga bolag. Det är en stor bredd på olika verksamheter med många olika typer av behov. Det här borde passa många tillväxtbolag väldigt bra att jobba mot den här branschen. Lars Dahlberg [00:05:52]: Du nämner en helt galen siffra, över 1 000 miljarder. Hur mycket är det i förhållande till Sveriges BNP? Mauritz Wahlqvist [00:06:00]: Det är ungefär 18 procent av Sveriges BNP och på en ganska homogen marknad. Vi har 290 kommuner som alla har exakt samma uppgift att driva egentligen. Vi har 21 regioner som är några av Sveriges största arbetsgivare som också har samma typ av verksamhet som de ska driva. Alla lyder under samma lagar och samma krav på sig och har också I grunden samma utmaning att öka servicen till oss medborgare samtidigt som man måste minska sina kostnader. Lars Dahlberg [00:06:37]: Nu pratar vi om offentlig sektor i Sverige. Vi kanske inte har det som är ett specifikt ämne i podden i dag– –men nu vet jag också lite grann om hur det ser ut i de andra nordiska länderna– –där marknaderna och hur marknaderna fungerar ser ändå likartat ut. De marknaderna är också väldigt stora. Inte lika lätta för ett svenskt bolag att ta sig in på, men i alla fall. Mauritz Wahlqvist [00:07:03]: Ja, och de lyder ju under samma lagstiftning och samma regleringar. Mycket av det här styrs av EU. Även om Norge inte är med i EU så följer de väldigt mycket liknande med offentlighetsprinciper och hur man handlar via offentlig upphandling och de delarna. Så det finns många likheter i Norden, men även i övriga Europa ska i alla fall följa samma lagstiftning. Man vill kanske vara lite mer kreativ ju längre söderut man kommer i Europa. Lars Dahlberg [00:07:31]: Ja, att det här är en stor tillväxtmöjlighet, möjlighet att utveckla sin verksamhet mot den här marknaden, det tror jag alla förstår nu när vi sitter och pratar om det. Men det finns ju, precis som du har varit inne på, många som då inte har gett sig in på det här eller tänker på det här eller inte vågar eller har vågat lite grann men inte liksom vågat ta steget fullt ut. Vad skulle du säga är utmaningarna som de här företagen ser, som står och velar eller har prövat men inte vågat satsa? Mauritz Wahlqvist [00:07:57]: Här ska vi se att det finns fem stora områden som är ett hinder och som gör att man kanske inte riktigt vågar ta steget eller tror att man inte kan ta steget. Och de finns också en del saker som man kanske har bränt sig på då man kanske börjar i fel ända och det är väl egentligen den viktigaste att man ska börja i rätt ända. Det är inte alls ovanligt att man tittar på 17 000 upphandlingar som kommer ut varje år och tycker att det här verkar vara nåt för oss. Och så svarar man på en upphandling utan att riktigt veta vad man ska leverera eller vad kunden vill ha. Så det är inte att rekommendera att börja med att svara på en upphandling. Man måste först ta reda på finns det ett behov och var det behovet egentligen finns för den tjänst och den lösning som jag redan idag gör och säljer för att det är då man kan få en bra effekt där man ser vilket behov man har och finns. egentligen synka det med det erbjudande man har för att faktiskt veta att vad är det jag ska offerera till till offentlig sektor. Här är ju en enorm fördel med den transparens och offentlighetsprincipen som vi har i offentlig sektor. Mauritz Wahlqvist [00:09:18]: Det här går ju att ta reda på ganska lätt. Man kan titta på gamla upphandlingar man kan läsa vinnande anbud man har en bra koll på vilka leverantörer som levererar, det är lätt att få ut budgetar på de här delarna. Allt det här är ju offentliga handlingar som är lätta att komma åt för att faktiskt kunna göra en riktigt bra analys av var man ska. Och det är väl det som blir nästa del. Vem ska jag sälja till? Jag har en lösning som jag tycker är jättebra. Jag vet att behovet finns på offentlig sektor, men vem i offentlig sektor eller vilken del av offentlig sektor ska jag sälja det här till? Lars Dahlberg [00:09:59]: Så man börjar ofta med att gå på fel segment eller man har inte tänkt till kring den här segmentsfrågan? Mauritz Wahlqvist [00:10:03]: Ja, ganska ofta så ramlar man över en kund i offentlig sektor lite grann utan att egentligen ha tänkt till att vilken kund är det som har mest nytta och var kan jag göra bäst affärer, mest lönsamma affärer för mig och bolaget. Vilket också i sin tur brukar bli den mest kostnadseffektiva lösningen för kunden. Så det är viktigt. Vad vidare då? Ett annat klassiskt är ju att man kommer in för sent. Man sitter där och har fått en upphandling och tycker, titta de vill ju precis ha den tjänsten eller den produkten eller den lösningen jag har. egentligen är beslutet redan taget hos myndigheterna. Här finns det ju ett fel tänk eller någonting som väldigt många tror att man får inte prata med offentlig sektor för att då går man förbi lagen om offentlig upphandling och det gör att jag kommer bli diskad och det är helt fel. Man ska prata med kunden innan man svarar på en upphandling. Mauritz Wahlqvist [00:11:07]: Och de får prata med oss leverantörer och vill gärna göra det också. Min erfarenhet är att det är mycket lättare att få till ett möte med en kommun eller en myndighet än ett privat bolag. För de är intresserade av att lyssna på vad vi har och vad vi kan erbjuda. Och det är ju där vi då är inne och kommer in på nästa del som är så viktigt. Det är ju att påverka kunden och påverka dem tillräckligt brett. Lars Dahlberg [00:11:34]: Man förstår inte att det är det man borde göra. Man stämper helt enkelt att göra det. Då blir det en utmaning. Man förstår inte att man ska göra det. Mauritz Wahlqvist [00:11:44]: Man borde inte att man inte förstår att man bara slösar pengar på att marknadsföra sig mot offentlig sektor. Att ha alla möten, att göra all den digitala marknadsföringen till exempel. Men det är A och O för att när upphandlingen kommer ut Då får man inte prata med kunden längre. Då är likabehandlingsprincipen oerhört viktig. Kunden kommer inte att prata med en leverantör under den processen– –för risken att få en överprövning, att hela upphandlingen går i stöpet. Det här måste man göra innan. Då lär man sig också väldigt mycket om vad kunden egentligen efterfrågar. I ett upphandlingsmaterial är det oerhört svårt för kunden att uttrycka vad det egentligen är för problem de vill lösa och för oss som leverantörer att läsa in och förstå vad det egentliga problemet är. Mauritz Wahlqvist [00:12:37]: Det får man ju till sig i dialogen i tidsskedet. Lars Dahlberg [00:12:41]: Ja, och jag tänker att… Är det inte så att det är extra viktigt att tänka brett? Säljer man till privatsektor är det ju också konsensusbeslut och lite så. Men det är extra viktigt att förstå det när det gäller just offentlig sektor, eller hur? Mauritz Wahlqvist [00:13:01]: Det kanske är en av de stora sakerna som skiljer sig– –mellan privata kommersiella bolag och offentlig sektor. Hela DNA i offentlig sektor bygger på demokrati och medbestämmande. Det är kärnan i hela vårt samhällsapparat. Tittar man på kommuner och regioner är de direkt styrda av sina politiker– –men även myndigheterna indirekt. De lyder under riksdag och regering på olika sätt. Demokrati och medbestämmande är en oerhört viktig del i hela verksamheten och då måste vi som leverantör förstå det och också bearbeta på rätt sätt. Vi behöver bearbeta användarna som ska använda systemet, vi behöver bearbeta runt verksamheter, runt omkring som ska vara med. IT måste självklart vara med i en del om man levererar ett IT-projekt eller någon IT-lösning man levererar. Mauritz Wahlqvist [00:13:55]: Upphandlingen, upphandlingsorganisationen, bearbeta dem och förstå hur det fungerar med lagen om offentlig upphandling och hela den delen men även politiker, politiker är en viktig del och framförallt i år när det är valår då är den politiska styrningen extra viktig att komma ihåg att faktiskt ha med i sin. Lars Dahlberg [00:14:16]: Bearbetning Det gäller att skynda sig och ta tag i den här marknaden nu. Mauritz Wahlqvist [00:14:20]: Absolut. Lars Dahlberg [00:14:23]: Det är de här problemen som vi snackar om och utmaningarna här och du touchar lite grann också på hur man kanske ska tänka för att hantera dem. Jag tänker om vi skulle försöka ge oss in på den frågeställningen och lite mer konkret beskriva hur man ska tänka för att hantera de här utmaningarna och faktiskt lyckas med någon satsning mot offentlig sektor. Vad skulle du säga, hur man måste tänka? Mauritz Wahlqvist [00:14:51]: Ja och här är ju en viktig del och det är ju därifrån egentligen beroende av det här som som hela mitt initiativ att starta public sektor kommer att hur ska vi hjälpa faktiskt bolag att ta rätt steg och göra bra affärer och det första är ju att kartlägga behovet innan man gör någonting annat. Det är absolut steg numret och titta sig själv i spegeln. Har vi ett erbjudande som löser ett behov. Och de allra allra flesta har det för att offentlig sektor är så otroligt bred verksamhet så att det är väldigt få bolag som inte har någonting som faktiskt direkt kan lösa ett behov hos offentlig sektor. Och titta på hur ser problemet ut idag. Vilka kan vara potentiella användare av tjänsten eller lösningen? Och hur jobbar man i dag? För det blir ju ett ändringshanteringsprojekt här också ofta. Vi ska ju ändra beteenden för att kanske kunna jobba mer effektivt och på ett annat sätt framöver. Lars Dahlberg [00:15:54]: Ja, och visst är det så, Mauritz också, att det absolut var så att vi kan lösa behov och har lösningar på de här behoven som det inte alls pågår upphandlingar kring just nu. Mauritz Wahlqvist [00:16:07]: Definitivt. Om vi tittar på Sverige och den innovationskraft som finns bland framför allt våra små och medelstora bolag så tas det fram fantastiska nya lösningar som inte ens jag visste att jag hade behov av för bara någon månad sedan. Som ni har sett här förstå att det här har jag ett behov av och det är precis samma sak för offentlig sektor. Det kommer fram så mycket smarta lösningar som löser ett stort problem hos den här marknaden. Men då såklart, då måste vi tala om det för dem. Vi måste få dem att förstå att de har ett behov av den här lösningen, att det hjälper dem. Och det är ju en viktig del i den här processen. Att inte bara tro att nu kommer, nu har jag hittat ett segment, nu kommer sparvarna ramla ner, jag kan fånga in dem. Mauritz Wahlqvist [00:16:53]: Nej, man måste faktiskt se till att gå ut till kunderna och berätta och få dem att förstå att det här löser mina problem. Och på det sättet också hjälpa dem att forma sina kravspesar, sina upphandlingar, så att de får rätt saker när de sedan väl handlar. Lars Dahlberg [00:17:09]: Ja, du har också varit inne och pratat om utmaningen kring segment– –och hur man ska prioritera olika segment. Men kan du ge lite vägledning, lite grovt, hur man bör tänka? Mauritz Wahlqvist [00:17:21]: Absolut. Man delar ofta upp dem i kommuner, regioner, myndigheter och kommunala bolag. Där kan man se framför allt på kommuner. Det är ju en diverse fabrik. De gör allt från biståndshantering till ploga vägar till att bygga skolor till att ta hand om våra nära och kära när de blir äldre. Det är en enorm bredd på den verksamheten. Det finns inget privat bolag som ligger i närheten av att ha den utmaningen i den En bred affärsverksamhet. Verkligen. Mauritz Wahlqvist [00:18:00]: Så här finns det mycket verksamhetsnära lösningar som kan stötta in och göra. Det är nog inte många lösningar som inte kan hjälpa de här kunderna. Det är mycket genomsyrar ju av den demokratiska processen i kommuner och de lyssnar ju mycket på och vill öka sin service mot sina medborgare. Det skulle jag säga är en viktig del. Regioner, ganska stora, ofta stora komplexa processer. Ganska avancerade lösningar kräver de ofta. Stora arbetsgivare med stora ansvar. Självklart hela vården som ligger där är en jätteviktig del för hela vårt samhälle. Mauritz Wahlqvist [00:18:46]: Men mycket andra delar som hanterar kollektivtrafik och de delarna. Ofta komplexa processer och större volymer i enskilda affärer. Myndigheterna däremot, de är ju lite annorlunda, de har ju ett mycket smalare uppdrag. Där har ju en myndighet ett tydligt uppdrag som den ska genomföra, men det finns också stora volymer som de hanterar, vilket gör att det kan vara ganska enkelt att –att få en ROI på effektivisering. Kan man effektivisera Skatteverkets hantering av deklarationer med 2 %– –så är det stora pengar som man kan spara in. Det finns volymdelen där. Och de kommunala bolagen är mer det som många är vana vid. Vanliga bolag som ofta har vinstkrav på sig, precis som vilket bolag som. Lars Dahlberg [00:19:41]: Helst. Ja, typen av sådana här bolag är fastighetsbolag, energibolag och den typen av verksamheter ganska. Mauritz Wahlqvist [00:19:50]: Ofta. Ja, det är ju verksamheter som ligger nära medborgarna som de gör. Av gammal hävd är det många gamla energibolag som har varit kommunallägda och som har varit delar av kommunen som sedan har blivit bolag och är idag en viktig inkomstkälla för många kommuner. Jag vet att Skellefteå Kraft är den största enskilda intäktsdelen för Skellefteå kommun. De är viktiga bolag för kommunerna, för finansieringen av vår. Lars Dahlberg [00:20:20]: Välfärd. Du var inne på att många inte förstår att man faktiskt ska komma in och påverka tidigt. Men hur ska man lyckas med. Mauritz Wahlqvist [00:20:31]: Det? Här är det viktigt att man har en dialog med potentiella kunder. Det här handlar inte om lobby. Det är ett ord som har blivit lite skamfilat i Sverige, lobbyverksamhet. Där handlar det om att bidra med kunskap. och utbilda kunderna för de vill också bli mycket duktigare. De vill bli effektivare. De vill kunna omfördela resurser från administrativa uppgifter till saker som är mycket mera nära medborgarna. Så det finns en stor vilja i offentlig sektor att ta till sig den kunskap och den innovationskraft som finns ute bland alla bolag. Mauritz Wahlqvist [00:21:14]: Viktigt är ju att förstå verksamhetens vardag för oss som leverantörer. Att förstå vilka utmaningar de sitter med och vad de har för utmaningar. För de är annorlunda mot privata aktörer. Här är det inte vinstkrav. Det är inte att maximera intäkterna. Det här är maximera servicen som gäller. Maximera service och bli effektivare. Så att det är en annan typ av vardag ofta de har. Mauritz Wahlqvist [00:21:40]: Men i grunden så är det ju samma sak. Man vill göra mer för mindre pengar. Lars Dahlberg [00:21:45]: Egentligen. Så det visar att man verkligen förstår deras behov och verksamhet och inspirerar dem kring hur de kan tänka nytta annorlunda och med hjälp av den kunskapen bygga relationer helt. Mauritz Wahlqvist [00:21:54]: Enkelt. Precis och hjälper dem att definiera deras behov för att det är ju också viktigt för de måste kunna definiera sina behov för att kunna få ner det i sina upphandlingsunderlag för att sen faktiskt kunna upphandla det här så vi faktiskt sen kan gå in och vinna upphandlingen och bli en leverantör till. Lars Dahlberg [00:22:09]: Dem. Ja, sen är det ju liksom en väldigt speciell process det här ändå, trots allt, när man bara pratar om det här med upphandlingar. Hur tänker du runt det, Mauritz? Du har ju väldigt mycket erfarenhet runt det. Mauritz Wahlqvist [00:22:26]: Här. Ja, och det är helt rätt. Det här är den stora skillnaden- och det som skrämmer många leverantörer i dag- att ta steget in på offentlig sektor. Det är här jag hoppas och vill hjälpa de här bolagen att förstå att det inte är så svårt. Det finns en massa rykten och missförstånd om hur det egentligen är att sälja till offentlig sektor. Men har man förstått behovet, valt ut ett segment man vill jobba med, byggt sina relationer, lyckats påverka användare och beslutsfattare, då är det bara att börja välja ut vilka av de 17 000 upphandlingarna som man ska svara på. Och det är såklart väldigt viktigt att välja rätt. Här gäller det att hitta relevanta upphandlingar, fokusera på de där man redan har en relation med kunden, Men ändå hålla koll på att det kan finnas andra upphandlingar. Mauritz Wahlqvist [00:23:24]: Ofta smittar det av sig. Många myndigheter och kommuner pratar med varandra. Det kan gå ganska fort att få en spridningseffekt. Man kan börja se upphandlingskrav som ligger i linje med den leverans man har, även med kunder man inte har pratat med. typ och segment och geografi för att leverera på sina upphandlingar. Det är. Lars Dahlberg [00:23:50]: Viktigt. Det där är också en väldigt intressant grej du kommer in på tycker jag just att i privatsektor så är det inte så att konkurrenterna kan ju bli påverkade av varandra självklart men här är det på ett helt annat sätt. Här har någon gjort någonting riktigt bra så det är ganska stor sannolikhet att många andra blir influerade av det och faktiskt tar efter och man delar på sina erfarenheter och sådär. Det kan börja rulla på snöbollen ganska bra. Vi säger automatiskt, låter ju kanske lite väl skäftigt kanske. Men ändå, den situationen kan lättare uppstå inom offentlig sektor än vad den kan göra inom privat sektor och i olika. Mauritz Wahlqvist [00:24:32]: Branscher. Ja men så är det ju verkligen. Jag har suttit i många gemensamma utvecklingsprojekt där vi har varit ibland mer än en leverantör och flera kommuner eller myndigheter tillsammans jobbat både finansierat tillsammans men även Jag skulle vilja se den leverantören som lyckas få Swedbank och Handelsbankens kundtjänstchefer i samma rum att prata om hur man ska utveckla en effektiv kundtjänstlösning mot sina kunder. Det kommer aldrig att ske. I offentlig sektor är det nästan vardag att man gör det här och de vill gärna göra det. Plus att det finns ju oerhört mycket nätverk inom offentlig sektor med både lokala nätverk och även nationella nätverk när man pratar med varandra om saker och ting man gör. Så att med att skapa rätt relationer, att se till att få några av de första affärerna leverera med hög kvalitet, då har man satt en otroligt bra grund för en riktigt lönsam tillväxtmaskin framåt i offentlig. Lars Dahlberg [00:25:39]: Sektor. Det låter lite som att man när man väl har bestämt sig att satsa och så vidare, att man behöver skapa någon form av plan för att få till det här på något sätt. Men vad säger du att den sydöstern mest skulle kunna tänkas bestå av? Jag vill toucha på det lite grann, men. Mauritz Wahlqvist [00:25:55]: Ändå. Här tror jag att det är väldigt viktigt med utbildningsdelen. Att utbilda, hjälpa kunderna. De är otroligt kunskapstörstiga i offentlig sektor och kanske också har lite mer tid att ta del av den här typen av information om hur man löser så. Att skapa content för den här kundgruppen som är relevant. Att sätta upp och bygga processer för att bygga en digital relation 1 till 1 mellan leverantörer och kund är oerhört viktigt. Sen är det en viktig del att skapa ett trovärdigt varumärke. Man ska komma ihåg att trovärdighet är jätteviktigt. Mauritz Wahlqvist [00:26:36]: Oerhört viktigt. För offentlig sektor är stabilitet och långsiktighet mycket viktigare än en snabb lösning. Man vill veta att man har en leverantör som kan hjälpa en länge. Och kontrakten är ju ofta långa. Jag har ju varit med och skrivit 20-åriga it-kontrakt med kunder. Nu är inte det det vanliga. Men det vanliga är ett standardavtal. Det brukar vara ett treårsavtal med två plus två års förlängning. Mauritz Wahlqvist [00:27:02]: I stort sett alla kunder förlänger sina avtal. Det har också att göra med… Det är en jobbig process för kommuner och myndigheter att göra upphandlingen. Man kan räkna med att ett avtal är mellan fem och åtta år. Relationen är oftast mycket längre, även om det kanske byter avtalsform under vägens gång. Bygga på den och bygga på kvalitet till de här kunderna så har man en väldigt stabil intäktskälla för lång tid framåt. Sen är det ju så, offentlig sektor går ju inte i konkurs så man behöver inte vara orolig att man inte får betalt. Myndigheter kan läggas ner, men de följer alltid sina avtal även om de läggs ner. Mauritz Wahlqvist [00:27:54]: Det är en oerhört trygg inkomstkälla som faktiskt kan vara med och hjälpa till att finansiera små och mindre entreprenörsbolag att utveckla sina erbjudanden även mot privatsektor. Det är ett ganska billigt riskkapital man kan få in för att få hjälp att utveckla sin lösning genom att få in en. Lars Dahlberg [00:28:16]: Kund. Det känns som det börjar bli dags att knyta ihop säcken kring alla de fördelar det faktiskt kan landa i om man vågar ta steget och satsa och utveckla sin verksamhet mot offentlig sektor. Vad skulle du säga är de största vinsterna om man verkligen gör det här. Mauritz Wahlqvist [00:28:36]: Rätt? Alltså det är ju stabila intäkter och långsiktig tillväxt får man med de här kunderna. Absolut. Låg risk. Som sagt en trygg kund att jobba med offentlig sektor. möjlighet att skala ganska snabbt. Vi har som sagt 290 kommuner. Har du gjort en bra lösning till en kommun så har du väldigt stor möjlighet att skala det här snabbt. Och sedan har du ju med dig i det här att du faktiskt kan utifrån det du gör på offentlig sektor ta med dig och stärka ditt erbjudande mot privat sektor. Mauritz Wahlqvist [00:29:10]: Både att du får finansiellt möjlighet att göra det, men även att du faktiskt kan nyttja den insikt och det samarbete som du har med kunderna på offentlig sektor. Och sen är det ju så att om man använder och nyttjar offentlighetsprincipen på rätt sätt så är det en guldgruva till information som man för ut, som man kan lätt börja följa marknaden, få information, insikter som en privat marknad aldrig kan ge på samma. Lars Dahlberg [00:29:41]: Sätt. Ja, jättebra. Men du, de som sitter och lyssnar här nu och känner att det här skulle jag nog vilja utforska lite mer. Jag skulle nog vilja förstå lite mer och ta någon sorts nästa steg. Vad skulle du säga att man. Mauritz Wahlqvist [00:29:56]: Gör? Alltså det första man gör det är ju såklart att man hör av sig till mig och så bokar vi ett enkelt kostnadsfritt möte där vi tittar på var är ni idag. Jag menar det finns många som har gjort några affärer på offentlig sektor. Det finns några som aldrig har gjort det så man börjar med att titta var är ni idag och hur kan man ta nästa steg. Hur ser lösningen, produkten eller tjänsten ut? Var passar den in hos de olika segmenten? Vilket segment är bäst? Vilket har störst potential? Och finns det ett verkligt behov för det här? När man har fått ihop allt det här, då ska man titta på hur man kan ta nästa steg. Där har vi på GoPublicSector ett antal olika paketerade startpaket. Vi har något som är GoPublicNow som är egentligen att om man inte alls har jobbat med offentlig sektor kunna titta på göra en snabb förstudie för att få hela bilden klar för sig om det här är rätt att satsa på. Har man kommit lite längre och förstått att det är en intressant marknad så har vi paketerat ut erbjuden runt GoPublic Sektor Marketing för att faktiskt på ett bättre och mer effektivt sätt kunna marknadsföra sig mot de här kunderna och påverka dem i rätt riktning. Vi har också GoPublic Tender som är egentligen ett stöd i upphandlingsprocessen att matcha ditt erbjudande mot offentlig sektors upphandlingar för att svara på rätt upphandlingar egentligen. Mauritz Wahlqvist [00:31:32]: Så vi kan hjälpa till i hela den här processen eller bara i delar men det vi vill vara och det som jag känner är viktigt är att få nya små medelstora bolag att ta steget att faktiskt bli en leverantör för offentlig sektor. För det är bra för bolaget. Det är bra för offentlig sektor och det är faktiskt bra för. Lars Dahlberg [00:31:53]: Samhället. Med tanke på din gedigna kunskap om hela den här marknaden och vad de upphandlar och hur marknaden fungerar så är det ganska lätt för dig i ett möte att kunna hjälpa någon att förstå om det här är värt att lägga lite mer tid på att utforska närmare och bygga det här business caset som du är inne på. Så en liten rådgivningsmöte helt enkelt. Hur får man tag på dig då Mauritz om man är nyfiken på det. Mauritz Wahlqvist [00:32:22]: Här? Ja, antingen går man in på LinkedIn och letar upp mig där eller så går man in på gopublicsector.se och läser mer om de olika tjänsterna vi har och skickar en kontaktförfrågan och så bokar vi ett möte så tar vi och tittar på hur just dina förutsättningar ser ut för att bli en leverantör på offentlig sektor. Lars Dahlberg [00:32:44]: Härligt. Mauritz, det är sent fredag eftermiddag när vi spelar in det här, så jag tänker att det börjar nog bli dags att wrap it up och tacka dig så jättemycket för att du har varit med här och förhoppningsvis inspirerat företag som kanske bara provar eller som inte alls har provat att utveckla sin business och offentlig sektor och gör det till en tillväxtmotor. Tack så jättemycket för att du kom att vara med. Mauritz Wahlqvist [00:33:11]: Tack snälla för att jag fick vara med. Jätteroligt. Och jag hoppas att alla ska titta mot offentlig sektor. Sen säger jag att alla ska bli leverantörer. Men titta dit. Det kostar ingenting att åtminstone utforska om det finns en möjlighet. Precis. Lars Dahlberg [00:33:25]: Och till alla som lyssnar så säger jag precis som vanligt oavsett om ni satsar mot offentlig sektor eller inte så ska ni se till att vara relevanta. The post Podd #246 – Hur kan offentlig sektor bli min nästa tillväxtmarknad? appeared first on Business Reflex.

  • January 8 · 25 min

    Pod #245: Den oförutsägbara intäktsmaskinen

    Den oförutsägbara intäktsmaskinen Ladda ner ditt ex av VD-rapporten I det här avsnittet av Sälj- och marknadspodden diskuterar Lars Dahlberg och Anders Hermansson de utmaningar som B2B-vd:ar upplever kopplat till tillväxt, baserat på en undersökning där över 30 vd:ar intervjuats. Fokus ligger på det andra stora problemet i undersökningen: den oförutsägbara intäktsmaskinen. Samtalet kretsar mycket kring svårigheterna att skapa en förutsägbar försäljningspipeline och vikten av att både vara synlig på marknaden och ha ett skarpt, relevant erbjudande. Lars och Anders är överens om att dagens köpare ofta gör stora delar av sin köpresa själva, och att AI samt informationsöverflödet innebär att det är ännu svårare att tidigt väcka intresse hos nya kunder. De pratar också om utmaningen med att kunna mäta ROI på försäljnings- och marknadsinsatser, och de varnar för att stress kan leda till ogenomtänkta beslut om marknadssatsningar. Dessutom diskuteras problemet med långa och utdragna säljcykler – ”ökenvandringen” – som både slukar resurser och gör det svårare att stänga affärer. Anders och Lars ger konkreta tips, bland annat vikten av att jobba långsiktigt och metodiskt, visualisera säljprocessen på ett enkelt sätt och fokusera på rätt målgrupp och erbjudande. Sammanfattningsvis ger avsnittet insikter och inspiration till den som vill ta sig an tillväxtutmaningarna i en allt mer komplex B2B-värld. Läs transkribering Lars Dahlberg [00:00:06]: Hej och välkomna till ännu ett avsnitt av Sälj- och marknadspodden från Business Reflex. Det här är ju podcasten för dig som vill ha ny inspiration och kunskap om hur man marknadsför och säljer till den moderna business-to-business-köparen. Och jag som sitter i studion idag heter Lars Dahlberg och med mig har jag min vän och vapendragare Anders Hermansson. Anders Hermansson [00:00:29]: Tja, Lars. Lars Dahlberg [00:00:30]: Hej. Det börjar lacka mot jul, Anders. Anders Hermansson [00:00:33]: Ja, verkligen. Det är kul. Vapendragare tror jag att du är den enda som kallar mig för vapen. Lars Dahlberg [00:00:41]: Ja, exakt. Inspirerad av de gamla vikingastories. Det är så vi jobbar. Men i alla fall så håller vi ju på här och spelar in en poddavsnitt kopplat till den här fina vd-undersökningen som vi har jobbat med under hösten 2025. Där vi intervjuat lite drygt 30 vdar om deras tillväxtproblem och tillväxtutmaningar. Och det finns ju en rapport också som ploppade ut efter alla dessa undersökningar som vi kallar för tillväxtens nya verklighet. Insikterna varje B2B-vd behöver veta just nu. Vill man ladda ner den, ladda ner. Anders Hermansson [00:01:22]: Den på vår verksamhet. Att de delade med sig så generöst, de här människorna vi pratade med, de var verkligen öppna. med sina historier och så. Lars Dahlberg [00:01:34]: Ja, verkligen. Och vi kände ju ingen av de här som vi gjorde intervjuerna med och de hoppade in i de här intervjuerna och verkligen var bjussiga. Fantastiskt. Och i alla fall så har vi spelat in ett avsnitt kopplat till det första problemet. Det är som tre huvudproblem som kommer fram väldigt tydligt i den här undersökningen och i den här rapporten. Och det första utmaningen eller problemet kopplat till det här med tillväxt kallas i undersökningen för vdn i epicentrum för tillväxtpressen. Och det handlar ju väldigt mycket om pressen och stressen och tappat självförtroende. Och det pratar vi om i det här avsnittet som heter 244 utav båda. Lars Dahlberg [00:02:19]: Idag ska vi ge oss in på problem två utav tre. Det problemet beskrivs i undersökningen som den oförsäjbara intäktsmaskinen. Ja det är jobbigt och det var ju väldigt tydligt i den här undersökningen att det är väldigt många som har det väldigt jobbigt, väldigt uppförsbacke och det där måste vi på något sätt lyckas vända så att vi kan få det här företaget, det här landet på framåtlutat och få fart igen. Och det är ju lite tanken här också att vi ska kunna bidra med lite inspiration och alla de här vdarna som var med ska kunna bidra med lite inspiration kring det här för att inbjuda mer självförtroende och tanke kring hur man ska göra så. Men det här problemet, den oförutsägbara intäktsmaskinen, det är tre olika saker som kommer fram kopplat till det här mer övergripande problemet. Och jag tänkte att vi tar dem liksom en och en. Och det första uttrycks som pipeline-problemet, bristen på kvalificerade affärsmöjligheter. Så man skulle börja gräva i det där litegrann då, Anders. Lars Dahlberg [00:03:29]: Vad säger du? Anders Hermansson [00:03:30]: Det är själva inflödet då, min chef Fredrik, marknadschef på Cognos, han har alltid länge börjat med en dålig pipeline och det ligger mycket i det. Det är ju just när det finns så många utmaningar med med de tidiga faserna i sälj och marknadsprocessen att få uppmärksamhet överhuvudtaget. Det är så överbefolkat i alla kanaler idag, det är så mycket brus och så vidare, så det gör ju att det är många som har svårt att skapa den. Trafik som behövs och då tänker man trafik i det bredare perspektivet, alltså många kontaktytor helt enkelt med med presumtiva kunder och det gör ju att det droppar in lite oförutsägbart en affär här och där i pipeline. Det finns liksom ingen, inget konstant flöde som gör att sakerna är förutsägbara. Lars Dahlberg [00:04:22]: Vi brukar kalla det här för sugrörstratten. Du och jag pratar om det i lite allmänna ordalag. Men det som kommer fram i undersökningen är att man upplever att man aldrig får ens en gång chansen. Och att det finns någon sorts utmaning med att man inte ens en gång lyckas väcka intresse och inspirera för att få någon intresserad och nyfiken att vilja prata med en. Det har blivit så väldigt mycket svårare och det klart finns många anledningar till varför det har blivit så. Men det är det man upplever och att det kanske har gått ganska snabbt ifrån att det har varit ett läge där man har varit ändå ganska bra på det här och lyckats med det här och nu är det så väldigt mycket svårare att få till det. Anders Hermansson [00:05:12]: Det känns som att det kommer tillbaks fast som förstärkning hela tiden. När vi drog igång Business Reflex 2013 så grävde vi fram en rapport från Google där det pratades om att 70% av köpresan görs innan man tar kontakt med leverantörer. Så man är nästan klar med sitt köp. Nu är det ju helt galet. Man får förfrågningar som är klippt och skurna. De ska bara ställa sig i kön till kassan i princip. när man kommer i dialog med kunderna, vilket gör att alla de här tillfällena som man tidigare har haft för att skapa dialog och relation och sånt där, de är liksom mycket svårare att få till, för ingen har tid eller lust att ödsla någon som helst energi på en relation som man sedan kanske inte behöver i just det här ändamålet. Lars Dahlberg [00:06:12]: Och så kommer man ju naturligtvis in på den här AI-situationen, där köparna inte behöver få inspiration och kunskap och sånt av säljare, utan det kan de få själva via AI. Och på det sättet så skapar ni kreativitet och hittar nya sätt att lösa de kritiska affärsproblemen istället för att börja prata med dem. Anders Hermansson [00:06:37]: Ja, verkligen. Lars Dahlberg [00:06:38]: Man pratar med AI ändå, men inte med säljare. Det tror jag. Sen pratade vi i det förra avsnittet lite grann också om det här med att man tagit saker och ting lite grann för givet. Det är väl också en del i problemet. Vi har tappat det här med fokuset på att verkligen vara där ute och visa framfötterna och vara inspiratörer och visa att vi är ett hårt leaders och visa att vi är relevanta att prata med och att vi faktiskt har någonting att tillföra. Vilket ju också väldigt ofta ändå är fallet trots att HI finns. Så det är ju det också. Vi har slappat in oss lite, skulle man kunna säga. Anders Hermansson [00:07:21]: Ja, kan man väl säga det. Jag tror att det finns mycket, speciellt för vd-rollen, så är det ju så mycket som pockar på från alla håll och kanter. Så om man ska göra det här också så kanske det hamnar lite längre ner på listan att göra bra inlägg på LinkedIn eller något sånt där. Det finns mycket annat som är bråttom. Jag tänker att om man tittar på, jag tror läsningen, det går liksom två håll. Det ena är ju att se till att man är där ute i sociala media. Det kanske är främst LinkedIn, men det beror på vilken bransch man håller på med. Det kan också vara att man har en populär YouTube-kanal eller som vi gör en populär podd. Anders Hermansson [00:07:56]: Men att man är ute där och skapa någon form av varumärkeskännedom så att man finns på radarn hos folk. Men sen går det tror jag åt andra hållet också. Vi har ju pratat förut om det absoluta måste, behovet, kravet på att man har ett riktigt konkret och värdefullt erbjudande. som dyker upp för målgruppen och som matchar det de faktiskt vill köpa. Det är problem som de vill lösa. De vill ju sällan köpa produkter, de vill ju lösa problem. Så jag tror det går två håll. Man måste jobba på båda fronterna där, vara superkrisp när det är någon som har ett problem som man kan lösa och å andra sidan jobba på sitt varumärke. Lars Dahlberg [00:08:41]: Ja, väldigt duktig på att bygga långsiktiga, starka relationer på alla tänkbara sätt som finns kopplat till den bransch man befinner sig i. Och göra det genom att verkligen visa att man är relevant och tillför kunskap och inspiration och ger trovärde och så. Samtidigt som man behöver göra det du är inne på. Fightas på de två fronterna liksom. Och… Ja och sen är det som vanligt också att man behöver ju kunna jobba tålmodigt och metodiskt med det här att göra om liksom ett sugrör till en tratt. Det gör man inte på en eftermiddag utan det är ju liksom ett nötande som krävs och många touchpoints. Anders Hermansson [00:09:27]: Jag pratade med en kund idag om det här med de jobbar i tillverkningsindustrin så att de är mycket väl bekanta med med hur man sätter upp en tillverkningsprocess. Det är ju de experter på. Så vi pratade om just det här med säljmarknad som en tillverkningsprocess som man ska tillverka nya affärer. Det som är lite klurigt här, det är lite oförutsägbara ingredienser i den här tillverkningsprocessen, nämligen kunder som gör lite som man vill. Men om man åtminstone har en grundprocess som man jobbar efter, så att man ser på det här som en tillverkningsprocess som man hela tiden ska förbättra och anpassa till omständigheterna, så är det ju lättare att få förutsägbarhet. Lars Dahlberg [00:10:11]: Ja, om vi går vidare och gräver i det här problemet då, den oförutsägbara intäktsmaskinen, så kommer man in på det här med ROI-gåtan. Vilka insatser ger faktiskt resultat? Det finns ju väldigt många olika tänkbara sätt man kan jobba på här. Men vad är det egentligen som är lite the secret sauce för oss, kopplat till det vi pysslar med i våran bransch? förutsättningarna för vad som kanske är då rätt secret sauce lever i föränderlighet kan man ju säga också. Så det där är ju naturligtvis inte lätt och det är ju någonting som kommer fram i undersökningen väldigt tydligt att man upplever att det är svårt att räkna på det och man vet inte riktigt vad det hemliga receptet ska vara. Anders Hermansson [00:11:05]: Nej, precis. Och sen så är det ju så att i den här världen så sker ju, alltså B2B-världen som vi lever i, sker ju saker förhållandevis sällan också. Det är ju en sak att optimera flöden på en webbsajt med massor av trafik, där man kan göra experiment och AB-tester och sådana saker. Men det är inte riktigt lika lätt att göra det i en komplex B2B-situation där inte frekvensen är så hög på saker och ting. Så det ställer ännu högre krav på att man har den här strukturen och bestämmer sig för innan vad man ska göra så att man inte fladdrar runt och gör lite grejer på chans. Lars Dahlberg [00:11:46]: Ja, och sen blir problemet liksom lite dubbelt när man har det här problemet med sugröret som vi precis pratade om. Det bygger ju upp stress och när man har stress då kastar man sig på olika saker och börjar liksom testa grejer kanske lite hejvilt istället för att göra det på ett mycket mer strukturerat sätt och kanske också genomtänkt sätt. Och det är inte så lätt att hålla koll på vad som man kanske ska pröva se fram med i kombination med andra saker som kan ha goda sannolikheter att funka när man inte håller på med det där kanske hela tiden och i sin vardag och framförallt inte när man är vd då. Så att det blir rörigt. Anders Hermansson [00:12:32]: Det är ju en sån klassiker att man ska in på årets mässa och man vågar inte låta bli för de konkurrenterna är där och man övertygar sig själv om att man ska vara där oavsett om man har någon aning om man fick vad heter någon ROI på den där förra året. Det har man glömt bort att kolla. Det kan ju vara att man tog med sina kunder dit eller att man träffar nya kunder på mässan men har man liksom inte bestämt sig innan för hur man ska mäta om det här var en bra idé eller inte då kommer det nog inte bli gjort och så dyker det upp igen att man ska boka den där stora monter. Till exempel. Sen finns det andra saker. Det är en sån distinkt händelse med årets stora mässa i Tyskland, eller var man nu åker någonstans. Men sen är det ju också sånt där som man investerar i hela tiden, utan man ens tänker på det, nämligen säljbesök och säljsamtal och offereringar och upphandlingar och såna där grejer. Lars Dahlberg [00:13:30]: Jag tycker också man får känslan av att vdarna fortfarande tänker och ser på saker som är ganska traditionella metoder och inte har så mycket kunskap och förståelse för andra, mer moderna metoder och sätt att approchera det här på, helt enkelt. Och det är väl liksom så där man landar om man ska börja prata lite grann om vad man borde göra. Man behöver helt enkelt hitta nya metoder och kanske olika metoder som man jobbar med tillsammans för att få effekt. Anders Hermansson [00:14:04]: Jag tycker det är mycket prat om mätning och så, för ROI handlar ju om att mäta kostnader mot intäkter och se vad det blev i slutändan och om man bara lägger sig till med den ambitionen på allting man håller på med så att man faktiskt börjar mäta saker utan att gå bananas på det så kommer man ju få bättre koll på vad det är som ger värde och inte. Det kan ju vara gamla grejer också som ger resultat. Det är inte otroligt, men just det där att man inte bestämmer sig innan att man ska sätta upp ett mål och mäta och hålla koll på allokera kostnader till rätt ställe och så där, då får man ju aldrig koll. Lars Dahlberg [00:14:51]: Nej, och vi har pratat i avsnitt tidigare här under hösten också om det här med erbjudanden och så, som du var inne på, Anders, och hitta ett fokus. Vad är det liksom för erbjudande vi verkligen ska fokusera på? Vilken idealkund ska vi fokusera på? Vilken person ska vi fokusera på? Och liksom verkligen vara fokuserad på det som är det viktigaste och det vi verkligen tror på, där vi har vårt starkaste erbjudande. Och hålla sig till det, så att man inte spretar iväg och kör på olika olika täter samtidigt för då blir det väldigt svårt att få den här aeroino-effekten. Det tredje bekymret kopplat till detta det är ju då de utdragna cellcyklerna och ökenvandringen står det i undersökningen eller i rapporten. Och ökenvandring, ja. Det var flera som verkligen uttryckte det, att det är lite så det känns. Anders Hermansson [00:15:50]: Ja, det är just att man, om vi nu säger att man har klarat av de första utmaningarna här på resan, som man faktiskt har fått igång en cellprocess, så, vad heter det? Det är bara att titta på sin egen tillvaro, det dyker upp saker hela tiden. Om jag ska köpa någonting så tycker jag det är jätteviktigt på torsdagen, men sen på tisdag nästa vecka då är det något annat som är viktigt. Och de här två säljarna som jag då pratade med på torsdagen och fredagen, veckan innan, hör ju av sig igen och jag bara, fast nu, nu kan jag inte prata om det här för nu är det andra grejer som har dykt upp. Och det är ju likadant hos alla våra kunder liksom. Det dyker upp saker hos dem också. Så de sätter igång en inköp, en köpresa och sen så som säljare blir man ju glad och lycklig när man förstår att det finns ett intresse och ett behov. Men sen så prioriteras det där ner och det gör ju att saker och ting drar ut på tiden helt galet. Så man måste hålla många fler bollar i luften helt enkelt. Lars Dahlberg [00:16:49]: Sen hänger det ihop med det vi var inne på redan på den första punkten, att köparna kan numera göra så galet mycket själva kring en process att ta sig från ett problem till en lösning och behöver inte interagera med säljarna med jämna mellanrum. Då tappar säljaren möjligheten att ta någon form av coaching kring processen utan kunden kan liksom driva den här processen mycket lättare själv och utifrån deras förutsättningar och perspektiv och då blir det mycket mera tysta perioder och svårare för säljarna att vara med och påverka processen. och därmed också kommer in kanske andra olika typer av alternativ och sånt som du är inne på. Det som blir jobbigt och det framgår ju väldigt tydligt av undersökningen att man ser att custom acquisition cost går upp för det är ofta så det blir. Processerna blir utdragna då får säljarna lägga en massa tid som inte leder fram till affärer och det blir fler affärer som kanske inte kommer i mål på grund av att de satt så lång tid och andra alternativ dyker upp och sådär. Då går custom acquisition cost i taket. Anders Hermansson [00:17:55]: Och vilket är det svåraste fältet att fylla i CRM-systemet? Lars Dahlberg [00:17:58]: Det är ju closed date. Anders Hermansson [00:18:00]: Absolut svåraste fältet. Alla kategorier. Summan kan man nog förstå lite grann. Vem fattar beslut och så vidare. Men när kommer affären i mål? Den är ju ett mysterium verkligen. Vi har ju ibland nöjet att jobba ihop en del med HubSpot säljare och de har ju en intressant säljprocess. Jag kommer ihåg att jag tyckte det var säkert proffsigt att vara med i kundmöte tillsammans med en HubSpot säljare och då så som en del i det mötet så förklarade han så här ser processen ut när man ska köpa HubSpot. Vi kommer göra det här och det här och det här. Anders Hermansson [00:18:38]: Är du beredd? Frågar han kunden. Är du med på att vi gör den här processen tillsammans. Sen kan man släppa in och kunden kan säga nej men vi gör på det här viset. Okej då gör vi så istället. Men är ni beredda att ge er in på den här resan nu så att vi kan komma till ett beslut. Sedan behöver inte det vara att ni köper av just oss men kunden ska vara beredd. Det tycker jag var så jäkla proffsigt. Lars Dahlberg [00:19:05]: Ja, det är bra. Och det här är ju någonting som vi har lagt ganska mycket krutenergi på, du och jag, på senare tid. Kanske alltid, men ännu mer nu på senare tid. Och jag skulle säga att nyckeln ligger otroligt mycket i att göra det ett väldigt, väldigt bra discovery meeting. Bygga förtroende och så vidare, men självklart förstå kundens problematik på djupet, men också komma in på de mer personliga nivån med den man pratar med. Kommer de liksom under det personliga skinnet och de personliga drivkrafterna till att vilja verkligen göra någonting och skapa en förändring? Och på det sättet få leverera ännu mera värde till dem och också få vara lättare, kunna få vara med i processen. att hjälpa dem framåt till att få till en bättre situation helt enkelt. Anders Hermansson [00:19:58]: Man måste ju få koll på hur viktigt det här är för kunden. Om det är något som vi borde göra, men vi kan inte göra det nästa år. Då gör vi det nästa år istället då. Lars Dahlberg [00:20:07]: Ja, och sen tycker jag också en annan grej, det är ju just det här att man måste koppla ihop problem och värde direkt för att det ska fästa och bli viktigt och för att du också ska kunna framstå som en som man vill prata med. Det går liksom inte att ljumma och ljumma här, utan här måste man snabbt kunna översätta problem till värde. Från första interaktion till självklart när faktorerna skickas. Anders Hermansson [00:20:38]: Du som säljare behöver inte hålla på att påstå vad det är för värde du kan ge. Du får nästan fråga kunden om det. Du vet vad det är för värde som din lösning egentligen genererar hos kunden. Lars Dahlberg [00:20:55]: Ja, och det här är ju liksom i väldigt viktig, avancerad frågeteknik är mycket det det handlar om och verkligen förstå vilken metod och modell man ska ha för att få fram det här och bygga den här relationen på förtroende tidigt. Och sen är det vi återigen då att inte sälja allt till alla utan verkligen då erbjuda en lösning som löser just det specifika problemet som just den här specifika kunden uttrycker sig. Kanske i grunden är samma sak du levererar men olika olika aspekter av det som är viktiga för att de ska köpa det så att det får en tydlig. Anders Hermansson [00:21:36]: En grej som vi brukar prata om också före eller senare när vi pratar om det är ju det här med instegsaffärer. Det kan vara så att den här säljprocessen blir onödigt lång för att man säljer någonting för stort och komplext till kunden som de har svårt att fatta beslut om helt enkelt. Så kan man hitta ett sätt att få kunderna att köpa någonting så att de får något litet värde och kommer igång så att säga. Och då har man ju också en helt annan relations, alltså en grund att stå på relationsmässigt när man börjar leverera. Och så lägger man leverera bra grejer naturligtvis. Så det är också nånting som kan, om man tänker ökenvanning blir betydligt kortare för mindre affärer. Lars Dahlberg [00:22:18]: Ja, det här är ju väldigt viktiga problem och det är inga lätta lösningar. Men det är väl lite åt det här hållet man kanske behöver tänka som vi pratar om nu. Men jag tänker så här att vi kanske ska försöka knyta ihop säcken Anders lite. Anders Hermansson [00:22:41]: Hur ska vi göra det då? Lars Dahlberg [00:22:43]: Nu är vi vd här och vi sitter och känner att det här är jobbigt. Nu ska vi spontant komma på någon jättebra coaching här till de här vdarna. Det är som vanligt att vara öppna och ärliga med att det här är problem. Och hitta ett forum för hur vi kan tillsammans börja beta i de här problemen på riktigt ihop. För vd kan ju inte lösa problemen själv. Allting annat. Anders Hermansson [00:23:16]: Jag vet inte om någon enda man skulle börja i, vi brukar ju fråga våra gäster, vad är nästa? Okej, nu har du hört det här och fått någon form av inspiration kring det, ny kunskap, lite tankeväckare, vad är då nästa sak du skulle göra? Då skulle jag säga att ja, om man skulle göra någonting så tänker jag att man skulle rita upp på en whiteboard hur man tänker sig att det ska gå till när man köper grejer av en. Hur går det till när man köper grejer av oss? Så ritar man upp den där processen så att man åtminstone har någon beskrivning av det. Då kan man börja tycka och tänka om det. Det där var ju jäkla onödigt. Det här måste vi ha någonting mer emellan. Så att man tänker lite grann i den där tillverkningsprocessen. Och den börjar ju väldigt, väldigt tidigt med att skapa relationer som vi pratade om. i det breda, men sen också, så att man liksom inte fokuserar bara på säljprocessen i sig utan börja väldigt tidigt för hur man ska bli uppmärksammad ute på marknaden. Lars Dahlberg [00:24:12]: Ja, det är ett bra tips och då tror jag också att det är väldigt bra att rita upp, ärligt då, rita upp hur processen ser ut idag som inte funkar. Och sen så kan man börja skissa på hur kanske den skulle göra sig annorlunda då för att den ska funka. Anders Hermansson [00:24:27]: Det var ännu bättre. Rita upp hur ni gör idag och så tittar ni på det och funderar över hur man ska kunna göra annorlunda. Lars Dahlberg [00:24:33]: Ja, ja. Okej, men då så tänker jag, det var ju ett tips i alla fall. Anders Hermansson [00:24:41]: Det blev en tips i slutet. Ja. Lars Dahlberg [00:24:44]: Och sen har ju vi vårt gamla vanliga tips som vi alltid kör med. Och det är att vad ni än gör där ute så ska ni se till att vara relevanta. Anders Hermansson [00:24:54]: Så är det. Hej då! The post Pod #245: Den oförutsägbara intäktsmaskinen appeared first on Business Reflex.

  • Dec 29, 2025 · 22 min

    Podd #244: VDn är flaskhals för tillväxt

    VDn är flaskhals för tillväxt Ladda ner ditt ex av VD-rapporten I avsnitt 244 av ”Sälj- och marknadspodden” diskuterar Anders Hermansson och Lars Dahlberg resultaten från en undersökning där ett stort antal svenska vd:ar intervjuats om tillväxtutmaningar. Ett återkommande tema är att många vd:ar upplever sig själva som den största flaskhalsen för företagets tillväxt, delvis för att de bär för många ”hattar” och har ett väldigt brett ansvar – allt från rekrytering och ekonomi till sälj och produktutveckling. De belyser hur denna roll bredd leder till stress och att särskilt nykundsbearbetningen ofta blir lidande när allt annat är brådskande. Dessutom märks en utbredd personlig osäkerhet och brist på självförtroende bland många vd:ar, särskilt kopplat till säljrollen och beslut som rör tillväxtinsatser. Många vågar inte utesluta gamla aktiviteter, trots att det kanske krävs modiga beslut för att skapa förändring. En viktig lösning som lyfts är behovet av att gå från en operativ superhjälte till att bli en ”arkitekt” för företagets tillväxtsystem – alltså att designa processer och rutiner kring tillväxt och sedan leda, coacha och prioritera dessa, snarare än att själv göra allt operativt. Att kunna berätta företagets story tydligt, både internt och externt, nämns också som en nyckelroll för vd. De avslutar med att peppa lyssnarna kring konjunkturförändringar och vikten av att fokusera på tillväxt och självförtroende, samt hänvisar till rapporten ”Tillväxtens nya verklighet” för fördjupning. Läs transkribering Anders Hermansson [00:00:02]: Hej och välkomna till Sälj- och marknadspodden från Business Reflex. Där är podcasten för dig som vill ha kunskap och inspiration kring hur man säljer och marknadsför till den moderna business- och businessköparen. Jag heter Anders Harmansson och med mig har jag Lars Dahlberg. Tjena Lasse! Lars Dahlberg [00:00:16]: Tjena Anders, podd idag igen. Anders Hermansson [00:00:18]: Yes, grymt. Vi har ju gjort en undersökning där vi har intervjuat en hel hoper vd om utmaningar med tillväxt och vi ska göra några olika poddavsnitt där vi fördjupar oss i det här resultatet av undersökningen. Du kan väl berätta om vad vi ska snacka om idag? Lars Dahlberg [00:00:38]: Ja, det är så att vi ska ge oss in på att det är många vdar i den här undersökningen som har nämnt att det finns en känsla av att jag själv är den största flaskhalsen för tillväxt. Och borra lite grann i det ämnet. Anders Hermansson [00:00:54]: Det är en tuff roll ju. Man har ju, vad heter det, väldigt stort ansvar och brett ansvar. Lars Dahlberg [00:01:01]: Ja, och bara för att ge en liten känsla för det vi kommer att prata om och som undersökningen bryter ner kring just den här centrala frågan då är nämligen att de känner att de bär alldeles för många hattar som skapar det här problemet. De känner en väldig osäkerhet i kroppen. Väldigt, väldigt tydligt i undersökningen. Och det finns ett väldigt sviktande självförtroende kopplat till säljrollen. Anders Hermansson [00:01:29]: Det kan ju vara en överraskning att man helt plötsligt också är säljare i företaget. Kanske hade säljare från början så måste man skala ner så sitter man själv med den pucken också. Lars Dahlberg [00:01:41]: Det ska bli intressant nu när vi går igenom det här och ni som sitter och lyssnar och får se hur mycket ni känner igen er men det är väldigt tydliga tydliga resultat i undersökningen. Anders Hermansson [00:01:51]: Exakt. Om man börjar med en vanlig vardag för vd där där man pratar om att allting slutar eller landar på vdns bord. Jag brukar kalla vdn för verkställande diverse. Det är det man är. Det är rekrytering, marknad, sälj, personal, ekonomi, kanske juridik. Det är högt och lågt verkligen. Om du tänker att man skulle konkretisera det lite mer, vad skulle du säga då? Lars Dahlberg [00:02:20]: Jag tänker att vi börjar gräva lite i det här med att bära alla hattarna. Man sitter där i vardagen och väldigt många vd-ar som vi pratar med beskriver att alla de här sakerna landar på dem. Det är rekrytering, det är marknad, det är sälj, det är personal, det är ekonomi, det är erbjudande, det är allt möjligt. Då blir alla de här hattarna. Så det är klart att det blir tufft. Anders Hermansson [00:02:49]: Produktutveckling inte minst. Lars Dahlberg [00:02:52]: Ja, det också. Anders Hermansson [00:02:55]: Det är klart att det ser olika ut på olika bolag, men om man tittar på ett bolag i tillväxtfas där man kanske inte har byggt upp en jätteschefs-hierarki, vilket jag tror är en fördel, då är det väldigt många som rapporterad direkt vd. Det är väl klart vi har också en tendens i Sverige att ha platta organisationer. Det är också ökar ju risken kan man säga för att man får många direkt rapporterande till sig och det är ju en stress naturligtvis. Man ska bolla många olika grejer. Jag tycker också att det kommer. Det är ju alltid så att man har många grejer som är brådskande. Det är bråttom, bråttom, saker ska göras. Det kan vara vissa grejer som är viktigt och bråttom. Anders Hermansson [00:03:42]: Och de går ju före. Men sen finns det också saker som bara är bråttom och de brukar också gå före. Men sen har man då någonting som kanske var lite lidande när allting är bråttom, bråttom, man fyller hela dagarna i ekorhjulet. Det är nykustbearbetning. För det är ju en process som behöver pågå hela tiden egentligen. Men om man då har alla hattar så finns det tydligen omöjlighet. Så nykunstbearbetning är verkligen en grej som definitivt blir lidande. Lars Dahlberg [00:04:12]: Och det är väldigt, väldigt svårt. Och det är väldigt svårt att hoppa bara in i det så där. Man sitter där och jobbar med en massa andra saker så plötsligt ska man vara fokuserad på att göra det. Som ju är väldigt svårt och väldigt krävande om det ska göras med kvalitet. Så det är klart att det blir frustration här. Anders Hermansson [00:04:27]: Ja, och sen så den där aspekten av att det är en liten överraskning att faktiskt det är bara jag som säljer på det här bolaget numera. Det kan vara en liten kalldusch, märker det. Lars Dahlberg [00:04:39]: Och det här med hattarna, det påverkar ju också det här med strategin. Man har inte den där tiden att tänka långsiktigt och tänka strategiskt kopplat till tillväxtfrågorna. Man springer runt och släcker en massa bränder med alla sina hattar på sig. Anders Hermansson [00:04:54]: Nej, precis. Strategiarbete hamnar väl ofta i kategorin jätteviktigt men inte bråttom, vilket gör att man skjuter på det till sen. Och det blir väl så att alternativet till strategi är ju brandsläckningsarbete hela tiden då. Lars Dahlberg [00:05:12]: Nej, så på någon sätt så blir det väl någon form av slutsats här, att det här hämmar tillväxten. Det är liksom ingen snack om den saken. Det får alldeles för lite fokus. Anders Hermansson [00:05:26]: Ja, precis. Om man tänker, vad skulle man göra åt det där då? Ja, det är liksom ingen lätt lösning på det. Hade det varit lätt hade alla gjort det, men jag skulle säga att det handlar om att systematisera saker och då menar jag inte implementera ett IT-system nödvändigtvis, utan bara skapa ett system för, om vi tittar i det här fallet, hur man ska driva tillväxt. En metod helt enkelt som man måste implementera i sitt eget bolag. Allt det här blir mer och mer repetitivt arbete än att det är slumpen och när tid finns approach till det. Lars Dahlberg [00:06:10]: Ja, om man pratar processer så är det ju så att det är väldigt tydligt att man behöver ha processer i många olika sammanhang i företaget för att leverera det man ska leverera och utföra själva kärnverksamheten. Men en tydlig process kopplat till tillväxt är ju inte lika vanligt att man verkligen har. Det kan man ju verkligen säga. Anders Hermansson [00:06:32]: Nej, precis. Lars Dahlberg [00:06:33]: Det kommer lite mera hips and happ på något sätt att lägga krut och energi på den frågan. Anders Hermansson [00:06:39]: Ja, så är det. Och det är ju när allting sitter i huvudet på individer, till exempel vdn, då går det inte att skala riktigt heller. Lars Dahlberg [00:06:47]: Nej. Anders Hermansson [00:06:48]: Skalning kan man ju tänka sig att man skulle skala för att anställa en hel hov med säljare och sånt. Men det går liksom inte ens att skala sitt eget arbete, om man säger så. Lars Dahlberg [00:06:59]: Om vi hoppar vidare till det andra problemet. Anders Hermansson [00:07:03]: Jag tänkte bara säga en grej. Det är det här med skala och sälj. Det finns ju någonting magiskt med när grundaren säljer. Det är ju helt galet hur det är. Om grundaren säger någonting i ett säljmöte. så tycker kunden sa make sense. Där fattar jag liksom och sen så kan ju en säljare eller någon som har spelat in det där och så ska någon annan säljare säga samma sak som inte är grundare och den kunden bara jag förstår inte vad du menar. Det där tror jag inte på. Lars Dahlberg [00:07:36]: Det finns ju någon sorts kraft. Anders Hermansson [00:07:38]: Det är någon sorts magisk aura kring founder led sales liksom som man måste ta sig förbi och det är inte lätt. Lars Dahlberg [00:07:46]: Nej och jag ska ju väldigt ärligt säga att jag har ganska många exempel med företag som jag har varit inne och jobbat i där det är på det sättet och egentligen så lever ju företaget ganska mycket på att det finns en respekt typ för den här magiska kraften från ägaren som mer eller mindre pitchar på lösningen men egentligen inte bedriver ett så väldigt effektivt strukturerat säljarbete om man ska vara ärlig. Anders Hermansson [00:08:11]: Nej, det är ju riktigt. Man glänser i mötena liksom. Men att få till mötena och följa upp mötena kanske är mindre framgångsrikt. Lars Dahlberg [00:08:20]: Exakt. Och det är just det som är så svårt när man bara kastar sig in i det och hoppar mellan hattar, skulle jag säga. Återigen då, om vi tar nästa grej då. Den här personliga osäkerheten och självförtroendeproblematiken. Det var ju också väldigt tydlig i undersökningen att det är jättestort brist på självförtroende kopplat till det här med att driva tillväxt. Och det fanns ju olika intressanta formuleringar kring det här från en del olika personer men Men typ såhär, osäkerheten är inte rolig att ha i kroppen. Den var väl liksom någon som klämde ur sig där. Och det talas i tydliga språk att det är verkligen jobbigt att ha den där och gå runt och bära på den. Anders Hermansson [00:09:11]: Det är osäkerhet och självförtroende kring att fatta besluten. Det är det som är det luriga. Man vet inte riktigt vad som funkar och vad som inte funkar. Men ändå vet man inte vad man ska satsa mer på eller dra ner på. Man vågar inte utesluta nåt egentligen. Då blir det varken hackat eller malet vad det gäller för insatser som vi gör. investeringar vi gör som faktiskt driver den här tillväxten och vilka gör inte det. Och då om man inte känner att man har någon säkerhet i de där besluten ja då blir det ju får man väl säga då att man tappar självförtroendet så att man inte kan fatta de modiga besluten som behövs för det blir liksom lite gissningslek varenda gång. Lars Dahlberg [00:09:58]: Ja, och det här kan man verkligen säga är allvarligt. För är det någon som verkligen ska ha självförtroende kring det här med tillväxten så är det ju vdn. Om de då inte har det, då blir det ju väldigt svårt att få fart på grejerna kopplat till det som måste göras för att det ska hända någonting mer positivt kopplat till tillväxt än den situation som företaget befinner sig i. Så det här är ju liksom alarmerande skulle jag säga. Det var verkligen slående. Jag förstår ju med tanke på läget att många kanske kan känna så här, men att det var så tydligt, det hade inte jag förväntat mig i alla fall. Anders Hermansson [00:10:30]: Jag har känt så här. Jag känner igen känslan. Jag har 100% koll på läget då. Man säger ja till saker. Ja, ska vi annonsera mer på LinkedIn? Ja, ja. Och det vanliga där, ska vi låta bli att åka på årets stora mässa? Nej, det kan vi inte göra, för den har vi alltid åkt på. Vi kan inte låta bli det. Varför vi inte kan låta bli det? Lars Dahlberg [00:11:00]: Vi fortsätter göra det vi gör, men vi vågar inte ta beslut för att göra något nytt, för att få fart på det. Det är tryggast. Anders Hermansson [00:11:06]: Man vet inte riktigt. Lars Dahlberg [00:11:08]: Nej, men det är klart att om man då går tillbaka till den förra frågeställningen, har man det här dåliga självförtroendet är det klart att då blir man ju inte den bästa säljaren där ute. Helt klart. Anders Hermansson [00:11:20]: Nej, så är det ju. Om man tittar på också säljyrket i sig, det är ju verkligen ingenting man ska ta lätt på, utan Det man kanske har förtroende kring, det är ju kunskapen kring sin egen produkt. Men det är inte samma sak som att lyckas förklara för folk vad de har för värde, vad de får för värde ut i den där då. Att om man kommer liksom från produkt- eller leveranssidan så att säga, det är där man har sin bakgrund. Men man kommer inte från säljsidan, då är det ju ett kompetensproblem helt enkelt. Och man lyckas mindre bra, förlorar affärer och så vidare. Och ja, det äter på självtillstånd. Lars Dahlberg [00:12:03]: Vi touchar lite på lite lösningsandas om lite lösningar kring de här problemen för en liten stund. Jag tänker att vi kanske skulle försöka summera lite grejer som skulle kunna vara lite tankar på hur man kan kanske ta sig vidare i det här. Jag tänker lite det här med rolldesignen för vdn. Att den är ju liksom något man behöver tänka till på. Hur man ska liksom definiera om sitt eget ansvar. Anders Hermansson [00:12:37]: Hur tänker du då? Lars Dahlberg [00:12:39]: Jag tänker att man kanske ska gå lite mer från att vara någon sorts operativ superhjälte som gör allt möjligt och ställer upp i alla lägen och har en massa hattar till att man, just när det gäller det här med tillväxten, mer är en sorts arkitekt eller en designer av en process och en metod och en modell för att göra det här. och när man då gör det så måste man vara väldigt noga med att det är det som är mitt ansvar att exekvera och göra det här, det är inte mitt ansvar utan det är andras ansvar och då måste man ju verkligen leda och coacha den processen Och det var det vi pratade om lite grann, att se till att man får fram den, men sen när den också väl finns, att den så att säga lever och fungerar. Och inte då hoppas i att läggas i för mycket och göra det operativa arbetet, för då skiter det sig ganska fort liksom. Anders Hermansson [00:13:43]: Jag tar med mig två saker från det du säger. Det ena är att hålla sig borta från det operationella arbetet för att man fastnar i de detaljerna. Det blir ett business case att se till att det finns andra resurser som gör det där. Men det jag också tar med mig från det du säger, det är ju att det är nästan ännu viktigare, för jag tror det går i som ett undvika att man måste jobba lite operationellt också. Men jag tror att den första biten, att man får absolut inte abdikera från den här arkitektrollen. Inse att det är en superviktig del av jobbet liksom. Lars Dahlberg [00:14:23]: Ja, exakt. En sak som man kan lägga in i den här definitionen, arkitektrollen för tillväxtsystemet, det är att verkligen vara den som är den främsta storytellen. Den som verkligen kan berätta storyn på ett häftigt och spännande sätt, både externt men också framför allt internt. andra som ska kunna förmedla den här storyn på ett bra sätt. Och då behöver kanske vdn ta hjälp med att bli en riktigt bra storyteller på ett effektivt sätt om man inte redan är det så att säga, vilket ju inte alls är självklart att man är. Anders Hermansson [00:15:01]: Nej, det är klart. Det är väl en otrolig hävstång om man lyckas vara den som internt kan berätta storyn så att andra sedan kan både bära den vidare och berätta den i sin tur och också fatta beslut på basis av storyn om du kallar det för det. Jag tänkte liksom någon sorts bevis på att man inte har lyckats, man kanske inte ens har försökt, det är så här om man nu ska i ett webbprojekt så måste man som vd gå in och typ skriva alla texter själv för det är ingen som inom situationstecken fattar grejen. Det är en signal på att man. Lars Dahlberg [00:15:43]: Inte har gjort det här som vi sitter och pratar om just nu. Anders Hermansson [00:15:46]: Verkligen. Lars Dahlberg [00:15:47]: Så då måste man börja göra det, kompetensöverföra och så. Sen finns det saker som är mer naturliga för vd kanske men som är extremt viktiga för att man ska lyckas med just den här punkten. Och det är ju självklart att man är tydlig med den här visionen och sådana saker. Och självklart målsättningar och sånt som den här arkitekturen av det här tillväxtsystemet ska supporta såklart och leda till. Men sen hamnar man ju i det där med prioriteringar också. Men just att hjälpa människor att göra rätt prioriteringar och så för att det här ska kunna bli en möjlighet och att se till att det här liksom vårdas och prioriteras högt och att det här är en viktig fråga att få till den här arkitekturen och designen av det här tillväxtsystemet. Anders Hermansson [00:16:45]: Jag tror mycket av det vi säger kring att man ska gå från chef till ledare vad det kan vara för något det är ju så här det har väl varit en självklarhet väldigt länge men just det där vad är det som gör att man inte kommer dit och då kanske vi är lite insnöjade på det vi håller på med men just det där om man inte har den här designen av sin tillväxtmodell färdig så man kan jacka in olika resurser i då kommer man liksom aldrig därifrån. Då paddlar man på bara med små paddeltårn. Lars Dahlberg [00:17:19]: Och det som jag tror händer många gånger nu när vdn inte leder det här och ser till att det här finns på ett tydligt sätt då blir det indirekt så att man tappar kontroll. Och när man tappar kontroll då vill man hoppa in och lägga sig i en massa saker som man egentligen inte skulle behöva för att få kontroll. Eller man litar inte riktigt på andra som har ansvar utan man hoppar själv in i den här tillväxtmaskinen och börjar ta tag i saker. Så då blir det någon sorts konstig ekvation som inte går ihop här. Anders Hermansson [00:17:55]: Seriöst. Men visst väl den kanske jag vet om det. Det är nog man ska nog inte passa sig för att säga att alla vd är likadana. Det tror jag absolut inte. Jag tänker kanske finns ett visst mått av otålighet också hos många som gör att man hoppar in för fort och ska korrigera grejer som folk gör om de du inte i någon situationstecken igen har fattat grejen som man tycker. Lars Dahlberg [00:18:15]: Nej, för det är ju det här är ju inte helt snytt ut ur näsan liksom och få till det här som vi sitter och babblar om till Sverige. Ja, annars så är det väl så då att vdn kanske känner sig osäker kring hur man ska få till det här och då kanske det behövs olika typer av stöd runt vdn för att lyckas med det helt enkelt på något sätt. Anders Hermansson [00:18:40]: Ja, så kan det vara. Men till att börja med kan man ju säga, inte vet jag om alla köper vår idé, men till att börja med kan man ju tycka att det är en bra idé att man borde ha en sån här textur eller liksom en design av sin intäktsmodell. Man kan ju börja där och sen kan man ju försöka göra det själv eller ta in externa personer eller avsätta interna resurser för det här. Men det börjar ju med insikten om att det går en bra idé att ha det. Lars Dahlberg [00:19:06]: Ja, jag tänker lite så här att det går ju naturligtvis nu att ladda ner den här rapporten som det här finns med i. Och det här är ju bara en del av det rapporten täcker in. Den heter ju tillväxtens nya verklighet, insikter och frustrationer från svenska BTB-vdar. och vi gjorde ju den här undersökningen under hösten 2025 så det är ju färskt och relevant kopplat till det nuläge som både det här landet och företagen i det här landet befinner sig i. Självklart lägger vi ju länken till det här i avsnittet så att ni kan Gå dit och ladda ner och läsa mer och ja, föra dialog med andra vd runt de här frågorna. Det visas ju när vi gjorde undersökningar att Gud, någon som bryr sig om mig och mina utmaningar kopplat till tillväxt. Det var ju pratades ju hur mycket som helst så att det finns stort behov att prata och det finns mycket utmaningar. Anders Hermansson [00:20:06]: Exakt. Sedan är det här med, jag tänkte faktiskt lite baserad på dagsfärsk information här som säkert många har hört. Det är ju att, eller såhär, två eller tre dagar i rad har jag nu hört från min sanningskälla, nämligen Sveriges Radio P1, att konjunkturen är på väg att vända. Så nu gäller det att vässa tillväxtmusklerna, träna tillväxtmusklerna ordentligt för att snart smäller det. Då gäller det att vara redo när det finns förutsättningar. Om de har varit lite knackiga de senaste åren så verkar det lösa upp sig lite grann här. Det senaste idag så hörde jag då nyheterna där pratar om att det kommer att komma ganska, vad facket som säger, jag vet inte hur de kan säga det, men att det är ganska rejäla reallönehöjningar, vilket gör att konsumtionshjulen börjar snurra igen och det får en ripple effekt in på oss som bor i B2B världen också naturligtvis. Så det vore ju kul om det snurrade igång igen. Lars Dahlberg [00:21:15]: Då blir det dags att parkera några hattar och verkligen lyfta fram den här tillväxthatten. Anders Hermansson [00:21:21]: Exakt. Lars Dahlberg [00:21:22]: Och sätta den på huvudet oftare. Helt enkelt. Så att man hänger med nu. Och självförtroendet, herregud. Måste ju få upp det också då. För det verkar ju vara ett problem. Anders Hermansson [00:21:32]: Ja, det gör ju. Du kanske behöver stänga några mindre affärer. Stäng några mindre affärer. Stäng någonting. Då brukar man… Framgång föder framgång. Lars Dahlberg [00:21:40]: Ja, hoppas vi har fått peppat någon i alla fall här. Anders Hermansson [00:21:43]: Ja, exakt. Vi har väl egentligen bara ett råd då. Vad ni än gör där ute så. Lars Dahlberg [00:21:50]: Ska ni vara relevanta. Anders Hermansson [00:21:52]: Hej då! The post Podd #244: VDn är flaskhals för tillväxt appeared first on Business Reflex.

  • Dec 11, 2025 · 48 min

    Podd #243 – Så hittar du mod, kapital och fokus i tillväxtens nya verklighet

    Många svenska B2B‑bolag sitter just nu fast mellan två verkligheter. Å ena sidan: tuffare marknad, dyrare kapital, osäker omvärld. Å andra sidan: ägare, styrelse och team som förväntar sig fortsatt tillväxt. Under hösten 2025 har vi på Business Reflex intervjuat ett 30-tal svenska B2B‑VD:ar. En röd tråd är tydlig: självförtroendet kring tillväxt har fått sig en rejäl törn. Man vågar inte investera, har svårt att fokusera och upplever att kapitalet dragit sig undan samtidigt som AI både lockar och skrämmer. I det här avsnittet av Sälj‑ och marknadspodden går vi på djupet i den här nya verkligheten tillsammans med Peter Almberg och Anders Dahlgren från Katalysen ett investeringsbolag som i nio år jobbat hands‑on med entreprenörsledda bolag som kört fast, och hjälpt dem ta sig vidare genom att lösa de verkliga problemen bakom tillväxten. Under avsnittet pratar vi om: Varför osäkerheten i omvärlden gjort att många VD:ar förlorat modet att satsa och hur du som entreprenör faktiskt har ett försprång jämfört med stora bolag. Hur du kan tänka kring risk och investeringar: när är det rätt läge att trycka på gasen, även när vattenytan bara precis är över näsan? Varför så många bolag tappar fokus och exekvering och konkret hur du kan använda styrelse, ledningsgrupp och veckovisa avstämningar för att hålla kursen. Den nya kapitallogiken: det är inte brist på pengar, men kraven har ändrats från “tillväxt till varje pris” till kassaflöde, robust modell och tydligt definierade problem. Hur du bör prata med investerare idag: radikal transparens kring dina problem och hur du visar exakt vad deras kapital ska användas till för att lösa dem. Hur du som VD ska förhålla dig till AI – friend eller foe?: var AI faktiskt kan ge effekt i din kärnaffär, och var marginalerna riskerar att försvinna. Varför samarbeten och partnerskap ofta är den snabbaste vägen till ett unikt erbjudande och hur du kan “lösa varandras problem” istället för att bara jaga nästa kund ensam. Det kanske viktigaste av allt: varför ärlighet kring problem och vilja till samarbete är två av de starkaste tillväxtmuskel­rna du kan bygga nu. Lyssna och ta nästa steg: Anmäl dig till vår informationslista för fler insikter, case och verktyg framåt. Håll dig uppdaterad – anmäl dig här → Vill du ta del av vår rapport som bygger på djupintervjuer med över 30 svenska B2B-VD:ar och avslöjar varför intäktsmaskinen hackar och vad som faktiskt fungerar idag. Läs mer och hämta undersökningen kostnadsfritt här → Vill du komma i kontakt med Katalysen gör du det enklast här. Du kan också följa Anders och Peter på LinkedIn: Anders Dahlgren Peter Almberg Läs transkribering Lars Dahlberg [00:00:10]: Hej och välkomna till ännu ett avsnitt av Säljmarknadspodden från Business Reflex. Det här är podcaster för dig som vill ha ny inspiration och kunskap om hur man marknadsfolk säljer till den moderna business-to-business-köparen. Under hösten 2025 så har vi varit med och gjort en undersökning som handlar om utmaningar kring tillväxt för svenska B2B-bolag. I den här undersökningen så är det tydligt att många har tappat kontrollen och framförallt självförtroende kopplat till tillväxt. Jag har därför valt att idag bjuda in två personer till podden som har väldigt mycket erfarenhet kring det här med att stötta bolag som kört fast i sin tillväxt och som också har varit med och bidragit med mycket tankar och input i undersökningen. Vi hoppar över till intervjun med Peter Almberg och Anders Dahlgren från Katalysen. Lars Dahlberg [00:01:00]: Hej och välkomna till Sälj- och marknadspodden. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:01:04]: Hej, hej, hej. Lars Dahlberg [00:01:06]: Härligt. Nu vaknar det till. Jätteroligt att ha er här, Peter och Anders. Vi träffades i samband med att vi genomförde en undersökning under hösten 2025. där vi intervjuade er och en massa vd här i Sverige kring utmaningarna runt tillväxt för svenska B2B-bolag. Nu är den här rapporten släppt. Den heter Tillväxtens nya verklighet. Insikter varje B2B-vd behöver veta nu. Lars Dahlberg [00:01:44]: Man kan ladda ner den på Business Reflex hemsida. Ni hade så otroligt intressant input in till den här undersökningen. Lars Dahlberg [00:01:55]: Riktigt kul att ni är här. Anders Dahlgren [00:01:57]: Kul att höra. Vi är tacksamma att vi får chansen att ställa upp och vara med. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:02:02]: Stort tack. Lars Dahlberg [00:02:04]: Ni har inte varit med i podden tidigare. Det här är första gången som ni är med. Vi har haft en del återkommande gäster. Det finns säkert en del av våra lyssnare som känner till er. För säkerhetsskull behöver ni göra en liten introduktion. Vem av er vill börja? Introducera er och företaget som ni jobbar för. Anders Dahlgren [00:02:25]: Jag kan börja. Anders Dahlgren heter jag och är i dag vd för Katalysen. Katalysen är ett svenskt investeringsbolag med internationell koppling. Grundat för nio år sedan, så vi har tioårsjubileum nästa år. Anders Dahlgren [00:02:47]: Vi är ett bolag som jobbar med kort och gott med att lösa problem. Vi hjälper entreprenörer att bygga sina bolag och när man är entreprenör så ställs man inför många utmaningar genom hela sitt byggande. I början så är det väldigt många små och med tiden så blir det färre men kanske större. Och det är väl inte där vårt fokus har skiftat också från att jobba med bolag i väldigt tidiga skeden, där de har massa små utmaningar och behöver stöttning på flera håll, till att idag jobba med lite större eller medelstora bolag som kanske står inför två stora problem. Där vi tillsammans med investerare och experter i ett kollektiv hjälper till att lösa de här problemen. Och på så sätt så bygger vi en portfölj. Och idag har vi en portfölj bestående av 24 bolag. Anders Dahlgren [00:03:48]: Och med mig här har jag Peter Almberg och Anders Dahlgren, min kollega, styrelseordförande och även grundare tillika. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:03:55]: Tack, tack. Som Anders sa så heter jag Peter Almberg och jag har egentligen jobbat hela mitt liv med ungefär det jag jobbar med idag, sedan mitten på 80-talet. I stort sett alltid entreprenörsledda bolag, där jag ändå har varit entreprenören själv. eller hjälpt en annan entreprenör att bygga sitt bolag. Vi startade som Anders sa Katalysen för nio år sedan och Anders har ju berättat att vi har egentligen i stort sett 100 procentigt fokus på att lösa problem. En del av problemet som många känner till- är att det ofta finns ett kapitalbehov. Men ofta döljer sig andra problem- som kan innebära att det är svårt att hitta- de pengarna man behöver för till exempel tillväxt. Då har vi väldigt mycket fokus på det andra problemet. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:04:58]: För om man löser det andra problemet- så är det mycket enklare att hitta det kapitalet som behövs, som också behövs. Så vi har lite grann nischat oss mot problemlösning och vänder oss framför allt emot entreprenörsledda bolag. Vi jobbar, som Anders sa, ihop med experter och investerare och entreprenörer och i den gruppen så finns det väldigt mycket olika erfarenheter och kunskaper och resurser som om de används på rätt sätt och om folk jobbar tillsammans med till exempel ett konkret problem så brukar det bli ett väldigt bra resultat. Men just det här med att man jobbar tillsammans är en väldigt viktig En väldigt viktig aspekt och väldigt ovanligt, tyvärr. Lars Dahlberg [00:06:02]: Man har nästan inte så svårt att tänka sig det. Nu har jag haft lite prat med er innan, när vi gjorde undersökningen, så jag har blivit lite upplyst. Jag tror att många av lyssnarna nu är väldigt spända på det här poddavsnittet. Vi kommer att komma in på ett antal av de här stora problemen. Vi kommer att ha en del resonemang runt de möjliga lösningarna. Jag känner att det här är kopplat till den typen av bolag ni jobbar med. Men jag tror att alla lyssnare förstår vad det är för företag vi pratar om med tanke på er fina introduktion. Jag tänker mig så här. Lars Dahlberg [00:06:48]: Att vi kastar oss vidare in i det här poddavsnittet och så som jag tänker lite det var att när vi gjorde undersökning och ni var med och bidrog så var det fyra grejer som jag tog fasta vid och de här fyra sakerna det var tänkt att vi skulle borra lite grann i under avsnittet. Den första Det är intressant att bolag inte vågar investera och satsa. Det har blivit svårare att få till modet nu än vad det var förr. Sen har man den andra frågan. Man kanske inte lyckas få rätt fokus för att kunna klara av att exekvera. Sen kommer vi naturligtvis in på den frågan som Peter belyste, kopplat till brist på kapital och tillväxt och de för tillväxt och så vidare. Sen tänkte jag att vi skulle gå in på det här ämnet som handlar om det här med AI och hur det påverkar på olika sätt. Jag vet att ni har väldigt intressanta tankar att bidra med. Lars Dahlberg [00:07:59]: Hur känns det? Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:08:01]: Det känns toppen. Anders Dahlgren [00:08:03]: Det låter bra. Det låter spännande. Lars Dahlberg [00:08:05]: Bra. Då kör vi igång. Ska vi ta det första ämnet först? Eller ska vi ändå på ordningen? Vi kör på. Bra. Då kastar vi oss in på frågan om att man tappar självförtroendet– –och inte vågar investera och inte vågar satsa. Vad gör ni där ute när det gäller det här? Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:08:25]: En sak… Ett problem rent allmänt sett, kanske i livet, men också… för företagen är ju osäkerhet. Osäkerhet är alltid ett stort problem när det råder osäkerhet. För det innebär att man var i sig kanske säger ja eller nej till saker. Man har svårt att sätta ner foten och bestämma sig. Man är rädd för att var man än tar för beslut så blir det fel beslut. Jag brukar säga nu för tiden att hela världen är egentligen som ett stort venture nu. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:09:13]: De senaste kanske året har det liksom förvandlats från till någonting nytt av många olika skäl och ett venture är ju egentligen… Ett av kännetecknerna för ett venture är ju nånstans osäkerhet. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:09:35]: Jag tror att många är ovana vid det. Men jag tror att det är en övergående. Jag tror att det är nånting som är övergående. För om det är nånting människor är, så är vi duktiga på att anpassa oss. Till slut har vi anpassat oss efter den här… osäkerheten som vi har omkring oss och är beredda att fatta beslut även om det råder osäkerhet. Jag kan tänka mig att vi är där snart eller kanske redan nu. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:10:10]: Det är väl en aspekt som jag vill lyfta fram. Lars Dahlberg [00:10:15]: Vi är vana med den här risk-situationen. Det är ett helt annorlunda sätt. Allting förändrar sig så snabbt hela tiden. Det är nya förutsättningar och spelplaner. Nu börjar vi förstå att vi måste klara av att tackla den typen av situation. Vi kan inte bara sitta där och inte agera. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:10:37]: Jag tycker att man ser det. Till och med ser man att vissa politiker… Till och med inom politiken. De är ju ofta ganska långsamma med att… att visa upp sådana sidor. Det värsta har vi bakom oss i varje fall vad gäller säkerheten som många känner. att de flesta har accepterat det faktumet nu. Anders Dahlgren [00:11:12]: Sen är ju liksom en entreprenör och entreprenörskap är i osäkerhet från grunden. Vågar man satsa på sin dröm eller sin idé? Oftast har man ju idéer som man tror ska ta över världen eller bidra väldigt mycket i alla fall till samhället på olika sätt. Och det vet man om att när man släpper kajen så kommer det bli en turbulent resa. Det kommer vara väldigt mycket upp och ner. Och det är ju så vi jobbar med våra bolag från och till. Det kan vara att man jobbar med ett bolag intensivt i ett halvår, ett år eller till och med två år och sen håller man bara månadlig, vecklig kontakt och stämmer av under några år och sen kanske det kommer en ny resa som påbörjas. Men det som också påverkar de här entreprenörerna, det är ju vad som händer runt om i världen. Är det turbulent? Var är nyhetsflöden som det har varit? Som Peter sa det sista året har det varit en otrolig berg- och dalbana. Anders Dahlgren [00:12:10]: Det är klart att det påverkar ens vilja att liksom, okej, nu behöver vi äntligen komma så vi går runt eller kommer till ytan eller nu behöver vi äntligen generera vinst. Ska vi satsa allt, vända upp och ner på det här, satsa nu för den stora tillväxten och kanske Ta in nya pengar eller låna pengar eller vad man nu väljer att göra. Man tar ju ett nytt risktagande. Ska man göra det när man egentligen kommit ut med näsan över vattenytan? Så det är klart det är jättesvårt. Det är jättestora frågor. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:12:39]: En annan grej också att entreprenörer är ju oftast mer, anpassar sig ju snabbare. till saker än vad stora företag gör så är man då i ett entreprenörsledt bolag och så har man stora kunder och så tycker man att det är svårt att sälja till de här stora kunderna så beror det väldigt mycket på att de stora kunderna det tar längre tid för dem att anpassa sig så att entreprenörerna är snabbare helt enkelt och de stora företagen är långsammare. Så det har också en väldigt stor inverkan. Det är ändå kunderna som är en väldigt viktig del av tillväxten. Alltid. Lars Dahlberg [00:13:28]: Entreprenörerna har ju en fördel här. De är vana att tänka på att man måste anpassa sig. Man behöver vara mer agil och snabbfotad och sånt. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:13:40]: En stor fördel, till och med. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:13:44]: Men de stora bolagen har ju den fördelen att de ofta har De kan överleva längre eftersom de har en stabilare bas och en uthållighet på ett annat sätt än en entreprenör. De flesta entreprenörer är inte lika. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:14:07]: Välfinansierade som de stora bolagen. Självklart finns det undantag. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:14:13]: Precis. Lars Dahlberg [00:14:15]: Det finns en massa möjligheter och fördelar. Lars Dahlberg [00:14:19]: Bygghänslingar och sånt som gör att man kanske inte vågar. Även om man egentligen är bättre positionerad för att göra det. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:14:28]: Jag skulle tro att stora bolag i framtiden kommer att ledas mycket mer som entreprenörsledda bolag leds idag. De kommer att vara tvungna att bli mer entreprenöriella i storbolagen för att Förmågan att anpassa sig är otroligt viktig i en värld som förändras snabbt. Och det kan vi vara säkra på att den här världen kommer att göra. Det kommer att ske mycket saker här framåt. Lars Dahlberg [00:15:08]: Jag tycker det låter som att den här tanken du hinner på, Peter, handlar mycket om att tänka Tänk på sin kund och sin kundskund. Titta på vad som händer på marknaden väldigt aktivt– –för att vara aktivt anpassningsbar. De större bolagen, och framför allt bolag i traditionella branscher– –som jobbar och lever där, är jätteviktiga med tanke på när förändringarna väl kommer. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:15:42]: Jag håller med. Om man ser sig själv som ett B2B-bolag till exempel, men ens egen kund har kunder. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:16:02]: Och de kunderna är konsumenter, så måste man till och med tänka på hela vägen till konsumenten. Så det blir någonstans B2B2C. Det är otroligt viktigt att tänka utifrån och inte inifrån sin egen verklighet man lever i. Anders Dahlgren [00:16:26]: Det handlar ju om att förstå sin grund. Och kundens kund. Förstår du din kund, då förstår du vad kundens kund är. Så det är jätteviktigt. Och därmed också örat mot rälsen och förstå vad är det som, vad behöver de och vad behöver jag leverera till dem eller bli levererad till dem. Och därmed, det är det som din fördel som entreprenören har, att man kan vara lite snabb. Givetvis ska man behålla fokus på det man tror på, men ändå vara ganska lyrad för att se vad som händer. Lars Dahlberg [00:16:55]: Alltså det är ungefär så här. Kära entreprenörer som lyssnar på den här podden. Ni ska inte bara sitta där och inte våga satsa. Nu är det värsta läget. Tänk utifrån er och utnyttja era fördelar. Var smidiga och agila och våga satsa. Det är väl någon slags summa man kan tjäna på diskussionen? Anders Dahlgren [00:17:19]: Så är det och det är många som tänker så och då kanske man får hitta en bra partner. Nu pratar jag inte bara om konsulter utan någon som är inom samma genre som kompletterar som man kan satsa tillsammans med. Man är ju sedan själv, om man har det motigt själv så finns det många andra som har det motigt. Det är lite så vi på Katalysen jobbar tillsammans med vårt nätverk och det vi kallar experter och investerare. Om vi hittar nånting där vi kan ha samma intressen, gemensamt mål, då blir det ingen konkurrens utan då blir det istället att vi jobbar alla tillsammans. Lars Dahlberg [00:17:55]: Just det, för att hitta kombinationen av olika förutsättningar kring kapital och andra kompetenser och synergier och ge en mer råg i ryggen och våga satsa kopplat till den typen av resonemang. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:18:07]: Ja, man kan också tänka i termer av det handlar ju alltid och alltid gjort om paketering. Och kan man till exempel med hjälp av en partner sätta ihop ett paket som är unikt jämfört med konkurrenternas? Eftersom man då har ett partnerskap med någon som har en kompletterande tjänst kanske eller produkt. så har man något unikt att komma med till kunden tack vare att man har slutit ett partnerskap med någon. Det är ett typexempel också på hur man kan skapa ett grymt bra erbjudande utan att utveckla något nytt själv. Lars Dahlberg [00:18:48]: Exakt. Hitta smarta vägar fram. Då tänkte jag att vi skulle ta och byta ämne. Min nästa lilla spaning, som vi pratade om i videoundersökningen, var att man inte lyckas att klara av att fokusera och exekvera. Utan det flyter iväg, det far iväg. Och att det är ett stort problem. Speaker B [00:19:17]: Vad vill ni kommentera för det här? Anders Dahlgren [00:19:19]: Det där kan väl ta sig olika vägar. Dels olika vägar i form av att man säger att man har en tjänst som man utvecklar eller som man erbjuder och som entreprenör som är alltid väldigt många idéer så man måste plocka ner de viktigaste och det är svårt och får man då dessutom någon form av gensvar och önskan från både sina ägare men kanske från marknaden, då tror man att det är vägen att gå. Och då kan man ju fastna i det här att vi saknar någonting som man fortsätter utveckla, utveckla, utveckla utan att kunna komma… Det blir aldrig riktigt färdigt kanske. Man gör så många u-turns till exempel. Lars Dahlberg [00:20:06]: Precis, det kommer saker som påverkar. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:20:08]: Vissa människor tycker att det är roligt och stimulerande att jobba med nya, att ta fram nya produkter och ta fram drivs av det och tycker att det blir lite tråkigt när man har. Lars Dahlberg [00:20:28]: Är. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:20:29]: Färdig med något, då vill man snabbt hoppa på nästa grej. Så vissa människor är ju sådana. Andra människor är ju sådana att de aldrig blir färdiga med något. För det är ju läskigt att gå ut till marknaden med något. Så man blir inte riktigt klar. Man väljer att finslipa för länge innan man vågar gå ut. Och sen är ju vissa människor jäkligt duktiga på att få saker gjorda. Och andra människor är inte så bra på det. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:21:00]: De är bra på något annat istället. Ibland handlar det bara om att behålla fokus. Se till att man behåller fokus. Och det är mycket enklare att göra om det finns andra i ens närhet som hjälper en att behålla fokus. En aktiv styrelse eller ett management team som består av lite olika individer eller en partner. Vi jobbar ofta så att vi har veckovisa möten med de bolag vi jobbar med och det handlar Jag vet inte, men till det största värdet av de här veckovisa mötena är egentligen att man ser till att man behåller fokus. Att alla inblandade behåller fokus och blir påminda om vad fokuset är och inte fladdrar iväg och tycker att någonting annat är roligare för stunden. Anders Dahlgren [00:21:58]: Eller viktigare, skulle jag säga. Det är också ett vanligt problem med det man har erfarit själv när man är entreprenör. Att du får en förfrågan eller en kund. Anders Dahlgren [00:22:09]: Vill ha något specifikt. Eller bara att det räcker om man inte är en stor kund. Och då ser du potentialen. Fast ingenting är färdigt men du får den här förfrågan och du börjar titta på den. Och du gör allt du kan för att möta ut på att kunna försöka vinna det här. Men sen har det gått två månader och du har lagt alldeles mycket fokus och glömt vardagsaffären. Som Peter säger, det här med att stötta ledningen i bolag som ofta är en styrelsefråga, men det kanske finns någon form av ledningsgrupp också där man kan hjälpa till så att man håller fokus. Bra med nya affärer, men 80 procent är den vardagliga businessen för det är den som gör att vi överlever. Anders Dahlgren [00:22:52]: Det är klart att vi ska titta på viktiga affärer. förfrågningar som kommer in. Men det kan inte vara det enda vi gör. Det är ganska vanligt att man fastnar i det där. Lars Dahlberg [00:23:01]: Min känsla är just det här som du är inne på. Det är otroligt viktigt att entreprenören har den här tajta partnern som är duktig på exekveringen. Att vi gör det som behövs för att det ska kunna bli någon sorts business av det. Inte bara massa härliga fantastiska idéer. Men sen tycker jag också lite grann att Man märker att det kommer spännande saker som entreprenörer vill springa på. Men man har inte koll på att det kanske inte är så bra business om man ska räkna resultat. Det är en kul grej, men det måste bli verkstad och ekonomi gör det här också. Aktieägare och man själv ska i slutänden också bli nöjd. Lars Dahlberg [00:23:45]: Det är lätt att tappa bort det i all jäkla givet att det finns en sådan verklighet. Anders Dahlgren [00:23:50]: Ett bra råd är att tidigt försöka få delar eller en engagerad styrelse. De är oftast billiga, framför allt i relativt unga bolag, om man lyckas få in dem i styrelsen. Då är de engagerade och ett väldigt viktigt bollplank. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:24:15]: Jag håller med om det. Det du tog upp med att det är lätt att tro att gräset är grönare på andra sidan. Det är ett skyddsmekanism som människor har. Men ofta är det inte det. Det handlar om att göra nånting bra med det man har. Anders Dahlgren [00:24:40]: Och göra jobbet själv. Man har själv gjort misstaget att tagit in någon form av expert i något fall, konsulter som man skrapat ihop och så tänker man att det här kommer att bli bra och då förväntar man också en ganska snabb return on investment på det där, vilket oftast tar längre tid och man har kanske inte uthålligheten och då istället får göra det själv nu när man är expert. Men man måste nog se helheten och förstå. Dels måste du förstå det själv, men vad vill du göra jobbet? Lars Dahlberg [00:25:14]: Ja, vi hoppar vidare till den tredje punkten här. Det är väldigt klart för väldigt många att det har blivit mycket tuffare att få tillgång till kapital för att jobba och driva tillväxt. Det kan ses som ett stort hinder och en stor utmaning. Hur ska man tänka här? Anders Dahlgren [00:25:38]: I grunden kanske det inte är brist på kapital. Förutsättningarna för att få tillgång till kapitalet har väl förändrats hos investerarna. Från kanske för tio år sen en speciell marknad en väldigt speciell marknad fram till 2022 där pengar var gratis och alla var rädda för att missa nästa stora unicorn eller missa opportunity. Inflationen ökade så man behövde någonstans investera pengarna för att de inte skulle minska i värde oavsett om det var en stor eller liten investerare eller bara en privat investerare som hade pengar på banken. Det brände lite i fickan om du hade lite koll på ekonomi. Det fanns mycket kapital att tillgå från de flesta, från väldigt många bolag. Det har förändrats avsevärt idag. En bra idé som har kommit över kassaflödespositivt, även om det är lite, har enormt mycket större chanser idag att få kapital än tidigare. Anders Dahlgren [00:26:48]: Tidigare pratade man om tillväxt, nu pratar man inte om tillväxt på samma sätt. Nu vill man säga att det finns ett fundament att stå på. Då är man villig att stå på in pengar. Sen kanske inte lika billigt som tidigare, men ändå till en rimligare värdering. Lars Dahlberg [00:27:03]: Just det. Så man måste ha kommit längre… i sitt bevis av sin affär i dag? Anders Dahlgren [00:27:10]: Om det finns nåt generellt så skulle jag säga ja. Om vi tittar på hur vi jobbar så jobbar vi, som vi sa inledningsvis, mot bolag som besitter ett eller två, oftast två, större problem. Ett finansiellt problem och kanske ett operationellt problem. Om vi kommer till en investerare och säger att vi har ett spännande case, är ni synliga på att investera? De ska göra det här och det här. Då kan det vara ganska svårt, rent av iskallt. Men när vi kommer till samma investerare och presenterar att vi har ett spännande case, de har ett finansiellt behov, men framför allt har de det här problemet. De har även en fungerande modellprodukt som de har hamnat i en svår situation på grund av något annat än produkten. Om vi löser det, och ni är med och finansierar det här. Anders Dahlgren [00:28:02]: Vad tror ni om det? Det låter jättespännande. Det blir en helt annan dialog, för det finns ju någonting som man kan lita sig mot direkt när man har löst det finansiella och operationella. Man ska inte… Man finansierar inte de här… Det kanske händer om fem eller tio år, för det kan hända ganska mycket snabbare. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:28:23]: Ja, men man vill… Jag tror att det här med… Vad pengarna ska användas till. Vad investerarens pengar ska användas till är väldigt mycket viktigare nu än förut. Lars Dahlberg [00:28:37]: Man måste ha det mycket mer konkret. Det här som är problemet är att pengarna ska användas till att lösa det. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:28:43]: Man ska inte vara rädd för att prata om problem med investerare. Jag tror att investerare uppskattar Raka rör. Det har de alltid gjort, men mer än nånsin. Anders Dahlgren [00:28:55]: –Transparens. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:28:56]: –Ja, transparens. Om man har ett problem… Eller om man, som Anders sa, har två problem… Det ena är att man behöver tillväxtkapital och det andra är att man har nåt annat problem. Då ska man inte vara rädd för att berätta det. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:29:16]: Och kan man gå till en investerare och säga hur man ska lösa det där problemet med investerarens pengar så är sannolikheten att man får in kapitalet mycket högre än om man mer generellt bara säger att man behöver kapital. Lars Dahlberg [00:29:33]: Ja, det kan jag känna när ni tar upp det här. Vi har jobbat mycket med entreprenörer också. De vill inte se problemen så mycket. De ser bara möjligheter. Problemen är ganska lätta att lösa. Det är bara att lösa dem. Men det där ska man ha en helt annan inställning. Man ska definiera problemen, ta problemen på allvar- och prata med investerarna om att det här är problemen. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:30:02]: Om man vill göra det lite enkelt för sig och förstå psykologin i det hela så kan man se det som att som entreprenör man går till en investerare, man ber investeraren att fixa det som investeraren kan fixa, det vill säga pengarna. Men mot det ska man fixa det andra problemet själv. Aktionären fixar det ena problemet och investeraren fixar det andra problemet. Då förstår man lite grann… Vad ska vi säga? Lars Dahlberg [00:30:33]: Man får också kroka arm med perspektiv på det här. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:30:35]: Lite så. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:30:38]: Det är en stor skillnad för investerare att köpa aktier på börsen jämfört med att köpa aktier i ett privat bolag. Köper man aktier på börsen så finns det inget kött och blod. När man köper aktier i ett privat bolag så finns det kött i människor man investerar i. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:31:07]: Det är en väldig skillnad på många sätt. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:31:14]: Man ska tänka mycket på vilka problem man har som man kan lösa själv. Och så ska man bli investerare att hjälpa till med pengar. Anders Dahlgren [00:31:28]: Och vara transparens med de här utmaningarna. För idag gillar inte investerare, eller väl ingen, som gillar osäkerhet. Och det är så osäkert ändå i hela makroklimatet som alla bolag befinner sig i. När man själv har varit entreprenör har man inte tänkt på det från det hållet. Man vill inte blotta sig. Man vill visa sig stark. Men vara tydlig med det problem som finns och varför du behöver hjälp och hur investeringar ska användas. Du vinner mycket mer på det. Anders Dahlgren [00:31:57]: Du får förtroende direkt. Lars Dahlberg [00:31:58]: Jag kände det också väldigt starkt. Just det här med transparensen, att man vågar vara transparent. Lars Dahlberg [00:32:07]: Ja hörni, det var treanden. Nu har vi det här jättestora som horar över oss alla. Det här med AI. Är det liksom, vad säger man, friend eller foe? Och framförallt, hur ska man se till att det faktiskt levererar någon sorts värde? Eller ROI, vad man så kallar det för. Jag tycker att det snurrar en hel del runt det där. Men man måste ju faktiskt kunna räkna hem det också så att det leder till nånting. Hur känner vi? Hur ska man tänka här? Det här är ju liksom både ett hinder… Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:32:43]: För att börja med så tror jag att man ska se att i stort sett alla, både företag och människor, bör se på AI som någonting som är positivt och någonting som är negativt. Det har ingen betydelse om man är människa eller om man är bolag. Det har fördelar och nackdelar. Det har fördelar och nackdelar i världen som sådan, men också för bolaget man kanske äger och för individen som man är. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:33:26]: Och så ska man välja, och det gäller alla tror jag, och så ska man då kanske då titta på sig själv specifikt och sitt bolag specifikt. Vilka för- och nackdelar har jag, så att säga, eller mitt bolag? och göra någon form av analys. Och då ska man väl ta hjälp, lite hjälp eftersom AI ändå är ganska komplicerat och det är både enkelt… Antagligen ska man ta någon form av hjälp. Anders Dahlgren [00:33:57]: Det är så brett och du har någon relation till det privata eller du bara använder det som en language model och skriver texter eller vad det än är. Men det är så otroligt brett så man måste koka ner det och nästan få någon form av Om inte annat prata med många olika parter kring det hela för att förstå det. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:34:17]: Prata kanske med kolleger i branschen. Prata med andra branscher. Prata med. –affärsvänner och prata med såna som talar sanning. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:34:32]: Men nånstans kommer man nog att kunna komma fram till en lista för- och nackdelar– –för sitt eget bolag. Baserat på för- och nackdelar kan man skapa en strategi– –skulle jag säga, relaterat till AI. Om man knyter den till det här med investerare, som vi pratade om innan– –så är det också en väldigt bra grej att kunna ta upp. Lars Dahlberg [00:35:03]: För det är också så att man kan bli inspirerad av många andra i andra branscher. sätt för möjligheter och för hot. Vad kan jag dra för paralleller av det? Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:35:18]: Det är också en sak som spökar i alla branscher. Även hos investerarna spökar det här. Vissa investerare ställer inte frågan. Som du sa, det är nästan lite tjatigt med AI nu. Om man kan presentera en väldigt enkel AI-strategi för sitt eget bolag– som är enkel att förstå och som det är enkelt att hålla med om. Det kommer en investerare att tycka väldigt bra om. För då behöver de inte ställa frågan och så förstår de att man har tänkt efter som bolag. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:36:04]: Och alla bolag… Det är för- och nackdelar för alla bolag. Det har ingen betydelse vem man är, det är både för- och nackdelar. Anders Dahlgren [00:36:13]: Jag tror man måste förstå hur man ska förhålla sig till AI. Är du inte ett bolag som utvecklar en form av AI-modell utan du är ett e-commerce-bolag eller något annat? Då ska du förstå, okej hur kan AI användas i min core business för att förstärka, förbättra, göra oss tydligare och bättre i grundupplevelsen eller vad det är. Många tror nog att vi måste bli mycket mer AI Vi måste få in mer AI i vår business. Och då vet man inte hur man ska förhålla sig till det. Utan utgås det från vad är det vi gör, vad gör vi bra, kan vi effektivisera någonting. Och välj den AI-modellen, strategin som passar din core. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:36:57]: Exakt. Jag håller med. Det är precis det jag försökte säga, fast Anders gjorde det mer tydligt. Precis. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:37:08]: På ett väldigt konkret sätt. Vilka för- och nackdelar har mitt bolag? Och inte en AI-strategi för att locka till sig… Inte som en pappersprodukt, utan det verkliga värdet. De verkliga fördelarna och de verkliga nackdelarna. Anders Dahlgren [00:37:33]: Om vi pratar om investerare vill de förstå hur man förhåller sig till AI. Många slänger in det i att man är AI-powered i sin businessmodell. Men det där skjuts hål på ganska fort. Anders Dahlgren [00:37:50]: Förstå själv, då kan du förklara det för, nu kanske inte investerarna är den viktigaste målgruppen, men i och med att vi jobbar mot dem så ser vi de frågor som kommer upp och de vill ha de svaren. Men det är ju viktigt för den som driver bolaget också, entreprenörerna, att förstå. Lars Dahlberg [00:38:08]: Jag kan säga såhär, jag personligen har kanske mest kommit in med kunder och sådär att diskutera hur det kan effektivisera arbetet, framförallt inom de änden marknadsföring, försäljning och sådana saker. Men det man ofta gör när man börjar prata om det är att man ganska enkelt kan leda in det också på att få kunden att fundera lite i vad det är. Ja, men vänta nu lite grann. Det här kanske kan också leda till att ni kan faktiskt förändra ert eget erbjudande och göra det ni gör idag så att säga. Det finns mitt erbjudande-aspekten där AI kan tillföra mycket. Du kan erbjuda nya saker till kunder. Men det är också hur du utför ditt arbete. Det finns hot och möjligheter på båda sidorna. Lars Dahlberg [00:38:55]: Jag känner att många tänker mer inåt. Vi kan göra saker smartare och effektivare- snarare än att använda det för att förbättra vårt erbjudande och värdet av vår affär. Anders Dahlgren [00:39:09]: Jag tror det är nog lättare för en AI-modell att effektivisera inåt än utåt. För du kan ju din målgrupp och din marknad bäst. AI kan ha en tanke, men den kanske tar tvärsnitt av hela branschen utan att förstå produkten eller tjänsten och ska bygga ett erbjudande på det. Så när du vänder utåt så tror du måste hålla AI väldigt hårt i handen och moderera det åt rätt håll. Vilket är rimligt. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:39:39]: Men det kan också vara ett sätt att när man väl gräver i det här och funderar på de här för- och nackdelarna så kan det mycket väl vara så att man kommer på någonting väldigt intressant. som inte har med AI att göra men som har med kunderbjudandet att göra mer generellt och prissättning kanske. För att en sak är säker och det är ju det att inom de områden där AI har enklast, där det är enklast att applicera AI Det är områden där man inte kommer att ha några marginaler i framtiden. Det kommer att bli… Det blir för enkelt, helt enkelt. Då kanske det är nåt annat som man ska prissätta på ett annat sätt än vad man gör i dag för att klara av den… Vad ska vi kalla det för? Den förändringen som AI leder till i just den bransch man är i. Och fokusera på någonting som AI inte klarar av att hantera. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:40:57]: Och bli bra på det. Lars Dahlberg [00:40:59]: Hitta det som sin nisch. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:41:01]: Ja, lite så. Men man tar definitivt hjälp av Om det är då något bolag man känner till som till exempel har automatiserat sin support, för det vet jag är ganska vanligt med hjälp av AI, då ska man ju prata med, om man känner en sådan entreprenör eller ett sådant företag så ska man ju prata med dem och höra vad de gjorde, hur gjorde de, till exempel. För då får man Då lär man sig jättemycket och förstår mycket bättre hur svårt eller enkelt det är att göra det själv. Lars Dahlberg [00:41:40]: Jag tänker knyta tillbaka till det ni var inne på inledningsvis i podden. Det finns två stora problem. Kapital och ett stort problem som hindrar oss att kunna växa snabbare. Vi måste lösa för att kunna växa snabbare. och få mer fall på tillväxt, så att se hur AI kan bidra till det problemet specifikt, konkret och så där. Ja hörni, man pratar mycket här om kära ämnen, men jag känner att vi kanske skulle behöva rulla av lite grann här. Vad skulle ni säga Om vi ska försöka summera det till något konkret tips på slutet. Kanske inte så jätteenkelt, men om vi har någonting att komma med för att… Lars Dahlberg [00:42:25]: Ja, något konkret som folk kan ta med sig som ni sa på podden. Kanske kan hjälpa dem lite. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:42:31]: Jag tycker att en… I varje fall för dem… företagen som behöver riskkapital, vilket är ganska vanligt. Så tror jag det här vi pratade om med att man ska vara ärlig kring sina problem är en jätteviktig aspekt. Man ska inte vara rädd för det. Alla har problem och den som talar om sina egna problem upplevs som självsäker. Det vill jag påstå, inte som osäker, utan som självsäker. Och vill man investera i någon som är självsäker och ärlig? Ja, det vill man. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:43:18]: Vill man investera i någon som inte är självsäker och känns lite oärlig? Nej. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:43:25]: Jag tror att problem och tillgång till kapital är en väldigt viktig del. Lars Dahlberg [00:43:32]: En viktig del. Med tanke på allt vi har pratat om här– –så kanske den absolut viktigaste grejen för lyssnaren att ta med sig– –är att vara väldigt ärlig med problemen. Det är mycket nyckeln till framgång, framför allt i den värld vi lever i just nu. Anders Dahlgren [00:43:48]: Jag håller med och jag borde tillägga en sak som vi har lärt oss väldigt mycket av för att hantera både allting runt omkring oss och det är samarbete. Var aldrig rädd för samarbete, för då har. Anders Dahlgren [00:44:08]: Man gemensamma intressen och gemensamma mål. Så man behöver det. Framförallt om man är ett relativt ungt bolag. För du har svårt, och kanske om du har konkurrenter som har kommit längre, det blir svårt att stå emot dem själv. Men som Peter var inne på tidigare, det kanske finns en konkurrent eller komplement som kämpar lika mycket som man själv gör. Se om man kan göra någonting tillsammans, man kan samarbeta. Ring upp dem och fråga, ska vi göra en bra affär tillsammans? För att gå liksom one to one mot konkurrenten eller någon annan. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:44:46]: Precis så tror jag. Alltså vi, om det är någonting som jag tycker är, som Anders och jag har varit med om, som jag tycker är jätte, jag vet inte, var en ögonöppnare för mig här på sistone. Det var i vissa möten som vi har haft, där vi har pratat om våra problem och sen har vi ställt frågan till dem vi har pratat med, har ni några problem? Och då brukar de berätta om sina problem eftersom vi berättar om våra. Och sen så avslutar vi med att säga, kan vi inte fundera lite grann på hur vi kan lösa varandras problem? Det brukar bli väldigt bra diskussion och skapa värde. Just det här med samarbete, jag tror att det kommer vara centralt också relaterat till allt det här som händer inom AI. AI är väldigt bra i alla stuprör. om vi nu kallar alla verksamheter för något form av stuprör. Men AI kommer inte bli bra på att hantera två stuprör samtidigt. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:45:57]: Det tar tid. Och om det är tre stuprör samtidigt så kommer det ta ändå längre tid. Så om man tillsammans med ett annat företag kan paketera ett erbjudande som ingen annan har i ens egen bransch. Man har nånting unikt att sälja tack vare ett samarbete. Det tror jag kan vara… Om du frågar mig så är det oerhört intressant. Lars Dahlberg [00:46:35]: Jag skulle också vilja sammanfatta det här lite grann. Lars Dahlberg [00:46:40]: Det är kanske inte de här två grejerna som entreprenörer har sett sig bäst på. Att vara väldigt ärlig med sina problem och tydliga med det. Och vara väldigt duktiga på att söka samarbeten. Man kan lite bäst själv. Man ska generalisera lite här. Men hörrni, tack så jättemycket för att ni var med i Säljmarknadspodden. Tack för ett jätteviktigt bidrag till den här undersökningen jag har jobbat med och nu även det här poddavsnittet. Jag tänkte avsluta med att om man vill komma i kontakt med er här Peter och Anders, på Katalysen. Lars Dahlberg [00:47:12]: Vad hittar man i det enklaste? Anders Dahlgren [00:47:14]: Absolut det enklaste är att gå in på vår hemsida katalysen.com. Där finns alla våra kontaktuppgifter och vi är alltid intresserade av att lyssna på problem och se om vi kan hjälpa till. Det har framgått. Nej, men närligt. Det vi pratade om senast är att det låter så enkelt, men det är inte så enkelt. Men när man har gjort det några gånger så är det inte så svårt heller. Så våga stå på dig och vara transparent och blottna lite grann. Så blir det bra. Anders Dahlgren [00:47:43]: Toppen. Vi. Lars Dahlberg [00:47:43]: Kommer att lägga med en länk till er webb så klart så att ni kan hitta er ganska lätt. Och sen så länkar vi till er på LinkedIn om man vill konnekta på LinkedIn om det är okej för er. Jättebra. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:47:55]: Det är toppen. Tack. Lars Dahlberg [00:47:57]: Så jättemycket. Med det vill jag säga till alla lyssnare– –det vi alltid säger i Säljmarknadspodden. Vad ni än gör där ute ska ni se till att vara relevanta. Tack och hej! The post Podd #243 – Så hittar du mod, kapital och fokus i tillväxtens nya verklighet appeared first on Business Reflex.

  • Nov 28, 2025 · 37 min

    Podd #242 – Så gör du B2B e-handel till en tillväxtmotor

    https://www.geins.io/Avsnitt 242 av sälj- och marknadspodden är för dig som funderar på om eller hur B2B-e-handel faktiskt kan göra skillnad för tillväxten särskilt i ett läge där marknaden är tuffare, konkurrensen hårdare och VD:ar upplever att de tappat kontrollen över sin tillväxtagenda. Under hösten 2025 har vi på Business Reflex intervjuat ett stort antal svenska B2B-VD:ar. En tydlig insikt är att kostnaden för att vinna nya kunder har skjutit i höjden, samtidigt som många fortfarande säljer på ett sätt som hör hemma i en annan tid. I det här avsnittet zoomar vi in på B2B-handel som en nyckelkomponent i tillväxtpusslet, både för merförsäljning till befintliga kunder och för att nå helt nya segment. Lars gästas av Carl Abrahamsson, marknads- och digitalchef i grunden och idag på Geins, en modern e-handelsplattform för bolag som vill växa genom digital försäljning. Carl har hjälpt allt från wholesale-aktörer till lifestyle- och fashion-varumärken samt SaaS- och fintech-bolag att bygga affär runt e-handel – inte bara “lägga upp en shop”. Under avsnittet pratar vi om: Varför B2B-försäljning är inne i ännu ett stort skifte drivet av generationsväxling, nya köpbeteenden och AI. Hur B2B-handel kan sänka kundanskaffningskostnaden och samtidigt göra kundupplevelsen mycket bättre. Varför många bolag fastnar på nivå 1–2 (lite produktkatalog, lite offertformulär) och vad som krävs för att ta steget till nivå 3 med riktiga orderflöden. Hur du går från “digital närvaro” till digital försäljning där e-handeln ses som ett säljverktyg och en tillväxtmotor inte som ett sidoprojekt hos IT. Vilka kultur- och ledningsfrågor som måste lösas: ägarskap, mandat och hur man får med säljorganisationen på tåget. Hur du bör tänka kring teknikval: affärssystem vs e-handelsplattform, flexibilitet, att undvika monoliter som låser in framtida utveckling. Varför du alltid ska börja i affärsproblemet och kundresan inte i systemens begränsningar. Vad nästa steg är för bolag som redan kommit långt, t.ex. hur AI och automatisering kan byggas på ovanpå en väl fungerande B2B-handel. Lyssna – och ta nästa steg: Anmäl dig till vår informationslista för fler insikter, case och verktyg framåt. Håll dig uppdaterad – anmäl dig här → Vill du ta del av vår rapport som bygger på djupintervjuer med över 30 svenska B2B-VD:ar och avslöjar varför intäktsmaskinen hackar – och vad som faktiskt fungerar idag. Läs mer och hämta undersökningen kostnadsfritt här → Vill du komma i kontakt med Carl Abrahamsson? Carls LinkedIn → Du kan också nå Carl via mail abrahamsson@geins.io Läs transkribering Lars Dahlberg [00:00:10]: Hej och välkomna till ännu ett avsnitt av Säljmarknadspodden från Business Reflex. Det här är podcaster för dig som vill ha ny inspiration och kunskap om hur man marknadsför och säljer till den moderna business-to-business-köparen. Jag som sitter i poddstudion idag heter Lars Dahlberg och jag tänkte att jag skulle introducera det här avsnittet till er. Det är så att vi under hösten 2025 har jobbat med att ta fram en undersökning och den här undersökningen visar på ett väldigt tydligt sätt att många vd i Sverige har tappat kontrollen och tron på sin tillväxt. Problemen varierar naturligtvis väldigt mycket men mycket handlar om att hitta nya vägar och nya sätt att gå till marknaden och framförallt få upp sitt självförtroende och våga satsa på tillväxt. E-handel har ju en hel del inom B2B börjat med Men det finns en stor potential för dem att kanske ta det här till ett steg vidare för att stötta sin tillväxt. Och det finns ju självklart många B2B-bolag som ännu inte har börjat men som kanske borde börja för att få det att bidra till att komma tillbaka och få fart på sin tillväxt. Så med det har jag tänkt mig att bjuda in en expert på området som jag dessutom känner sedan tidigare som heter Carl Abramsson. Lars Dahlberg [00:01:32]: Ja, hej och välkommen till Sälj- och marknadspodden, Carl Abramsson. Carl Abramsson [00:01:38]: Hej Lasse, hur är läget? Lars Dahlberg [00:01:41]: Det är jättebra, jättekul att ha dig i podden. Du och jag är ju gamla kolleger. Carl Abramsson [00:01:47]: Ja, verkligen. Det har ju gått för Det har blivit ett litet nytt inslag här med att man får sitta och vara gäst i marknadspodden för jag var ju med flera gånger förut och faktiskt planerade innehållet till den tillsammans med dig och Anders och det här blir lite av en ny upplevelse. Lars Dahlberg [00:02:00]: Ja, det blir en ny upplevelse. Nu är det här ett tag sen och det har rinnit rätt mycket vatten under broarna. Du har jobbat väldigt mycket med det här med e-handel och B2B-e-handel som är temat för dagen. Men det betyder också att lyssna. De har kanske träffat dig i några av dem i dina B2B- och e-handelssammanhang men inte i det här podsammanhanget. Så därför tänkte jag att du får börja berätta lite om vem Karl Abramsson är. Carl Abramsson [00:02:30]: Ja, Carl Abramson. Nu har mitt namn nämnts många gånger redan här, men det är i alla fall mitt namn. Lars Dahlberg [00:02:36]: Nu kommer de ihåg att det är dig. Carl Abramsson [00:02:37]: Exakt, precis. Jag och Hund har under flera år jobbat inom marknadsföring av tech och bland annat suttit som marknadschef och digitalchef på ett flertal bolag inom allt från wholesale till direct to consumer saker egentligen som lifestyle, fashion, väldigt mycket sånt. Och sen så har jag som så väldigt många andra varit på ett flertal konsultbyråer, där jag primärt jobbat med SaaS, Fintech och Fintech-bolag, främst med varumärkesutveckling och erbjudande. Och idag är jag på Gains, som är ett e-handelsbacken, eller även kallat e-handelsplattform. Och värt att nämna också att vi numera är en del av Litio. Lars Dahlberg [00:03:18]: Precis. Så det gör ju dig tämligen perfekt för det här ämnet. Jag tänkte att vi börjar med att sätta scenen för lyssnarna kring det här med… Vad skulle du säga? Det här med B2B-försäljning lite grann generellt är ju mitt uppe i ett ganska stort skifte nu igen. Hur tänker du, Carl? Carl Abramsson [00:03:45]: Jag kan berätta lite om hur jag ser på det från ett e-handelsperspektiv. B2B-försäljning är väldigt brett. alla möjliga typer av försäljningar inom just B2B. Men inom B2B-handel så tror jag liksom att det är så mycket som har förändrats på de här flera åren och vi såg ett ganska stort, att saker och ting började röra på sig för kanske fyra, fem år sedan egentligen. Men sen så har det kommit ett krig, det har kommit pandemi, det har kommit mycket annat. Så mycket har liksom kanske bromsats upp lite grann. Samtidigt på alla de här större bolagen har man kanske kollat på tillverkningsbolag eller Sådana som säljer digitalt, det är ju generationsskiftet som pågår där. Nu är det ju ofta millennial som går in och är beslutsfattare i ganska många olika processer och det är ju någonting helt nytt. Carl Abramsson [00:04:32]: Så nu är det ju folk i min ålder, alltså nu är inte jag pur ung, det vet jag, men det är ju faktiskt lite yngre personer i sammanhanget som faktiskt driver det här och de har nog helt andra krav på vad en bra affär ska se ut och hur den ska drivas helt enkelt. Så nu börjar ganska många ifrågasätta hur man inte har börjat satsa på det egentligen för att det är ju stort sett en självklarhet och man nuddar ju e-handel i så många andra sammanhang i livet. Och sen så tror jag också att det finns en väldigt nyladdad optimism inför sådana här tekniska projekt sen AI steg in och blev ett med världen i princip. Vilket gör att alla vill använda det, kors och tvärs egentligen. Och då ser man kanske också på ett e-handel på ett nytt sätt. Då kanske man ser en ny möjlighet i det när man kan börja använda AI och då kanske man ska börja applicera det på den där e-handeln som man kanske aldrig riktigt kom igång med tidigare för man såg ingen vinning i det egentligen. Lars Dahlberg [00:05:31]: Nej, exakt. Det är olika parametrar som påverkar lite grann ihop, som gör att vi hamnar i en sorts skiftesresonemang. Jag skulle säga så här att vi har ju generellt sett, som du var inne på, Massa faktorer som påverkar företag generellt sett, som gör att det är mycket tuffare där ute, kopplat till krig och massa andra saker som händer och ökad konkurrens. Att möjligt som på nåt sätt också gör att B2B-försäljning måste göra en ganska stor transformation för att man ska kunna fortsätta att växa och fortsätta att vara konkurrenskraftig och ha en lönsam business. Och då passar e-handel, B2B-handel, in som en viktig pusselbit i det där. Och som jag säger inledningsvis i det här avsnittet, så… Den här undersökningen vi pysslar med, där är det jättemånga vdare som verkligen pekar på det här, att det har blivit så mycket tuffare och kostnaderna för att skaffa nya kunder har gått upp. Det finns så många aspekter på det. Lars Dahlberg [00:06:37]: Vi kommer att komma in på det sen. En hel del har ju kommit igång med det här, men det är verkligen dags, känns det som. Men om man skulle försöka nätta ner det lite grann och säga så här… B2B-handel, hur kan det faktiskt bidra till den här tillväxtutmaningen, skulle du säga? Carl Abramsson [00:06:57]: Det finns flera olika typer som man kan implementera det på. Jag brukar alltid säga till bolag som inte har kommit igång… Jag tror att vi kommer till det här senare i avsnittet. Merförsäljning till befintliga kunder till exempel. Det är den första enkla som är low hanging fruit. Och då blir det väldigt tydligt att man ska kunna ha självservice, återköp etc. Så det är ju en ganska stor standard. Så istället för att någon måste ringa in till en säljare som sedan måste gå till ett gammalt affärssystem och sitta och knappa in massor med saker, då kan de lika gärna lägga det där online och då kanske de passar på att de kan göra det vid andra tillfällen också. Carl Abramsson [00:07:37]: Så då kommer allting flyta på egentligen. För det handlar ju inte bara om tillväxt, det handlar ju även väldigt mycket om effektivitet egentligen. En inringd order är väl också en order, men det ska verkligen en säljare behöva göra de här stegen när det handlar om ett återköp eller någonting annat. Lars Dahlberg [00:07:53]: Ja, exakt. Och just i det sammanhanget så är vi kanske där också. De flesta har kanske börjat med sin eftermarknadsbusiness med sina befintliga kunder. Ja, men annars då? Carl Abramsson [00:08:06]: Nej, men om man kollar på ett nya kundsegment också. Många B2B-bolag har kanske sina Avtalade kunder som köper och de köper på samma sätt som gjort till 5-10 år. Men samtidigt så har de ett sortiment som skulle kunna tilltala betydligt för flera där ute i branschen. Det här är också bolag som kanske inte har digitaliserat sin produktkatalog, så då blir det ganska svårt att bli hittade över i huvud taget för kanske mindre bolag som bara vill köpa. Så ett ganska bra sätt att hitta det är att digitalisera produktkatalogen, visa kanske en prislista på en sajt, så att de kan börja bli upptäckta i alla fall. Och sen när man väl blir en större kund, då kan man kanske börja avtala vissa prislistor etc. Lars Dahlberg [00:08:51]: Det kan vara ett sätt att få instegsaffärer hos nya kundsegment. Exakt. Precis. Carl Abramsson [00:08:57]: Och sen så är det ju också att just med återförsäljning eller återköp och liknande, det blir ju kortare säljcykler. Till exempel, folk kan lägga sin order när man verkligen behöver och den går ju igenom. Du behöver inte sitta och ha kontakt med en säljare bara för att lägga en ny order eller någonting sånt där. Med det sagt så är inte fokus att man ska ta bort några säljerekvationer, utan att det här är bara för att göra kundresan betydligt bättre. Det handlar ju om att göra en kundupplevelse. Jag hade faktiskt ett möte med en De står inför en digitaliseringsresa och de har väldigt lite av ett tekniskt arv i dagsläget. De har en väldigt solid omsättning, deras produkter säljs och de är väldigt respekterade inom sin vertikal. Men de har en hemsida som inte funkar egentligen. Carl Abramsson [00:09:58]: De visar upp sina produkter men så fort en inköpare vill lägga en order så måste de ringa några samtal. En säljare måste ta emot det där. Och sen så ska man in i ett affärssystem och de gillade inte att jobba i ett affärssystem för det tog jättelång tid. Så åt det snitt på kanske några hundra år varje månad. Så la den här säljaren, jag tror att han la 22 timmar per månad där någonstans egentligen. Vilket är helt sjukt i sammanhanget egentligen. Och då är det liksom redan produkter som är avtalade pris på, egentligen. Så det hade man börjat kunna ha lagt som en order. Lars Dahlberg [00:10:37]: Ja, kundupplevelsen är ju en väldigt viktig aspekt, men det är ju också naturligt att du sänker din custom acquisition-kost, vilket är ett väldigt, väldigt stort problem för många. För att man ska kunna skapa en lönsam affär helt enkelt, att den är alldeles för hög. måste komma ner. Det drivs kostnader bakom kulissen hela tiden som gör att den går upp och upp och upp och man inte kan hitta smartare sätt att få ner den. Carl Abramsson [00:11:05]: Jag tror också att man ska inte se e-handel som ett IT-projekt som det historiskt sett har varit. Är det någonting som B2B-bolag inom alla möjliga industrier, det behöver inte vara tillverkning, är det någonting som de har varit duktiga på att komplicera sin affär? Jag vet inte hur många gånger jag har hört argumentet att vår affär är för komplicerad. Man kanske ska fundera på att inte göra den så komplicerad så att ni kan komma framåt med saker och ting. Det är nog ingen kund där ute som tycker om en svår inköpsprocess. Lars Dahlberg [00:11:38]: Det bygger nog mycket på att man tänker traditionellt lite grann inifrån och ut hur man vill hantera saker och ting. Snarare att tänka utifrån och in hur kunden gör sig friktionsfritt och enkel för kunden att köpa som möjligt. Lyckas man med det så finns det otroligt mycket vinster för en själv också i att göra det. Carl Abramsson [00:11:55]: Exakt, man kan ju även dra ett paralleller till e-handel ur ett direkt till konsumentperspektiv har ju gått markant jättesnabbt de sista tio åren men tänk på hur det var för typ tio år sedan eller någonting sånt när man skulle lägga någon bok på, vad fanns det på den tiden, Adlibris eller någonting och man var tvungen att gå igenom fem steg för att checka ut så man blev ju i princip vansinnig på det. Och de där stegen skulle du aldrig acceptera i ett tag. Allting har ju blivit så mycket enklare man vill ha. Man vill ha en bra upplevelse genom hela kundresan och ett inköp är ju en väldigt stor steg i en kundresa. Lars Dahlberg [00:12:36]: Något som jag tänker på är också ganska snabbt kopplat till hur det här kan vara med att driva tillväxt. Det blir ju så att när man inför en B2B-e-handel då får man ju en helt annan kontroll på köpresan. Man får ju helt andra datamängder. att jobba med och dra slutsatser utav och kanske använda på alla möjliga kreativa sätt. Det var ju så otroligt mycket bra diskussioner om Data is the Gold och hur man skulle utveckla det. Men den möjligheten uppstår ju väldigt mycket när man gör det här som en intressant… Ja, jag kanske slarvkar för bonuseffekt, men det kanske inte du gör. Carl Abramsson [00:13:15]: Jag vet inte riktigt vad jag kallar det, men jag tror så här att börjar man dela data mellan marknad, försäljning, produkt och även om det är några digitala avdelningar, till exempel så att du har liksom ett, egentligen ett backend så att folk kan, som vet vad som är master egentligen, då kan man börja göra väldigt många bra saker. Jag tror att många har inte kommit dit än för att många är fortfarande i startgroparna i sin digitaliseringsresa ut, B2B-handelsperspektiv. Så är det någon där ute nu som bara, oj vad alla är duktiga där ute. Man pratar med backends och alltihopa. Se till att ni bara har en bra teknik i grunden så att alla kan jobba med den. Så att ni får ut bra data som ni kan agera på. Då har ni kommit ganska långt egentligen. Och för er som inte har börjat, då är det så här, det är jättebra. Carl Abramsson [00:14:05]: För då kan ni göra bättre val ifrån om är nu egentligen. Lars Dahlberg [00:14:09]: Ja, intressant. Men om man går vidare sen och tänker sig lite grann… Vi har ju touchat lite på det här. Vad har egentligen många, eller många i det här fallet, men i alla fall en hel del B2B-bolag redan gjort? Varför räcker inte det? Och sen finns det naturligtvis de som inte ens en gång har börjat, så klart. Men vad skulle du säga, Carl, om vi tittar på de som liksom har gjort… Vad har de gjort och varför räcker det inte? Carl Abramsson [00:14:35]: Jag tror att det här känner du nog också igen dig i och med att du jobbar på byråer. Du träffar ju många B2B-bolag i sig. Det finns ju flera versioner av det här egentligen, liknande bolag. Men om jag säger att en starter, eller majoriteten har inte börjat med någonting än, så kan man säga. Men de som kanske har börjat men inte gjort så mycket, det kanske vi kallar för en starter. De har kanske lanserat en enklare kundportal eller de har digitaliserat sin produktkatalog. Det är vissa produkter som ligger där men det är väldigt bristfällig information överlag. Det är ofta någon som upphandlar någon hemsida för fem år sedan och i dagsläget så är det ingen som riktigt vet hur hemsidan funkar egentligen. Carl Abramsson [00:15:20]: Det är ett sorgebarn för hela organisationen och hela organisationen vet att de måste ta tag i det där. Det är ju nivå ett, skulle jag säga. Större nivå. Ja, precis. Sen så kanske de som har kommit… Nu håller jag på att berätta en massa olika scenarion som jag stöter på. Men nivå två, om man ska kalla det för det. De kanske har en bättre hemsida. Carl Abramsson [00:15:45]: De har kopplat på en offertförfrågan kring sina produkter. De får in det på sin mejl, men det finns inget tydligt orderflöde för allting. Så de sitter i ganska extremt fragmenterade system. De laddar upp produkter där borta. De har ett ERP där. Sen har de laddat in bildsystem där borta. Sen ska man ladda ner pdf-er där någonstans. Men ingenting är egentligen master och inget är ihopkopplat. Lars Dahlberg [00:16:09]: Och man gör inget köp. Det är mer offertförfrågan. Carl Abramsson [00:16:14]: Ja, exakt. Det var som den här kunden jag pratade om. Så såg det ut där egentligen. Det är någon kund som ska återköpa, men den fattar inte hur hemsidan funkar. Så de klickar där. Man lägger in en order. Det funkar inte, så jag ringer in i stället. Sen måste han gå till ERP. Carl Abramsson [00:16:30]: Det där är jättevanligt idag egentligen. Och så tar man ju typ… Exakt. Och sen så… Nivå tre, om man ska kalla det så. De har varit kopplade på digitala orderflöden, de jobbar tydligt med både produktberikning och att hålla allting uppdaterat och aktuellt. De har kunder som har sina prislistor etc. Och här är väl dem som har kommit längst idag egentligen. Carl Abramsson [00:16:54]: De har faktiskt integrerat e-handeln i sin affärsverksamhet på ett mer utvecklat plan egentligen. Typ så. Lars Dahlberg [00:17:03]: Och det är också där man har börjat med köptransaktioner och så också. Carl Abramsson [00:17:09]: Precis, de har ett orderflöde som går dit och de kanske till och med kör ut leveranser också som synker med något fulfillment system eller någonting. Det kanske är inbakat i deras andra leveranskedja som de kanske redan har med tanke på att ett bolag ofta har flera affärsben egentligen. Lars Dahlberg [00:17:26]: Ja, exakt. Men hur är det då om man tänker sig plattformsmässigt? Du pratade om affärssystem. Det finns många olika affärssystem som svenska företag har. Men har man i det här läget en separat e-handelsplattform som man har integrerat? Är det det normala scenariot? Carl Abramsson [00:17:45]: Ja, alltså jag tycker det börjar röra på sig ganska mycket på marknaden där ute. För liksom historiskt sett så har ju affärssystem, ERPs eller vad man nu väljer att kalla det, det är ju där all form av affärer har utgått ifrån. För att de är skitbra på ekonomi, lagerhantering, prissättning etc. Men grejen är att de, det är inte alltid som de är anpassade för digital handel egentligen. För de kommer oftast någon annanstans ifrån så att vi ser ganska många nya lösningar där man kanske har ett ERP som backbone eller som ryggrad men att man gör mera i handelsplattformen nu på grund av att de är mer snabbrörliga lösningar där ibland vi som Gainstop egentligen har. Så att vi säger ju inte åt någon att du måste göra det på det ena eller andra sättet utan att vi trycker verkligen på oss att Tänk på att upphandla system som inte tvingar in er i olika arbetssätt. Det är systemen som ska anpassas efter er. Där går många bort sig. Lars Dahlberg [00:18:50]: Just det. Jag kan tänka mig det. Om man tänker så här… Vi har det här scenariet. Vi har de som har startat. Ganska uppenbart kommer en hel del av dem att behöva röra sig framåt. Vi pratar med nivå två här. Men egentligen är väl det jag nästan tolkar det som här att man måste ta sig till nivå tre åtminstone för att man ska få någon sorts vettig effekt utav allt det här. Carl Abramsson [00:19:21]: Ja absolut för då har det kommit väldigt långt och i bakgrund till det så ligger väl förmodligen någon form av ledningsgruppsbeslut eller till och med styrelsebeslut egentligen. Att nu ska det här faktiskt börja, det ska bli en stor del i det vi gör egentligen. Och de som har kommit långt det är ju de organisationer som faktiskt ställer sig bakom själva e-handelssatsningen och inser att det inte är e-handel utan det handlar om tillväxt för ett nytt affärsben. Lars Dahlberg [00:19:46]: Det är klart att det blir en utmaning lite kulturellt på bolagets vis som vi touchar på ett tag. Här gäller det att tänka annorlunda när det gäller försäljning. Carl Abramsson [00:19:58]: Ja, verkligen. Jag brukar kalla för att ni måste kanske sluta… De måste gå från digital närvara till digital försäljning. Då innebär det att hela organisationen måste vara med på tåget. Och inte bara säga att vi finns på internet. Kul! Lars Dahlberg [00:20:17]: Du drar ju med så mycket kopplat till vad säljarnas arbete blir och hur man arbetar och allting egentligen. Carl Abramsson [00:20:24]: Ibland brukar man säga att om man ska ha en orderportal eller något liknande så är det ett säljverktyg. Det är inte bara produkter man köper i e-handel. Man kan använda orderportalen, e-handelskanalen och ganska mycket annat också egentligen. Lars Dahlberg [00:20:42]: Men vi touchar lite på det här nu, att det är en förändringsresa och påverkar vårt sätt att se på saker och ting ganska mycket. Men vad skulle du annars säga? Vad krävs egentligen för att man ska kunna göra den där resan och ta sig till en riktig B2B-e-handelssituation? Carl Abramsson [00:21:09]: Först och främst, då skulle jag nog säga att beroende på bolag, var det kommer ifrån, och nu respekterar jag att man har gjort affärer på ett sätt i 30 år, Och att det kommer nog att fortsätta fungera. Men för att det här ska gå igenom så måste det nog ske till en kulturförändring. E-handeln behöver gå från att kanske vara ett siloprojekt till ett pågående tillväxtarbete där hela ledningsgruppen faktiskt köper in på överhuvudtaget. Och sen så krävs det ju efter det också ett tydligt ägarskap också. Så att e-handeln måste ju vara en del av säljstrategin och det ska ju inte bara vara ett sådant här sorg i branschen som ligger i ITAs backlog som det historiskt sett har sett ut. Lars Dahlberg [00:21:57]: Ja, men man kan ju förstå det eftersom det har ju historiskt sett krävt ganska mycket. Det har varit mycket klureri kring IT-frågan runt hela det här. Carl Abramsson [00:22:05]: Ja, men det kanske också beror på liksom att alla affärer historiskt sett inom e-handeln har varit extremt komplexa. på något sätt. Så man kanske ska börja tänka på att göra om det också egentligen. Men som sagt, när man har gjort det där så då måste man ju ha någon från, vad ska man säga, en enhetlig teknikgrund att bygga på. Och det är ju, jag tror att vi var inne på det innan, och det är liksom att säga att ha ett back-end eller liksom ha system ERP och back-end eller e-handelsplattform som alla har tillgång till egentligen och dela datan så att man får agera på den tillsammans egentligen. Och då blir det ju väldigt möjligt att Jag gillar inte att använda uttrycket datadriven för det känns som att ordet nuttades ut mellan åren 2020 till 2024. Sen kom AI och nu pratar alla om AI. Börja använda kunddatan mer för att komma med nya prioriteringar. Carl Abramsson [00:23:01]: Ni kan även göra specifika kampanjer för det. Basera på sortimentet, vad folk köper, beroende på år, säsong etc. Det kanske också kommer att ligga grund till att man ändrar sin produktionslinje också. Nu finns det säkert många där ute som vet mycket mer om produktion än vad jag vet. Men som sagt, så länge man får in så mycket data som möjligt så kanske man kan börja kika på det på ett annat sätt. Lars Dahlberg [00:23:27]: Ja, exakt. Det kan underlätta för downstream, liksom. Men du… Det är ju lite grann det här som du touchar på, tänker jag, mycket. Att när man får det här på plats så måste ju visionen vara att… Du använder ett litet ord, datadriven. Men grejen är att det ligger till grunden för så mycket andra saker. Att man kan börja automatisera saker och ting med hjälp av AI. Lars Dahlberg [00:23:52]: Men det går inte att göra innan man har ordning och reda och processer och data. Men när man väl har det kan man lägga på den dimensionen på det för att få en ytterligare ökad effektivitet och kanske bättre kundupplevelse och allt möjligt. Så man måste på nåt sätt klara med vad visionen är och alla behöver köpa in på att den är bra. Annars blir det friktion direkt. kan jag tänka mig. Carl Abramsson [00:24:23]: Ja, alltså det blir inte så bra om det är någon på bolaget som ska driva det här och sen får inte den ge hör för vad som måste göras när den får in resurserna. Då kommer det bli ett strandat projekt, helt enkelt. Men som sagt, vi var inne på det innan också, som du sa att det här med AI och automation och innan man börjar göra det där, jobba på det på ett mer strukturerat sätt så tror jag liksom att man måste gå igenom väldigt många saker innan man kan börja göra det på ett bra sätt. Du kan inte bara börja jobba om du sitter i tio gamla system och förlitar dig på att AI kommer lösa alltihopa, för det kommer det inte egentligen. Men du kommer att kunna ha en bättre grund till att använda det om du faktiskt redan har gjort de här stegen som vi har pratat om egentligen och faktiskt upphandlat bra saker som vi kanske kommer att prata om sen eller någonting sånt där. Lars Dahlberg [00:25:15]: Men du, det här är ju lite grann De som har börjat då. Men om man tänker sig de som inte har börjat då. Om man nu känner sig lite inspirerad här och lyssnar på oss. Shit, vi måste nog ta tag i det här. Börja. Jag tror att det är många som skulle kunna börja som kanske inte tror det. Eller ser att de skulle kunna göra det. Men vad skulle du säga? Vad är det för frågor man måste ställa sig för att man ska kunna börja? Carl Abramsson [00:25:45]: Jättebra fråga. Organisationer ser väldigt olika ut. Men oavsett vad man än behöver göra, oavsett organisation man är på väg till så behövs det ett internt engagemang. Det finns inte det. då kommer det inte kunna lösas, för det är jobb som måste göras. Så det här är, som jag var inne på, en organisationsfråga, inte en IT- eller en e-handelsfråga. Det är inte en säljfråga heller, utan det här är ju, det måste liksom bli ägande över fler avdelningar genom hela bolaget egentligen. Så det är steget, och när man har det egentligen, då tycker jag liksom att man ska börja med ett affärsproblem och inte ett systemproblem. Carl Abramsson [00:26:30]: Och det jag brukar säga till alla är att lägg ner er affär på golvet, bryt ner den och titta på vad ni faktiskt vill vara om några år. Och det är typ så att du har dina produkter här nere, inköpare här, gör en mindmap över det där. Så börja aldrig titta i systemen som ni använder idag, för då kommer ni att forma era planer. Lars Dahlberg [00:26:52]: Nej, bättre börja på nån sorts vitt papper. Nu ska vi bygga upp system från grunden ungefär. Carl Abramsson [00:26:56]: Exakt, precis. För då får man ett helt nytt synsätt på det egentligen. Så det är därför jag säger att börja aldrig i ett system, för då kommer ni forma era planer efter vad som är möjligt i just systemet. Ni sitter i något admingränssnitt och sen bara, nej jag har ju bara de här menyerna så jag kan inte göra det här egentligen. Lars Dahlberg [00:27:12]: Ja och tillbaka tänker jag till det här med tillväxtagendan. Vi sitter på en krympande marknad, vi måste försvara våra positioner. Vår customer acquisition Cospa går i taket. Vi måste få ner den. Vi måste ta marknadsandelar och växa. Marknaden håller på att dra iväg och vi måste hänga med. Det finns i grunden en affärsmöjlighet eller ett affärsproblem. som är drivkraften. Lars Dahlberg [00:27:39]: Designa din affär från grunden, säger du egentligen. Skit i det ni har idag. Tänk bara öppet och ärligt. Vad skulle vi kunna göra för trollerilåda om vi tänkte om från starten? Carl Abramsson [00:27:51]: Ja, men verkligen. Och då kan man ju säkert ifrågasätta också, men vad fan. När man väl tittar på det på ett sånt här sätt, då börjar man så här inse också att, fan vad komplext vi har gjort det här. Lars Dahlberg [00:28:00]: Ja, exakt. Man har byggt på, byggt på, byggt på och sedan så har man tappat bort lite kunder också som vi var inne på tidigare, hur de egentligen skulle vilja ha det. Carl Abramsson [00:28:10]: Ja, exakt. Då har det ju kommit ganska långt egentligen och när jag har gjort den här mindmapen eller kartan, om ni har något whiteboard eller någonting liknande. Då kan ni börja kolla på teknik, alltså produkter och kanske en partner som kan hjälpa er med det här. Och då har ni er plan framåt och då väljer ni system efter vad ni vill göra överhuvudtaget och vart ni är på väg. Så att ni börjar inte i ett system egentligen. Lars Dahlberg [00:28:38]: Jag tänker på ett bolag som jag har jobbat väldigt mycket med. Jag ska inte säga deras namn här heller. Carl Abramsson [00:28:44]: Jo, kom igen nu. Lars Dahlberg [00:28:46]: De har historiskt haft en väldigt traditionell, ingenjörsbaserad solution selling kan man säga. En fantastisk produkt i grunden som de har. Men de tog det första steget egentligen med det här med att försöka hjälpa köparen att komma fram till vad de ska köpa utan att säljarna behöver vara inför det. Det är produktkonfiguratorer och allt möjligt. Sen hjälper de dem att försöka hitta fram till rätt produkt i ungefär såna här kataloger vi snackade om för ett tag sedan. Och nu är de verkligen redo att tycka på nästa knapp, som är att de faktiskt kan handla de där grejerna också och våga handla dem och veta att de är rätt. Så jag tycker de har gjort det väldigt snyggt och väldigt målmedvetet var de vill landa någonstans men tagit det i steg för att göra det möjligt för en köpare att köpa en ganska komplicerad sak helt digitalt och till och med ända ner till själva köpet. Carl Abramsson [00:29:49]: Det är ju bara hatten av till det, om det verkligen blev en bra kundupplevelse också. Det vet inte jag, för jag har inte sett den. Lars Dahlberg [00:29:54]: Nej, jag har ju sett en del. Däremot så är jag ju inte deras kund. Så det är för att förstå vad man verkligen kan bedöma det. Carl Abramsson [00:30:02]: Ja, jag fattar. Men så här, innan vi kanske bara byter punkt eller vad man nu skulle säga. Var väldigt noggranna med att om det är några B2B- beslutsfattare här ute som står i, går i tanken om att sätta igång en ny handel, eller faktiskt sitter i ett system. Så var noga med vad du upphandlar för någonting när ni väl ska sätta igång. Och ni som bolag ska aldrig behöva forma er efter vad som finns i ett system. Jag säger det flera gånger. För att allt går att göra, men för att komma dit så kanske det krävs att man ser på saker på ett annat sätt också. Lars Dahlberg [00:30:38]: Ja, och sen när man väl ska välja tekniklösning för det här, då måste man verkligen göra den här grundläggande hemläxan innan. Det kanske man behöver lite hjälp med, men sen när man väl ska välja system så är det väl otroligt viktigt att man försöker tänka verkligen långsiktigt för att man ska kunna få det stora värdet över tid. Carl Abramsson [00:31:01]: Ja, men samtidigt också välj en produkt som faktiskt kan forma sig efter er. Flexibilitet är viktigt. Lars Dahlberg [00:31:08]: Precis. Carl Abramsson [00:31:09]: Många produkter där ute idag, man kan köpa, vad ska man säga, all in one. Jag vet inte hur jag ska kalla det, men monoliter skulle man kunna kalla det. Allting sätter ihop, det är väldigt begränsat, men det går lite snabbt att komma igång egentligen. Ja, men det här var ju toppen, tänker folk. Men sen så kanske det blir som att det dyker upp ett nytt krav man har, eller att man har ett ny idé till att utveckla en ny typ av affär och då vill man bygga på någonting men då kanske den lösningen som man upphandlade för ett år sedan, den kanske inte räcker till och det kanske inte går att göra det och då måste man ju göra det här, göra om det här projektet igen och det är inte så kul att göra det. Så därför är det så här superviktigt att man läser på lite grann om tekniken man köper och Jag fattar att det är lite tråkigt, kan det vara det, att läsa vad tekniken egentligen är dygt på och hur den funkar i praktiken. Men tro mig, läser man på och ställer lite frågor och kollar runt lite grann hos kanske en person som hjälper upp handeln, då kommer ni göra ett bättre val, både kortsiktigt och långsiktigt. Lars Dahlberg [00:32:14]: Vi ska kanske gå tillbaka lite till de här som har kommit en bra bit på vägen. De som uppnår nivå tre som vi definierade för en stund sen. Vad skulle de titta efter om de ska försöka ta ytterligare ett steg i resan och göra sin e-handelsaffär till nåt riktigt magiskt i framtiden? Carl Abramsson [00:32:40]: Vad är det för nåt man tittar. Lars Dahlberg [00:32:42]: På framåt när man redan har kommit långt? Carl Abramsson [00:32:44]: När jag kommer ihåg nivå tre, det var de som stort sett hade digitala orderflöden och de jobbar tydligt med… Absolut, det var dem. Jag skulle nog öka. mer det där i hur man jobbar med sälj och marknad rent generellt. Jag tror att det finns ganska stora mängder att ta, där kanske man kan börja kolla på nya kundgrupper, nya erbjudanden framförallt. Men om de sitter i en lösning som, vad ska man säga, är MCP-vänlig egentligen, med MCP-agenter, då kan man ju också börja kolla på hur man skulle kunna använda det i form av kundförfaranden eller någonting liknande. Men då måste ju de också ha en sån tekniskt bra lösning som är Ett annat ganska fluffigt ord som heter framtidssäkrad. Fram till nu har folk använt det jättemycket, jag också. Carl Abramsson [00:33:38]: Men nu är det så här att kan vi göra de här idéerna, kan vi effektivisera de här sakerna vi hjälper med och använder om vi bygger egen använda några LLM eller något liknande. MCP äger inte på det här. Skulle det här funka egentligen på något sätt? För då kan man nog hitta nya affärsmöjligheter men även också tydliga vägar som går bra för att effektivisera fler led i vad man redan tycker man är effektiv i egentligen. Lars Dahlberg [00:34:05]: Sen har vi ju hela den där AI-grejen som går att göra massa fantastiskt med om man har kommit till en bra grundnivå. Men du, ska vi försöka knyta ihop säcken lite här och se om vi kan klämma ur oss nåt bra? Vi har ju varit en hel del om hur man ska börja och hur man ska göra. Men om man ska försöka sammanfatta några bra tips, kanske? Carl Abramsson [00:34:32]: Vi har pratat om väldigt många grejer. Är handeln som ett säljverktyg och inte bara ett system? För det är ju ett säljverktyg, eller en tillväxtmotor egentligen. Börjar ni behandla det som en tillväxtmotor så kommer ni också att behandla det på ett annat sätt. Ni som inte har startat där ute, börja där du faktiskt kan skapa någon form av effekt och bygga momentum. Vi har pratat om flera steg. Bygg inte hela världen på en gång. Ni behöver inte bli Scania dag två. Nu vet jag inte om de har en e-handel, men jag tror det största bolaget kom på. Lars Dahlberg [00:35:11]: Just det. Jag tror att det är väldigt många som sitter här och funderar på hur vi ska vidareutveckla vår affär. Vi har kört lite fast, kanske, och så vidare, som vi vet att många gör. Då kan man säga, okej, låt oss fundera lite kring vår affär och se hur vi kan kunna ta oss till nån sorts B2B-handel, på nån vis. Det kan ju verkligen göra underverk för många. Det är ju bara så. Och liksom sluta nu och bara säga nej och vi fortsätter som vi alltid har gjort utan försöka våga utmana det på riktigt. Jag kan ju tänka mig det. Carl Abramsson [00:35:45]: Jag tänker väl också säga att har man den inställningen att så här har vi alltid gjort. Finns det något sätt man kan ta sig framåt på eller ska man bara komma till jobbet och sen så ser man det här och sen så gör man det här. Det är ganska tråkigt eller? Alltså det finns väl inte så mycket glöd i det egentligen. Och där säger jag att jag har respekt för att det finns folk eller bolag som har styrt sin verksamhet på samma sätt under 30 år. Jag har den största respekten för det. Men ibland så har man inte ett nytt synsätt att vilja välkomna någonting som på sikt skulle kunna innebära någonting som blir väldigt mycket bättre för organisationen och bolaget. Det är lite konstigt egentligen. Man tänker också på att tillväxt, det kräver ju inte mer teknik egentligen. Carl Abramsson [00:36:33]: Man tittar på det på ett annat sätt och det kräver kanske ett bättre fokus och bra teknik egentligen skulle jag säga. Lars Dahlberg [00:36:41]: Ja, bra, Karle. Tack så jättemycket för att du kom och var med i podden här och var med och inspirerade lite grann kring det här med BTV-handel och hur det kan hjälpa till med den här tillväxtutmaningen som så många… har och jag tänker så här att om man vill komma i kontakt med dig, Carl, var hittar man dig enklast? LinkedIn kanske, men… Carl Abramsson [00:37:04]: Ja, alltså LinkedIn går jättebra. Carl Abramsson. Jag tror jag sa det fem gånger. Lars Dahlberg [00:37:09]: Länka till dig på LinkedIn så klart i show notesen här. Carl Abramsson [00:37:13]: Annars så kan man nå mig på abramsson at gains.io. G-E-I-N-S.io. Lars Dahlberg [00:37:20]: Just det, precis. Det ska vi se till också att komma med i show notesen. Återigen, jättestort tack till dig, Karl. Jag säger bara till alla att lyssna som vanligt. Vad ni ens ska göra där ute så ska ni se till att vara relevanta. Tack och. Carl Abramsson [00:37:34]: Hej. Tack så. Lars Dahlberg [00:37:36]: Mycket. The post Podd #242 – Så gör du B2B e-handel till en tillväxtmotor appeared first on Business Reflex.

  • Nov 13, 2025 · 34 min

    Podd #241 – Så får du med hela organisationen på tillväxtresan

    Välkommen till dagens avsnitt! Där vi dissekera den kanske svåraste frågan i B2B just nu: hur får vi med hela organisationen när marknaden kräver proaktiv tillväxt? Lars Dahlberg gästas av beteendevetaren och Coreworkers–grundaren Fredrik Stranne. Vi pratar om kultur som ett aktivt styrmedel, varför medarbetaresan måste spegla kundresan, och hur tydliga förväntningar och storytelling i ledarskapet skapar rörelse – inte bara nya dokument. Du får konkreta exempel på hur sälj, marknad och HR bryter silos, hur man ombordar om vid ny strategi, och hur man lyfter rätt beteenden tills de blir nya normala. Perfekt för VD:ar och grundare som vill byta “fat & happy” mot fit for growth – med hela laget på planen. Innehållet är producerat som en del av Growth Alliance. Lyssna – och ta nästa steg: Anmäl dig till vår informationslista för Growth Alliance för fler insikter, case och verktyg framåt. Håll dig uppdaterad – anmäl dig här → Vill du ta del av vår rapport som bygger på djupintervjuer med över 30 svenska B2B-VD:ar och avslöjar varför intäktsmaskinen hackar – och vad som faktiskt fungerar idag. Läs mer och hämta undersökningen kostnadsfritt här → Vill du komma i kontakt med Fredrik Stranne? Fredriks LinkedIn → Fredrik har spelat in ett antal videos som exempel på hur man kan jobba med att förändra kulturen i rätt riktning kopplat till tillväxt. Se videos här! → Läs transkribering Talare: Lars Dahlberg — Host, Sälj- och Marknadspodden Fredrik Stranne — Grundare Coreworkers AB Lars Dahlberg [00:00:10]: Hej och välkomna till ännu ett avsnitt av Säljmarknadspodden från Business Reflex. Det här är podcasten för dig som vill ha ny inspiration och kunskap om hur man marknadsför och säljer till den moderna B2B-köparen. Jag som sitter i studion idag heter Lars Dahlberg. Många företag kämpar med sin tillväxt, särskilt i dessa tuffa tider. Under hösten 2025 har vi intervjuat drygt 30 svenska vd:ar för att förstå på djupet vad som faktiskt är utmaningarna och hindren kopplat till tillväxt – och också vad lösningarna skulle kunna vara. Det här avsnittet handlar om ett av de områden som tydligt framkom i den här undersökningen. Lars Dahlberg [00:01:05]: Det kan ofta vara en stor utmaning att få med sig hela organisationen på en tillväxtresa. Många organisationer har varit tillbakalutade – det har gått bra länge – men nu är det inte lika lätt längre. Vi måste komma igång med en ny inställning till att driva tillväxt framåt, och vi måste få med oss hela organisationen. Lyckas vi med det, kan det frigöra en enorm kraft. Jag har bjudit in en expert på området, Fredrik Stranne. Låt oss hoppa in i intervjun. Lars Dahlberg [00:01:44]: Hej och välkommen till Säljmarknadspodden, Fredrik Stranne. Fredrik Stranne [00:01:49]: Hej, kul att vara här, Lars. Lars Dahlberg [00:01:51]: Verkligen roligt att ha dig här! Vi träffades ju när vi jobbade med undersökningen kring B2B-företag och tillväxt, och jag kände direkt att du hade en spännande vinkel på frågan. Du känns verkligen som en genuin expert på det här ämnet. Men jag tänker att lyssnarna kanske inte känner dig – så kan du berätta lite vem Fredrik Stranne är? Fredrik Stranne [00:02:27]: Absolut! Jag är beteendevetare och har jobbat med varumärken i 20 år – med fokus på kultur, ledarskap och beteenden. Sedan driver jag Coreworkers, en konsult- och kommunikationsbyrå som arbetar med hur medarbetarresan kan stötta kundresan och verksamhetsstrategin. Lars Dahlberg [00:03:10]: Perfekt! Du känns klockren för dagens ämne. Varför är det egentligen så svårt att få med sig organisationen på en tillväxtresa? Fredrik Stranne [00:03:35]: Det handlar om att tillväxt i grunden är beteende. Många företag har strategier, kundlöften och kommunikation, men glömmer den inre delen av verksamheten. Kulturen har ofta formats under andra tider och styrs av gamla normer. Men kultur är ett styrmedel för tillväxt – därför behöver man ständigt se till att kultur och beteenden matchar den tillväxtresa man är på. Lars Dahlberg [00:04:39]: Precis. Många företag har investerat mycket i värderingar, varumärkesbeskrivningar och employer branding, men inte lika mycket i att få med sig organisationen i en gemensam tillväxtstory. Fredrik Stranne [00:05:15]: Exakt. Värderingar handlar ofta om vad ett företag står för – inte hur vi ska agera på dagens marknad. Om man inte jobbar med värderingarna löpande så hjälper de varken strategin eller tillväxten. Vi måste hela tiden se över kultur, ledarskap och beteenden – och koppla det till strategin och varumärkespositionen. Ofta finns det en silo mellan marknad, sälj och HR – de jobbar inte tillräckligt bra ihop. Lars Dahlberg [00:06:31]: Varför är det här extra viktigt just nu? Fredrik Stranne [00:07:00]: Vi lever i en ny verklighet. Efter flera år av lågkonjunktur har vi gått från lång högkonjunktur till helt andra förutsättningar. Det krävs ett nytt ”sense of urgency”. Många företag behöver gå från ordermottagare till hunters, men kulturen och strukturen hänger inte med. Lars Dahlberg [00:08:04]: Just det – och det kan inte bara vara några få i företaget som förstår det. Fredrik Stranne [00:08:18]: Nej, du måste få med dig hela organisationen. Det är inte bara säljarna eller cheferna – alla måste förstå omvärlden och hur den påverkar oss. Kulturen och ledarskapet måste stötta det beteendet. Lars Dahlberg [00:09:01]: Vad händer när man verkligen lyckas med det här? Fredrik Stranne [00:09:28]: Då frigörs en enorm kraft. Oavsett om du jobbar i back office eller front office, om alla förstår de nya beteendena som krävs – då kan tillväxt ske på riktigt. Men det kräver en samlad kraft och att alla förstår det nya normala. Lars Dahlberg [00:10:28]: Hur påverkas energin i organisationen när man börjar jobba på det här sättet? Fredrik Stranne [00:10:40]: Tänk om alla dina medarbetare var marknadsförare, säljare och kommunikatörer. Den känslan – att alla bidrar till tillväxten – gör en enorm skillnad. Men det kräver tydlighet och engagemang. Lars Dahlberg [00:11:25]: Ja, jag har sett det själv. När medarbetare börjar ta plats med sina personliga varumärken och bidra externt – då händer det grejer. Fredrik Stranne [00:11:52]: Exakt. Det skapar energi, engagemang och stolthet. Varumärket byggs av alla individer i verksamheten. När alla drar åt samma håll blir skillnaden enorm. Lars Dahlberg [00:12:12]: Kan du ge exempel på hur medarbetarna kan bidra konkret? Fredrik Stranne [00:12:25]: Det börjar med att verksamheten målar upp en tydlig målbild – hur det ser ut när vi har lyckats. Storytelling är otroligt viktigt. Vi måste beskriva framtiden, inte bara strategin. Och vi måste tydliggöra förväntningarna: vad gäller för olika roller, och vilka beteenden krävs? Fredrik Stranne [00:14:24]: Dessutom måste vi föra ner kundlöftet och strategin i medarbetarresan. Medarbetarresan ska spegla kundresan – vi måste attrahera rätt personer, utveckla dem och hjälpa alla förstå hur de bidrar till tillväxt. Lars Dahlberg [00:17:25]: Många är ju väldigt fokuserade på effektivitet – det kan gå emot det här tänket. Fredrik Stranne [00:17:25]: Ja, exakt. För att lyckas behöver vi den kollektiva kraften. När man sitter ensam hemma blir man effektiv, men inte nödvändigtvis innovativ. Tillväxt kräver samarbete och gemensam energi. Lars Dahlberg [00:18:28]: Om man vill börja arbeta med det här – var börjar man? Fredrik Stranne [00:18:28]: Börja med nuläget och det önskade läget. Vilken kultur och vilka beteenden har vi idag, och vilka behöver vi ha? Därifrån skapar man aktiviteter – kanske nytt ledarskap, uppdaterade värderingar eller justerad kultur. Lars Dahlberg [00:19:18]: Och göra strategin och berättelsen enklare och tydligare så att alla förstår? Fredrik Stranne [00:19:35]: Ja! Vi är ofta duktiga på storytelling utåt, men vi måste vända den inåt – till våra medarbetare. Det måste vara tydligt och emotionellt varför de ska vara med på resan. Fredrik Stranne [00:21:34]: Många ledningar säger att de inte når sina strategier på grund av kultur, beteenden och ledarskap. Man måste få bort konsensuskulturen och våga skapa “sense of urgency”. Tillväxt handlar om beteenden – inte projekt. Fredrik Stranne [00:23:44]: Och man måste inse att kulturförändring tar tid. Det kräver både resurser och budget. Man behöver investera i sin största tillgång – medarbetarna. Dessutom måste sälj, marknad och HR samarbeta. Det är där magin händer. Fredrik Stranne [00:25:21]: Lyft goda beteenden, fira dem och låt ledarna gå före som förebilder. Alla vill ha förändring – men inte alla vill förändras. Därför måste ledarskapet vara modigt. Fredrik Stranne [00:27:41]: Kulturen är ett aktivt styrmedel för tillväxt. Det är beteendena i organisationen som avgör om man når sin strategi. Och ledarna måste ha modet att kommunicera målbilden och engagera sina medarbetare i resan. Fredrik Stranne [00:29:13]: Har man en ny strategi eller ett nytt varumärke, då behöver man skapa en kultur och ett beteende på insidan som levererar det. Vi hjälper ofta företag att måla upp vart de är på väg, stötta ledarna i kommunikationen och koppla förväntningar till beteenden. Fredrik Stranne [00:30:26]: Och ja – man behöver faktiskt “ombordas” igen. När man ändrar strategi måste alla people-processer ses över, så att man rekryterar och utvecklar rätt personer för framtiden. Lars Dahlberg [00:31:01]: Det låter som att HR och marknad behöver samarbeta mycket tätare. Fredrik Stranne [00:31:40]: Absolut. I B2B är människor produkten. 75 % av kundupplevelsen handlar om mötet med människor – därför måste marknad, sälj och HR prata med varandra. När de tre samarbetar blir 1 + 1 + 1 = 5. Lars Dahlberg [00:32:53]: Fredrik, stort tack för att du var med! Det här var första gången vi verkligen gick på djupet med kultur och tillväxt. Jag tror det kommer inspirera många. Fredrik Stranne [00:33:28]: Tack själv, Lars. Lars Dahlberg [00:33:30]: Ni hittar självklart länkar till Fredrik och Coreworkers i avsnittsbeskrivningen. Tack för att ni lyssnade på Säljmarknadspodden – och kom ihåg att vara relevanta! Fredrik Stranne [00:33:56]: Tack och hej. The post Podd #241 – Så får du med hela organisationen på tillväxtresan appeared first on Business Reflex.

  • Oct 31, 2025 · 23 min

    Podd #240: VD-undersökning om utmaningar kring tillväxt, en första sneak peek

    VD-undersökning av utmaningar kring tillväxt, en första sneak peek Välkommen till dagens avsnitt! Här bjuder Anders Hermansson och Lars Dahlberg på en sneak peek från deras undersökning bland svenska vd:ar. De diskuterar de fem största utmaningarna företagsledare står inför idag – från förändrade erbjudanden och svårigheter att få kapital, till nya krav på mätning och affärsmodellers skalbarhet. I podden får du insikter, konkreta exempel och inspiration kring tillväxt i den digitala B2B-världen. Perfekt för dig som vill förstå hur näringslivet navigerar i en osäker tid. Innehållet är producerat som en del av Growth Alliance. Signa upp dig på Growth Alliance informationslistan! Läs transkribering Anders Hermansson [00:00:02]: Hej och välkomna till Sälj och marknadspodden från Business Reflex. Det här är en podcast för dig som vill ha kunskap och inspiration- kring hur man säljer och marknadsför till den digitala business-to-business-köparen. Jag heter Anders Hermansson och med mig I I podden idag har jag Lars Dahlberg källar sig. Lars Dahlberg [00:00:18]: Ja just det, tjena! Hej Anders, podd igen, kul. Anders Hermansson [00:00:23]: Absolut, du, vad heter det? Vi är startgroparna med att formalisera den här, vad ska jag säga, samarbetsgruppen eller initiativet som heter Growth Alliance. Den första stora grejen vi gör inom Growth Alliance är en undersökning bland vdar där vi pratar om utmaningar och I viss mån också recept kring tillväxt. Eller hur? Lars Dahlberg [00:00:47]: Verkligen. Det har varit så intressant att köra på med de här undersökningarna. Jag kände att det har kommit fram så mycket spännande grejer så vi måste göra en podd om det här. Anders Hermansson [00:01:00]: Det är rätt. Vi kommer att skriva en rapport som man sen kommer att ta del av. Men du var så het på gröten, så vi ska göra en sneak peek- till grejer som du verkligen har… Du har gjort en jäkla massa intervjuer, Men det som du tycker har kommit fram med dem än så länge. Det blir ju asbra. Så kan vi gå igenom det lite grann, dina findings so far, som en sneak peek. Lars Dahlberg [00:01:25]: Ja, exakt. Hur känner du, Anders? Ska jag dra lite kort bara vilka 5 punkter det är som jag känner att vi skulle lyfta idag? Så tar vi dem lite en och en sen kanske. Är det en bra pedagogi tror du? Anders Hermansson [00:01:38]: Ja, gör det. Dra dem 5 och sen tar vi lite mer om dem. Lars Dahlberg [00:01:42]: Ja, då tänker jag så här. Jag ska säga att den första som flera stycken har pratat om handlar mycket om erbjudande och position. Att det väldigt snabbt har hänt nånting kring ens erbjudarens position– –så att man känner att man inte riktigt är på banan längre. Det vi håller på med biter inte. Vi kommer att komma in på det mer. Sen är det självklart att det här med brist på kapital och att investera I tillväxt– –har hänt väldigt mycket kring det. Det blir mycket tuffare förtag på pengar. Det känns också som om det finns en brist på kapital att använda- -för att investera I tillväxt jämfört med hur det var för ett tag sen. Lars Dahlberg [00:02:27]: Sen skulle jag vilja säga att många har haft ett recept- på hur man har drivit sin marknadsföringsförsäljning- och hittat vägar fram så var det mer eller mindre bra. Nu känner man att man inte förstår vilket recept man ska ha framåt. Vad är det för nåt vi faktiskt ska göra– –för att få nån effekt kopplat till marknadsföringsförsäljning? Ja. Sen är det många som är väldigt frustrerade med räknandet. Kraven på att man måste kunna räkna på vad en investering I tillväxt leder till– –har ökat. Det har lett till att man har satt fingret på räkningsutmaningen. Det är väldigt svårt att räkna på det här. De flesta företag är vana att räkna på investeringar. Lars Dahlberg [00:03:09]: Man investerar I en fabrik, I en maskin, I vad som helst. Man kan räkna på ROI. Men Det är svårt att räkna på ROI för den här typen av investeringar I tillväxt kopplat till marknadsföringskänning. Man vet inte hur man ska räkna. Den sista grejen är affärsmodellen som har kommit fram vid flertal tillfällen. Vi hade en affärsmodell som hade möjlighet att kunna skala men det har vi inte längre och skulle vi ösa på med den så skulle det bli ebbrödsbank. Det går inte, det är ingen idé helt enkelt. Så min affärsmodell hade hängit ihop med de här erbjudandena på sitt sätt också och har blivit lite obsolet på något vis. Lars Dahlberg [00:03:50]: Så det är ingen idé att växa. Anders Hermansson [00:03:52]: Det låter ju helt supercentralt ju verkligen. Ja. Är det här ska man ska man summera alla de här punkterna som att de gör I sig att man liksom inte vågar satsa på tillväxt. Det blir resultatet eller? Lars Dahlberg [00:04:05]: Jag skulle säga att det är väl liksom den sammantaget problemet. Man känner att man fått ett dåligt självförtroende och inte vågar satsa. Och det beror mycket på de här 5 sakerna att man inte vågar eller tycker att man kan. Anders Hermansson [00:04:23]: Okej, intressant. Ska vi försöka bena ut lite grann kring respektive punkt och vad du har varit reda på I de här intervjuerna då? Lars Dahlberg [00:04:29]: Ja, precis. Så Jag tänkte att vi börjar med erbjudande och position. Man känner att det snabbt har blivit svagare. Då är det många som har pratat om att… Hela säljorganisationen har blivit lite fatt and happy. Man har varit van vid att köparna vet vad de ska köpa- och vi säljer det de vill köpa. Det blir ganska självklart för köparna och säljarna. Det gör att vi inte behöver vara så himla vassa och prata så mycket om värde, för det har rullat på I alla fall. Lars Dahlberg [00:05:13]: Och nu är det plötsligt så biter det inte. Vi får inte den här typen av dialog längre. Många är inne på att det har hänt väldigt mycket på köpasidan. Behoven på köpasidan kopplat till vårt erbjudande har förändrats väldigt snabbt. Trender I deras bransch, förändringar I företagsorganisationer och deras behov och även, som flera har tagit upp, att deras kunders kunder har förändrats. Det har gjort att vårt erbjudande inte har hängt med I det där. När säljarna då har varit för passiva och sålt och kunnat sälja det vi har haft, inte har hängt med och vi har inte fått den inputen in I vårt bolag för att kunna så att säga vässa vårt erbjudande att hela tiden hålla sig liksom I linje med det här. Anders Hermansson [00:06:10]: Jag kan tänka mig att det måste vara en dominoeffekt det här. Jag menar om man om man, någon vd jag pratar med flera stycken och känner sig osäker på hur de ska satsa på tillväxt. Om de säljer grejer som är tillväxtfrämjande eller du vet, säger att man är konsultbolag som inte bara är interimare som fyller upp en position hos en kund utan man säljer it konsulter som är knutna till en form av förbättring investering. Om man då har kunder numera som håller mycket tajtare I sin plånbok också är osäkra på hur man ska satsa på de här investeringsprojekten. Det är klart, då blir det väldigt mycket högre krav på att man inte bara har de bästa konsulterna I sitt erbjudande, utan man måste verkligen kunna visa på affärsvärde för sina kunder. Det borde, samma sak, återspeglas genom hela värdekedjan här, känner jag. Lars Dahlberg [00:07:05]: Ja, Precis. Om man ska hoppa in på lösningarna… Vi har varit ganska duktiga på att förstå det där. Vi förstod det lite sent, men började studera förutsättningarna hos kunderna. Vi gick upp på marknaden och gjorde om vårt erbjudande. Andra känner att det är det vi måste göra tillbaka till nån sorts kärna. Vi tänker utifrån in när vi paketerar våra erbjudanden och inte bara paketerar dem, utan även när vi pratar om dem. Man pratar om dem från det perspektivet. Lars Dahlberg [00:07:40]: Så man blir ifrånsprungen. Det är mycket av de generella trenderna som vi pratar om där samhället har blivit mycket mer… Man är rädd för risk. Det är krig och elända, globalisering, förändrade handelsförutsättningar. Det är allt möjligt. I olika branscher händer olika saker ganska snabbt. Det är nya affärsregler och nya saker man måste förhålla sig till hela tiden. Om inte våra erbjudanden matchar de här så blir det ganska fort att gå från ja, det funkar ganska bra till att det inte funkar alls. Anders Hermansson [00:08:13]: Ja just det, jag fattar. Man ramlar ner eller går över linjen till nice to have-grejer. Förut när det var högkonjunktur och allting spann på som 17, då var man need to have, för då var det liksom, det här måste vi ha. Nu är det så här, måste vi verkligen ha det här? Lars Dahlberg [00:08:31]: Jag ser att ni också, flera som känner så här, men vårt erbjudande är liksom för brett och otydligt. Det löser en massa småproblem. Vi måste kanske bli vassare på att vi tydliggör att lösa ett specifikt problem. Men det är också jätteviktigt att kunna leverera tydligt värde på ett litet problem- men också att ha ett stort erbjudande som gör att man kan växa med kunden- och också kanske minska risken att man blir utkonkurrerad över tid- och kanske också utkonkurrera VAI. Det är en mix mellan att ha ett litet, lite små, vassa erbjudande- som löser väldigt tydliga problem och levererar tydligt värde ihop med att man ska ha ganska stora breda erbjudanden som kunden kan växa med över tid och hitta någon sorts balans I det här. Anders Hermansson [00:09:17]: Jag kan tänka mig att det är så här att ha, att företaget besitter en förmåga. Man har bra, smarta konsulter som kan bidra I egentligen I vilket projekt som helst som kräver folk med lite brains eller man har en produkt som går att använda till väldigt mycket. Det är verkligen så att blessing and a curse för att de då är då kan du lockas med lockas till att inte våga vara spetsig I din positionering och erbjuda för du känns att om nej då säger vi nej till alla de här och då försöker du vara till för alla och därmed ingen. Riktigt farligt. Lars Dahlberg [00:09:54]: Precis, både smal och brist och väldigt tydligt fokusera på värde både när man är liksom smal och bred över tid. Anders Hermansson [00:10:04]: Bara för att man kan lösa många problem, så kanske det inte är det man ska gå till marknaden med. Intressant. Vi ska inte lösa allting här. Vi måste gå vidare. Lars Dahlberg [00:10:12]: Jag tror att vi kommer att komma tillbaka till det ett antal gånger I poddar framåt. Vi har pratat lite om det I vår podcast som handlar om det med erbjudandet. Man har tydligt ganska generellt problem. Sen är det brist på kapital och att investerare vågar investera I tillväxt. Där har det skett stor förändring. Många är väldigt indiga på det. Det händer nånting där. Fler än vad det är. Lars Dahlberg [00:10:38]: Det händer nåt 2021. Så har alla blivit mycket mer rädda om pengarna. Men det som man pratar om är att investerarna ställer högre krav på att du ska få dina pengar än idag. Det är en utmaning och problem I sig, men som också kan vara ganska sunt. Men det som framför allt är tydligt är att det inte räcker att komma med en bra pitch och ett bra case. Utan du måste verkligen komma med riktigt konkreta saker som du faktiskt har lyckats åstadkomma. Där du har verkligen bevisat att du kan leverera värde över tid långt utanför Friends and Family och att du har en exekveringsprocess som åtminstone håller måttet en bit på resan. Det räcker inte att prata om att vi har någon sorts process utan att vi måste kunna visa. Lars Dahlberg [00:11:32]: Vi har mycket mer fokus på krav kopplat till execution än krav på briljanta idéer och liksom härliga pitchar. Anders Hermansson [00:11:41]: Ja det känns som att det väl varit så ganska länge men men men vad heter det? Sen har det ju hänt saker med värderingar. För att Jag tror att det är många grundare som drar öronen åt sig. De skulle hemskt gärna vilja ha kapital, men de har ingen lust att ge bort 75 % av bolaget för att få in den här rundan. Det tror jag hämmar många. Man skulle gärna behöva kapital, man har en plan, men man kan bara inte med och ge bort så stor del av sitt företag. Då sitter man liksom I en rälvsax där. Då måste man boostrappa sig fram några år till, om man orkar? Lars Dahlberg [00:12:19]: Ja, det landskapet har blivit väldigt mycket tuffare på många olika sätt. Det är många som kanske känner att man har svårt att hantera den omställningen. Och sen har vi då nästa grej. Det var det som jag var inne på. Man säger sig att man inte förstår vilka recept som fungerar längre. Och jag tror att många har en bild av hur man ska driva marknadsföring. Man ska bygga varumärke och man ska generera leads på lite olika sätt. Vi har ganska traditionella kanaler. Lars Dahlberg [00:12:51]: Man har säljare som jobbar med uppsökande verksamhet. Man har säljare som tar hand om leads och driver till affärer. Man har en ganska traditionell syn på hur det ska gå till. Plötsligt känner man att det där receptet inte funkar längre- eller att man måste hälla på väldigt mycket pengar på det för att det ska fungera. Och så blir det så här… Vilket recept ska gälla nu för det här? Och hur ska jag göra det? Det vet man inte. Det finns mycket verktyg och sånt liksom som man kan köpa men bra beskrivningar av vilka typer av recept som fungerar I kombination med varandra för att man ska få liksom effekt känner man att man inte riktigt vet vad det är. Ja, det Anders Hermansson [00:13:43]: kan jag tänka mig. Det är ju, Det hänger ihop med det där som du sa I början att man hade ett visst agerande. Man kanske har fått en viss kultur I bolaget som egentligen bygger på en miljö av kanske jag ska inte säga räkmacka men en soligare väder. Helt plötsligt blir det blir det styrkuling och Då måste man göra på ett helt annat sätt. Man är inte van vid det. Sen kanske man börjar investera I dyra it-system som man tror löser saker. Lars Dahlberg [00:14:12]: Att köpa beteende, det är väl alla. Alla verkar förstå att köp av beteende har förändrats igen. Vi har pratat om det I en annan poddavsnitt. Det som är mest tydligt är sökbeteendet med alternativa sökningar. Det verkar alla vara medvetna om. Ingen verkar vara inne på… Nu är det vd jag vill prata om. Man förstår inte riktigt vilken väg man ska ta I det här. Lars Dahlberg [00:14:35]: Och vad man ska satsa på på olika sätt för att möta det här förändrade… Ja, köpa beteendet helt enkelt för att ta sig framåt. Och Det är en djungel. Det är det absolut. Den är ganska utmanande. Sen är det då räknandet. Som jag sa tidigare, så kanske inte kravet på att räkna på- kustomer, acquisition, custom, lifetime value- och ROI på investeringar I marknadsförening och försäljning- har ställt så hög krav på. Det är så här, in med säljare till, vi gör en ny kampanj, vi satsar framåt. Lars Dahlberg [00:15:14]: Men nu är kraven mycket större och det är utmanande att räkna på. Det är flera som pratar om att man känsla för vad sin custom acquisition-kost är. Men det är nästan ingen som har varit med där som innebär- att man har tillräckligt bra kontroll på Anders Hermansson [00:15:31]: det här. Lars Dahlberg [00:15:32]: Vilket ju är avgörande om man ska kunna skapa lönsamma kunder över tid och utveckla kunderna. Det är ju liksom inte så lätt. Man måste vara duktig på att mäta också för att förstå vilket läge man har idag för att sen kunna förbättra sig. Det känns som en bristfällig mätning generellt sett. Anders Hermansson [00:15:58]: De som ligger lite efter I kurvan här också, De tror nog fortfarande att det här att det går att mäta och hitta ursprunget till varenda affär med Google Analytics och andra verktyg, vilket det inte går längre. Attribution som man kallar det för på marketing lingo, det är över liksom. Det är ingen idé att hålla på och försöka förstå ROI på varje enskild annons. Skjut inte en massa tid och resurser på det för att försöka spåra det hela vägen. Den kedjan går sönder när folk säger att de inte vill ha cookies. Lars Dahlberg [00:16:36]: Ja exakt och det har ju skapat problem kopplat till mätning och data generellt sett såklart. Exakt. Men det blir lite så här okej bra om vi nu satsar och jag ser på att koppla till det här erbjudandet och försöker skapa nya kunder kommer det att leda till pengar bottom line? Nej, vi vet inte. Så det blir mycket att gå på känsla. Känns det som. Anders Hermansson [00:17:00]: Det är bra att du tar upp att det inte är kost per lindern utan hela kostnaden för att skapa nya kunder. Inklusive säljarlöner, säljchefslöner och allt annat. Det är där den stora kostnaden oftast ligger. Lars Dahlberg [00:17:13]: Ja och sen så kanske den sista grejen här då som vi tänkte vi ska ta upp då. Det är kopplat till det här med affärsmodellsproblemet. Den sista grejen som vi tänkte ta upp är kopplat till affärsmodell. Då har man landat I att min affär som jag har I dag… Jag kan få nya kunder på den, men det krävs otroligt mycket för att jag ska få det. Om jag får de här kunderna så får jag kanske tjäna pengar på den affären, men hur ska jag göra den här affären större över tid med kunden? Det går liksom inte, det är inte konstruerat så att det ska gå. Eller att jag har så att säga gått till marknaden på ett visst givet sätt och fått så att säga någon sorts skalbarhet I det. Men den finns inte kvar längre. Lars Dahlberg [00:18:05]: Det finns en annan mekanism som jag måste ha för att få nya kunder. Den har jag inte, eller den blir för dyr. Så hela modellen går liksom inte. Eller jag har nånting jag säljer och som jag kan leverera men jag kan inte göra det igen och igen och igen med lönsamhet och så vidare. Så hela affärsmodellen är konstruerad lite grann för en, antingen en gammal tid, en gammal situation eller så är den lite felkonstruerad från början att den kan växa på något sätt men den kan inte växa på något sätt. Anders Hermansson [00:18:38]: Jag kan tänka mig, egen erfarenhet, det är ju att det gick förr I tiden gick det I alla fall att få större affärer på en gång för att det fanns en liten vad kan man kalla det för riskvilja vet jag inte men det fanns liksom en vilja och att man vågar faktiskt investera I tillväxt I vårt fall så är vi på den sidan I businessen Men att kunderna med tiden vill köpa små bitar. Har man då inte en affärsmodell eller en affärsgenereringsmodell som gör att man självklart har en väg till det större engagemanget utan man är fast I småbitsförsäljningen, Då krävs det oerhört mycket mer jobb att få affären att gå ihop. Lars Dahlberg [00:19:23]: Ja, precis. Jag har lite grann gett upp med vår affär, för Jag har förstått att hur mycket vi än skulle hälla på och satsa så skulle det ändå inte leda till någon… Fan, det Anders Hermansson [00:19:37]: var ju superdeftigt! Lars Dahlberg [00:19:40]: Lite så va? Så då var vi bara fundera på hur vi ska kunna gå tillbaka och se om vi kan göra om vårt erbjudande, göra om vår affär så att den skulle kunna skala och så men det är ganska stor grej liksom och inte alls så lätt att göra själv när man är rätt inkörd på ett på ett besvikt. Vi ser ju att Anders Hermansson [00:19:58]: det är Lars Dahlberg [00:19:59]: så här kan man låta mig. Det är en Anders Hermansson [00:20:01]: tung förändringsresa. Lars Dahlberg [00:20:04]: Ja så att den var faktiskt tycker jag lite förvånande. Det låter som en tung förändringsresa. Den var faktiskt lite förvånande. Den kom flera gånger. Då var det så här, varför har du inte gjort något åt det? Jag vet inte, Vi har bara gett upp på tillväxt. Vi jobbar bara på. Vi orkar inte ta tag I hela den här grundproblematiken. Anders Hermansson [00:20:30]: Reflex så hade vi ju våran våran persona som vi kallar för tillväxt generalen. Den var ju liksom den det dröjde många år. Jag tror det var fram till typ covid eller något sånt där när vi fick ifrågasätta om tillväxt generalen hade bytt jobb och blivit överlevnads general I stället. Ja, Och det är ju en otrolig skillnad. Alltså någon som bara paddlar på för att försöka få sitt bolag att överleva jämfört med någon som ser att det är dragande galoscherna och kan vi bara hälla på mer så blir det mer liksom. Lars Dahlberg [00:21:05]: Jag måste säga att det här undersökningsinitiativet vi nu håller på med och den här rapporten som vi ska komma ut med och förhoppningsvis också flera poddar där vi kan gå in på de här problemen och tänkbara lösningar ser man fram emot. Många har känt att det är jobbigt och tufft– –men samtidigt viktigt att kunna prata om problemen. Många har olika typer av problem och vissa har lyckats lösa en del problem och det finns jättemycket synergier mellan bolag I olika branscher och vad man kan lära av varandra för att vi som kollektivt svenskt näringsliv, Anders Hermansson [00:21:45]: I det Lars Dahlberg [00:21:45]: här fallet B1 och B2, kan hitta vägar fram till tillväxt. Men jag skulle nog säga att det är förvånansvärt många som har tappat kontrollen och tappat sugen och inte riktigt ser vägen fram. Och det är ju ett tragiskt förmiddag. Anders Hermansson [00:22:06]: Så kan vi inte ha det, känns det. Där får vi rycka upp oss, som man säger. Ryck upp dig! Lars Dahlberg [00:22:12]: Så för jag har sett att de har varit ganska deppiga I samtal med andra. Och har inte så jävla så jävla sätt. Men vafan, kom igen Anders Hermansson [00:22:17]: då liksom. Vårat tips till lyssnarna är att rycka upp dig. Lars Dahlberg [00:22:25]: Det är som sagt vad FF har gjort. Vissa sitter och klagar på ägarna. Jag får inte rätt förutsättning från ägarna. Det är mycket… Ja, det kommer bli en omfattande rapport. Anders Hermansson [00:22:37]: Spännande. Om du som lyssnar vill ha mer content av den här sorten och rapporten när den väl släpps, så tycker jag att du ska klicka I show notes för där finns det en länk där du kan signa upp dig på den här Grows Alliance nyhetsbrev eller mail lista så kommer det lite grejer där där vi delar med oss av våra findings över tid. Så att göra det så är du inne då är du med I gruppen. Lars Dahlberg [00:23:06]: Precis. Precis. Gör det. Det vore så intressant att följa det här också få feedback på resultatet från undersökningarna. Exakt. Anders Hermansson [00:23:20]: I övrigt så ska jag säga så här, vad du än gör där ute så ska du vara relevant. Hej då! Lars Dahlberg [00:23:28]: Hej då! The post Podd #240: VD-undersökning om utmaningar kring tillväxt, en första sneak peek appeared first on Business Reflex.

  • Oct 23, 2025 · 40 min

    Podd #239 – Live Stream på LinkedIn: så bygger du förtroende och räckvidd

    Live Stream på LinkedIn: så bygger du förtroende och räckvidd I detta avsnitt intervjuar Lars Dahlberg live stream specialisten Daniel Braizer för att prata om varför Live Stream på LinkedIn är ett av de mest effektiva B2B-formaten just nu. Du får höra hur liveformatet skapar autenticitet i en AI-fylld feed, hur algoritmen gynnar live-sändningar och hur du snabbt kan komma igång utan TV-budget. Därför ska du lyssna: Förstå varför live på LinkedIn bygger förtroende, thought leadership och leads snabbare. Hör hur företag kan få gratis organisk räckvidd genom enkel intern mobilisering. Få en tydlig bild av vad som krävs tekniskt och hur du håller formatet lätt, mänskligt och skalbart. 🎧 Lyssna på avsnittet och få peppen att trycka “Go Live”. Nedan finns ett par länkar till information som vi pratar om i avsnittet. Multi live stream exempel https://smoothviews.se/video-news-and-projects/live-shows-that-wow Logitechs Video Installation World Cup https://smoothviews.se/video-news-and-projects/video-installation-world-cup-in-barcelona 7 reasons to go live on Linkedin https://smoothviews.se/video-news-and-projects/why-go-live-on-linkedin-7-x-reasons-you-dont-want-to-miss Ett exempel på en kostnadseffektiv Live Stream som genomförts av Realestatecore.io https://www.linkedin.com/events/7321154796994936834/ Om du vill komma i kontakt med Daniel Braizer hittar du honom här på LinkedIn. https://www.linkedin.com/in/danbrazier/ Läs transkribering Speakers: Lars Dahlberg — Host, Sälj- och Marknadspodden Daniel Brazier — Guest, Video Producer Lars: Hej och välkomna till ännu ett avsnitt av Säljmarknadspodden från Business Reflex. Det här är podcasten för dig som vill ha ny inspiration och kunskap om hur man marknadsför och säljer till den moderna business to business köparen. Jag som sitter I studion idag heter Lars Dahlberg. Det här avsnittet kommer vi att leverera på engelska. Det beror nämligen på att min kära gäst som jag har bjudit in i podden om en liten stund, han jobbar fortfarande på att öva på sin svenska. Lars: I’ll switch over to English. Before we introduce our speaker today, I’d like to set the scene for this episode. Many B2B marketing and sales organizations are struggling to find a modern recipe for growth and efficient go-to-market. There are so many options and opportunities, but one approach that hasn’t really been used enough is running live streams on LinkedIn. Lars: Live streaming on LinkedIn has huge potential—combining those two is powerful. So I’ve invited a true professional who knows a lot about this and can hopefully inspire you and teach you how to do it. Lars: Welcome, Daniel Brazier. Daniel: Hello, Lars. Pleasure to be here. Lars: It’s a real pleasure to do this podcast with you. Today is all about LinkedIn live streaming and video. We’re recording this podcast with video as well. Daniel: That’s right—that’s my bread and butter, Lars: video and live streaming. It’s what I do every day for companies in Stockholm and across the Nordics. Lars: It’s great to visit you and experience what it’s like to record a podcast in a truly professional environment. Daniel: Thank you. We moved studios about four months ago, and it’s nice to have everything in one place. We can be super-efficient with the equipment and all the gear behind the scenes to make great broadcasts. Lars: Let’s dive into today’s topic. Daniel, you’ve done a lot of live streaming and LinkedIn-related video. Why is the combination of LinkedIn and live streaming such a great fit right now? Daniel: There are many reasons, and my favorites change week to week, but the big one is the sheer amount of AI-generated content in our feeds. We’re all seeing LinkedIn change. These tools are dominating. I see live streaming as an antidote. AI content is amazing and useful, but do we lose authenticity? Live streaming restores that—your message and business communications feel real and build trust with customers. Lars: Exactly—trust is key. Another important reason: companies have brands, but when you work with live video on LinkedIn, you bring people from your organization—the personal brands—into the foreground. That’s far more effective for building trust and thought leadership. You put your people in front of your audience. Daniel: Yes. When you go live with your team, you showcase the people who make up the brand. There’s a tendency in marketing to hide the people, and live streaming gives you a chance to tell individual stories and how they align with the goals of the business. It’s like a conference expo with beautiful stands but no people—something’s missing. You need people to communicate the mission, purpose, and objectives. LinkedIn Live gives you that format. Lars: What about the younger generation who are becoming more important as B2B buyers and professionals? They come from video. Daniel: They do—video first, and now live video first. If you take that demographic seriously—and you should, because there are many of them entering their thirties and forties—you need to communicate in formats they’re comfortable with. We’re all time-starved, and short videos or short live streams—five to ten minutes—can be a better way to get your message across than hefty PDFs or long emails. As always, good marketers think intensely about the audience. There’s more need than ever to communicate via video. Lars: Live streams and video are good in general for that generation. And when they start working professionally in B2B, it’s natural for them to join LinkedIn and become active there. Daniel: Yes—and they often have a history of being very active on other social platforms. They bring that value to LinkedIn as they get older. But, if I can contrast that: the older generation actually needs to step up. There’s a huge bank of knowledge and experience locked away. It’s time for baby boomers—often on company boards—to put themselves forward for live broadcasting, whether LinkedIn Live or even TikTok Live. That generation needs to get comfortable with video and accept the reality that video—and now live—is very important. Lars: We’ll talk more about how to overcome those challenges—especially for that generation—because they often see obstacles in doing what we’re talking about. Before that, what types of live streams can companies do? Daniel: It’s very broad. One thing I coach clients on is to imagine your business as a late-night TV show. You already have an audience—if your LinkedIn has two, three, four thousand followers, they’re waiting for you to educate or entertain them. The opportunity is to broadcast your knowledge in that format. Lars: I agree. You can do inspirational content—make people think differently—and educational content—teach them something new. Daniel: “Educate” is the best mindset. If you’ve been in your career four or five years, you’re quickly an expert in your domain. You have something to share, even if you don’t think so. During the pandemic we all did countless Teams and Zoom calls; while they weren’t public, the format is the same. Many people are ready for live streaming and don’t realize it. On LinkedIn specifically, your employees’ combined followers can be huge—add them up and you might have 100,000 people in your first-degree network. That’s like being invited to a conference with 100,000 in the audience. Any company would jump at that—and pay for it—yet you can do it on a Monday afternoon by going live on LinkedIn. Daniel: We’ve done small-scale streams, and we’ve also gamified an industry—something we’re proud of. A small idea became a global franchise, a bit like X-Factor. We worked with Logitech and created a live competition for their resellers—AV installation companies—who competed to assemble a theoretical meeting room. We set up stations and live streamed it to all their followers, friends, and family. It was a huge success. Logitech has taken it to Dubai, we filmed in Barcelona earlier this year, and we’ve been to Brussels, the Netherlands, and London. Anything’s possible—anything you’ve done in marketing and more can be translated into a live format and presented on LinkedIn or YouTube, wherever your customers are. Lars: That kind of strong story lets B2B organizations build a community quickly—if you do it again and again. You need to educate and entertain. Daniel: If you can educate and entertain, that’s the sweet spot. Learning with a smile sticks. Every company can find that—even the “boring” ones. Look at the Microsoft Excel World Championship—it’s like a UFC competition for spreadsheets. They invest millions, and Excel geniuses compete in an arena. Any business can ask: how do we gamify something we can broadcast live to our network? Lars: That’s a high-level example. Before that, you have to start. If we go back to doing live streams on LinkedIn, what are the main benefits for a traditional B2B company? Daniel: Algorithms across platforms—including LinkedIn—favor live content over other formats. These platforms are moving toward more live broadcast because that’s where clicks—and ad revenue—are. So you can seize an algorithmic advantage. Also, many companies sit on thousands of page followers and underuse them—posting job ads and the odd flat company article. They don’t realize the potential. Lars: And many have done webinars on standard platforms like Teams or Zoom. But when you do it on LinkedIn, it opens up a big opportunity you don’t get with traditional webinar tools. Daniel: Exactly—organic traffic is there. When you set up a LinkedIn Live event weeks ahead, people register—yes, that can generate leads—but they also help you spread the word organically. Asking live viewers to share the stream as it’s happening is a great tip. It tells the algorithm something is happening. LinkedIn’s tools are phenomenal—you hit “repost” while watching and it goes straight to your feed, so your followers see it. If your company has a thousand employees and you ask them all at 11:00 on Monday to repost, you can get tens of thousands in potential organic reach—for free. Lars: The power of that becomes obvious the first time, even with 50 attendees. Do it consistently and the snowball starts rolling. Daniel: Right. The first time is nerve-wracking. You might have 200–300 registrants, you don’t want to keep them waiting, and there are crew, a host, guests—many moving parts. But when it’s over, it’s a rush. Like a muscle, it gets easier. By the fourth or fifth one, people settle into a process. Lars: Another thing many don’t realize: after you go live, the stream stays on LinkedIn, so you can promote it afterward. People can easily watch the recording and the content keeps delivering trust for your brand. Daniel: Exactly—instant impact. That’s why I like the “late-night show” idea: you can talk about topics happening in your industry that day, break news, or announce a product—first mover advantage. With produced video you might wait weeks for edits, approvals, legal, etc. With live, it’s out there doing its thing. Lars: I think our listeners see the potential, no doubt. But there are challenges. We’ll add links in the show notes to great examples of B2B live streams so you can see what others are doing—including your gamified franchise that’s now going global. Daniel: Yes—we’ll include those. Lars: Let’s talk challenges. Imagine I’m a B2B marketing manager, sales manager, or CEO who wants to step up and do LinkedIn Live. What do I have to overcome? Daniel: First, the technical elements—hardware and software need to come together so the broadcast is on time and professional. You can build that in-house if someone wants to invest the time, but we recommend working with a specialist to take the heavy lifting so you can focus on content. You need proper microphones, lighting, and on-screen assets to look professional. Lars: And the actual streaming setup. Daniel: Yes. There are many platforms. It’s easy to make mistakes. We use a thorough pre-live checklist because there’s always some switch or setting. There’s a lot that needs to be right. Lars: I’ve tried to set it up myself. It’s more complicated than you expect, and the equipment needs are more challenging than you think. Daniel: Exactly. You might find someone internally who live streams in their personal time—a gamer, for example—as a starting point. Or reach out to a company like ours to handle the production so you can focus on the material and amplification. That’s a good team mix. Lars: The next challenge is content design and getting people willing to “perform.” Many don’t mind presenting to customers or internally, but sitting in front of a camera live—creating content for that—feels like a big hurdle. Daniel: True. Often they’ve been forced into what I call a “hostage video” at some point—marketing asks them to sit under bright lights and recite corporate lines. It’s not authentic and it puts people off camera work. Daniel: I coach them back: you’ll be on camera talking about what you know and love, what you do every day. No script. Share success stories, challenges you overcame, in a conversational format—like we are now. Then people realize, “I can do that.” Lars: The key is to find someone who truly represents the topic—passionate and knowledgeable. Most B2B organizations have plenty of such people. Then you co-create the story and structure with them so it feels like their content. That’s when the magic happens. Daniel: And Lars, you’re very good at hosting these discussions—you make it look easy, but you prepare. Hosting is like conducting an orchestra: keeping focus and helping guests along. That’s a good tip for others, too. Lars: To make people comfortable, we start with their ideal customers and personas—key challenges, ways to inspire them, and things we can teach that might eventually lead to buying our products or services. Build the story from there. It’s usually good to have two presenters so the responsibility is shared for 15–45 minutes. As people get more comfortable, they can work together like you and I are now. Practice helps. We often rehearse in a room with me, no audience, then switch the camera on and deliver. Daniel: That ties back to baby boomers and Gen X: they’ve done their 10,000 hours of conversations. They’re experts at talking. We’re just asking them to share their domain knowledge with an educational tone and deliver value quickly. Lars: We also use a host for the live event to set the scene, introduce speakers, ask questions, and involve the audience via chat and Q&A. That makes it easier for internal subject-matter experts. Daniel: We’ve even hired third-party hosts—and sometimes comedians—to keep the tone light and conversational. Daniel (continued): A tip: do proper prep and screen your host. A few times we started recording and realized the host wasn’t a good fit; we had to pause and swap in a different host to save the production. The host doesn’t need deep industry knowledge, just strong conversational skills and preparation to liberate the educational content from the guests. Lars: Once someone has delivered a good session—maybe two people—they often become passionate about doing more and inspire others internally. The first hurdle is the biggest. Daniel: Exactly—like stepping on a conference stage. It feels great afterwards. Lars: You also get great audience feedback from live streams, which is motivating. Daniel: Yes—live feedback in the comments is unique. The host can address questions during the broadcast or at the end. I’ve even seen people meet and connect in the comments—very powerful. Lars: A question on quality. Everyone wants great quality, but budgets vary. Too low and people won’t pay attention—especially on LinkedIn. How do you strike the balance? Daniel: It’s tough, but I always say: done is better than perfect. Publish and iterate. Speed matters. What I love about live is there’s no limbo—it’s instant. It won’t get stuck between marketing and legal for weeks. Also, you don’t want it to be too perfect. Small mistakes authenticate that it’s live. Bloopers go viral for a reason—people connect with human moments. If you’re genuine and honest, audiences give you a wide bandwidth. Lars: For a typical B2B LinkedIn Live, sound quality is critical. Good lighting helps a lot. A studio setting where speakers sit together gives a stronger “show” feel than everyone in separate offices. Daniel: Agreed. LinkedIn is visual as well as audio. Good “thumbnails” or opening frames help clicks, and the autoplay shows your quality. If you put effort into a high-standard broadcast, people are more likely to watch. The good news is the tech has improved so much that we can deliver high-quality live streams at far lower budgets than five or ten years ago. And once you have the setup, it scales—weekly or monthly shows build an audience that expects you live at a set time. Lars: Another quality tip: switching between speakers-on-camera with slides, speakers-only, and other mixes adds a lot to the viewer’s experience. Daniel: Absolutely. Every Christmas for the last three years we’ve run a one-hour live with sponsors, aligned with Melodifestivalen here in Sweden. We had live singing, live shopping, a podcast segment, and a remote guest—very dynamic, like a TV show. This is available to companies now; it’s more affordable than people think. Lars: To wrap up, we like to give tangible tips. If I haven’t done LinkedIn Live before—maybe only simple webinars, or none at all—how do I get started? Daniel: Borrow from Nike: just do it. Try it, and you’ll be surprised. Work with a partner if you can; it makes things faster and more relaxed. Don’t overthink it—brainstorm with your team and you’ll quickly land on educational content. When you take that mindset, topics fall from the tree like apples. Lars: Exactly—talk about your clients and personas, their big problems, and what’s relevant for them. Stay niche. Daniel: Yes—stay niche. Do an episode on a very narrow subject. Don’t try to do too much in 10–15 minutes. Deep-dive into an element of your business or product. Lars: Bring in someone passionate from the organization and help them deliver it—then let it evolve. Daniel: That’s it. Lars: Thanks, Daniel—lots of content today. I really hope people try this out. And to our audience: as usual, stay relevant. The post Podd #239 – Live Stream på LinkedIn: så bygger du förtroende och räckvidd appeared first on Business Reflex.

  • Sep 22, 2025 · 25 min

    Podd #238 – Så skapar du ett oemotståndligt erbjudande som driver tillväxt

    Så skapar du ett oemotståndligt erbjudande som driver tillväxt Skapa ditt eget Grand Slam Offer baserat på ditt nuvarande erbjudande med Business Reflex Grand Slam Offer generator. Vill du växa snabbare och skapa erbjudanden som verkligen säljer? I dagens avsnitt av Sälj- och marknadspodden pratar vi om vikten av att paketera ditt erbjudande smart – det räcker inte med en bra produkt, du måste kommunicera värdet så att magen säger ja! Vi delar receptet för att skapa både ett front-end-offer som får in kunder snabbt, och ett back-end-offer som maximerar kundens värde över tid. Missa inte vårt superkonkreta tips: testa vår AI-agent för att få ett Grand Slam-offer och ta ditt erbjudande till nästa nivå! Läs transkribering Anders Hermansson [00:00:01]: Välkomna till Sälj- och marknadspodden från Business Reflex. Det här är en podcast för dig som vill ha kunskap och inspiration- -…kring hur man säljer och marknadsför till den digitala business-köparen. Jag heter Anders Hermansson. Som ni ser finns också Lars Dahlberg med mig. Lars Dahlberg [00:00:15]: –Kul att podda igen. Anders Hermansson [00:00:16]: –Ja, exakt. Nu ska vi snacka om en superviktig grej när det gäller att få I gång tillväxten. Det finns olika grejer I tillväxtmaskinen som måste vara på plats– –för att det ska hända grejer på riktigt. Men en sak som är ganska kritisk och som många marknadsförare– –inte får vara med och tycka om, är själva erbjudandet. Vad är det vi går till marknaden med? Det är på nåt sätt redan bestämt. Sen ska man försöka marknadsföra det med antingen att det går eller ej. Det är det som är grejen. Bristande tillväxt kan bero på att man inte har ett attraktivt erbjudande. Lars Dahlberg [00:00:55]: Jag ska lägga till Anders också att det har ju alltid varit bra. Viktigt att man har ett bra erbjudande. Det är ingen nytt under solen och så vidare. Men kraven på det här erbjudandet har ökat på senare tid på grund av massor av olika faktorer. Det ska skapa nya kunder. Det känns som att det verkligen är viktigare än någonsin att ta sig en rejäl tipp på sitt erbjudande och göra vad man kan för att växa det. Det kan få mycket större påverkan på tillväxt än vad man kan tro. Anders Hermansson [00:01:27]: Kanske det. Det är rätt. Jag skulle säga så här också att vi måste nog tala om vad vi menar med erbjudande. Det finns många olika sätt att se på saken. Det är då inte den produkt eller tjänst som man faktiskt utför eller levererar för att skapa värde hos kunden. Vi pratar om erbjudande I det här fallet. Det är en paketering av det där man gör. Så att ni inte tänker att man ska hitta på en ny maskin eller en ny tjänst. Anders Hermansson [00:01:58]: Det ni redan har och säljer måste paketeras och kommuniceras på ett effektivt sätt- -. Det ska bli mer affärer. Tänk på det när vi pratar om erbjudande. Vi grundar det här på en strategi- -. Den ska göra det enklare att få nya affärer snabbare. Med både befintliga och nya kunder. Det handlar om en tvåstegsraket. Det handlar om ett front-end-offer, en liten affär som är lätt att fatta beslut om. Anders Hermansson [00:02:31]: Ert mål ska vara att den affären ska finansiera kundanskaffningskostnaden, CACen. Ni får cash flow där. Ni slipper pumpa ut pengar I jättelånga säljprocesser– –som ni kanske får betalt för sen. Man säljer nånting för att få tillbaka kundans skattemiskostnad– –och skapa cash flow. Sen har man ett back-end-offer som maximerar kundvärdet– –där man vill behålla kunden länge och sälja mycket till kunden– –och skapa jättemycket värde för kunderna. Så front-end och back-end-offer är det som vi har I huvudet. Lars Dahlberg [00:03:15]: Det krävs ganska mycket mod att våga tänka så här. Egentligen vill man lösa alla problem med ett jättehögt värde- och ett jättestort erbjudande- för att man ska maximera sin möjlighet att tjäna pengar på en kund. Så här gäller det verkligen att våga att tänka annorlunda. Paketerar det på ett helt annat sätt så att vi får komma in och leverera lite värde först och ha självförtroende I att det sedan ska leda till att vi levererar jättemycket mer värde över tid. Härligt, då har vi svart scen. Nu går nog alla lyssnare att fundera på hur gör man då för att kunna skapa det här erbjudandet som vi nu har definierat och babblat om, frontend och backend och så. Och Då tänkte vi att vi skulle leverera ett litet recept på det. Men innan man kastar sig på och sätter igång- och försöker börja definiera det här på ett bättre sätt framåt- Anders Hermansson [00:04:13]: så är Lars Dahlberg [00:04:13]: det viktigt att titta på sitt nuläge. Då skulle jag säga så här… Vissa har väldigt bra koll på det här, medan andra kanske inte har det. Många gånger tror man att man har ganska bra koll på det, men om man verkligen börjar ifrågasätta det och tänka på det så visar det sig att man inte riktigt är där. Anders Hermansson [00:04:35]: Det kanske räcker med att man sätter några personer I samma rum och frågar och så får man olika svar. De trodde de hade samma bild men så hade de inte det. Lars Dahlberg [00:04:44]: Precis, Exakt det har jag själv upplevt för några veckor sen- med ett nytt bolag som jag börjat jobba tillsammans med. När vi väl började prata om det här var det så att erbjudandet som vi har I dag- är väldigt olika och flummigt- och väldigt svårt att beskriva på ett konkret sätt. Så då måste man börja med det, att fokusera på att beskriva sitt nuvarande erbjudande. Vad blir det egentligen? Vad kokar vi egentligen ner det till? Så det blir ett viktigt steg. Sen måste man såklart ta och titta på konkurrenterna. Man kanske inte bara tittar på konkurrenterna- men också på det som man ibland kan prata om- som nån sorts alternativ till vår lösning eller erbjudande. Man kan jämföra det med vad andra har. Det man vill förstå mer om är någon form av positionering. Lars Dahlberg [00:05:41]: Hur positionerar sig vårt erbjudande gentem de andra, konkurrenterna, alternativen? Då kan man göra det utifrån den här ganska klassiska Blue Ocean, Red Ocean resonemanget. Ni som inte har hört det tidigare innebär egentligen att man vill förstå om man är positionerad I en blå ocean där det inte simmas så mycket hajar eller om man är mer positionerad I en röd ocean där det är mycket blod I vattnet och det simmar mycket hajar. När man väl får den här förståelsen då blir det mycket lättare sedan att ta det här vidare för att hitta den nya definitionen av erbjudandet. Så det arbetet behöver man komma igenom. Ta fram och titta på de här grejerna som ni kanske redan har och de olika definitionerna ni har på det här och precis som du sa Anders, frågasätt om det här lite grann. Och kanske ta en vända till med det, för det verkligen ska bli tydligt– –så att ni har en tydlig utgångspunkt. Anders Hermansson [00:06:44]: Just det, för Annars blir det jäkligt svårt att prata om en ny utgångspunkt. Om man kommer från olika håll, lite tvärs och tvärs. Lars Dahlberg [00:06:52]: Det är mycket lättare att få en bra process framåt och komma fram till det som är tydligt mycket bättre än det man har I dag om alla som är inblandade I ett sånt här arbete har samma grundförståelse om det här. Och det kan ju vara mer eller mindre positivt. Är det positivt vill man ju ta det till någonting ännu bättre och är det negativt så är det mer sensovördig att faktiskt göra någonting åt det. Ja, så när man har skapats den här grundförståelsen och alla har samma grundförståelse, Det är då först man kan verkligen börja jobba framåt och när man ska börja jobba framåt då kommer man tillbaka till det gamla tänket om att vi måste börja jobba utifrån definitionen av vår idealkunn. Det här har vi pratat om många gånger tidigare I olika… Anders Hermansson [00:07:41]: Ja, det börjar alltid med det. Lars Dahlberg [00:07:42]: Det börjar alltid med det, det börjar alltid med det. Men det är så otroligt viktigt. När man jobbar med idealkunstbegreppet- så måste man tänka utifrån perspektivet med värde. Vad är det för nånting som definierar vårt idealkunstbegrepp? Vad är det för kriterier som gäller utifrån perspektivet att vi kan maximera vår värdeleverans till företag som definierar sig på det här sättet? Det är det som är det kritiska. Anders Hermansson [00:08:14]: Det är alltså inte att de ska vara värdefulla för er, utan det är de som ni är mest värdefulla för. Sen brukar det gå hand I hand, att om ni är otroligt värdefulla för en viss typ av bolag då kommer ni kunna ta bra betalt och få många affärer och konkurrenser blir mindre och så vidare. Men som sagt, det måste börja med att insikta I att de ska ha värde av er. Lars Dahlberg [00:08:38]: Ja, och det här finns en hel liten procedur, process man kan göra runt för att komma fram till, som kanske tarbär till ett eget avsnitt. Men någonstans börjar det vi att titta på de kunderna man har, vilket förhoppningsvis de allra flesta som lyssnar på den här podden har, och kan börja titta på vad det är som kännetecknar dem där vi faktiskt levererar maximalt värde och vi hittar en väldigt bra stark kärleksrelation mellan oss. Vad är det för någonting? Så det är oftast en bra startpunkt men det finns en hel del andra saker man behöver kanske jobba med och frågor man behöver ställa sig och analys och research man behöver göra för att kunna definiera upp de här kriterierna. Men ju mer man kan göra det, desto bättre. I slutänden kommer det att handla om att front-end-offer och back-end-offer som vi ska komma fram till måste ha en väldigt tajt koppling till det såklart. Anders Hermansson [00:09:39]: Just det. Och det här med I steg 2 att man har pratat om att komma fram till vilket typ av organisationer man ska sälja till, ICP-idealkunden. Sen har vi personen. Vems problem är det man faktiskt löser? Lars Dahlberg [00:09:56]: Just det. Då kommer vi vidare med nästa steg. Det är att börja titta på det här med personer. Vilka är det som vi vill påverka på något sätt så att de ska bli våra kunder? Då tar man det här bara vidare egentligen. Då måste man börja gräva I vilka kan det tänkas vara och försöka hitta beskrivningar och karaktäristiska drag på dem. Och sedan måste man då börja förstå mycket mer om vad är det så att säga för problem som de har som vi verkligen kan ha en lösning på. Och det är där det gäller också att inte gå bort sig I det gamla tänket. Man kanske måste inte leta efter de som har många problem som vi kan leverera jättemycket värde till. Lars Dahlberg [00:10:43]: Utan de som har väldigt viktiga problem som vi kan leverera väldigt mycket värde till snabbt. När man gör den där analysen så kommer man ofta fram till I det här B2B-scenariot att det finns en som man kanske måste kommunicera med först. Men sen finns det väldigt ofta en annan som också behövs- för att det faktiskt ska leda till ett beslut- för att vi ska kunna få komma in där och sälja vår första frontend offer. Och var finns skärningspunkter mellan de här två- där de har ett gemensamt, viktigt problem som vi kan leverera ett snabbt värde på. Kan man hitta den, då är det väldigt bra. Och precis så, sålla bort det här med att inte vara I paniklek efter problem. Panik definierar världen, utan hitta det som är kärnan här. Anders Hermansson [00:11:35]: Och just det där. Det ska ju vara problem på den nivån– –att det känns I magen för de här personerna. Man har ju nån sorts, tycker jag, felaktig bild av att B2B-beslut– –är så objektiva och baserade på fakta. Man fattar beslut på känslomässig grund. Om nån förstår mitt magont och kan kommunicera kring det- -…så att jag förstår att de förstår mig. Då är då, då fattar man beslut på basis av det. Sen behöver man ju naturligtvis I efterhand kan man ju säga se till att det finns rationella anledningar med ROI-kalkyler och allt möjligt. Men just när man paketerar sitt erbjudande så är det viktigt för att få uppmärksamheten så måste man gå på magen, ner från huvudet ner I magen. Lars Dahlberg [00:12:32]: Exakt, och det är så himla bra poäng för att väldigt många gånger I den här B2B-världen så är vi alldeles för mycket fokus på de rationella sakerna som har en tydlig koppling till bolagens situation och så vidare och som jag har liksom indirekt ansvar för och bla bla bla. Vi tappar bort liksom den här mage grejen och komma in på den. Den är ju oftast någonting som kan hjälpa oss också att särskilja oss från konkurrenterna- där vi ser det mer definierat vårt erbjudande. Anders Hermansson [00:13:08]: Ja, verkligen. Lars Dahlberg [00:13:10]: Förståelse för Anders Hermansson [00:13:10]: det där. Lars Dahlberg [00:13:13]: Den är väldigt viktig. Det är återigen den här gräva I det här. Vi måste komma till den här nivån. Vi är människor som ska anpassa våra erbjudanden emot- som ska köpa vårt frontend-offer här. Anders Hermansson [00:13:28]: Exakt. Lars Dahlberg [00:13:30]: Då hamnar man I ett läge här att här behöver man fundera lite grann på vad man har för typ av ansats runt det här. Många gånger kan det vara så att man vill definiera det här på en ganska generell nivå utifrån företagets helhetsperspektiv. Men man vill ju också definiera det per så att säga, sådant här definierat idealkundsegment. Och när man gör det här för första gången, om man vill ha snabb effekt utav det här, då gäller det ju att prioritera. Så att vi vill ju hitta erbjudanden som passar mot de idealkunstsegment- Anders Hermansson [00:14:07]: -. Lars Dahlberg [00:14:08]: Vi packar inte massor av erbjudanden till olika situationer- Anders Hermansson [00:14:16]: -. Lars Dahlberg [00:14:16]: Börja göra ett bra, gediget arbete. En prioriterad idealkunstsegment- -…och en eller 2 riktigt prioriterade personers- -…och fokusera på ett problem och paketera ett erbjudande för det. Sen kan man göra den här processen med andra idealkunstsegment och andra personer och göra nya erbjudanden för dem. När det gäller att hitta en första väg fram så att vi ser det mer och får bättre effekt som driver mot vår tillväxt. Anders Hermansson [00:14:46]: Det är bra att till att börja med inse att även om man har en produkt så kan den paketeras mot olika ICP och personas. Lars Dahlberg [00:14:58]: Verkligen? Anders Hermansson [00:14:59]: Ja, för att den ska fästa. Lars Dahlberg [00:15:02]: Verkligen. Anders Hermansson [00:15:03]: Så Lars Dahlberg [00:15:03]: är det. Den ska fästa. Så nu har man landat I det här. Vi har lyckats med en idealkund 2 personers. Vi har hittat det där kärnproblemet som de har gemensamt som vi kan leverera snabbt värde på. Vi har definierat ett erbjudande på något sätt för det. Men det räcker inte med det alldeles utan nu måste man göra den här jättefina wrappingen runt här. Anders Hermansson [00:15:28]: Ja det bygger på att man har hittat det där problemet som köparen vill lösa. Alltså det kan vara ett problem som formuleras ungefär som att det är någonting man vill bortifrån, någon verk som man vill ska gå över eller så är det någonting man vill till, en dröm som går att uppfylla sig. Båda sakerna är attraktiva och man kan säga att det är. För att göra någonting om ni skulle kolla på hur utifrån iniga ni är så kan ni titta på er webb. Om det är så att majoriteten av informationen där osar vi har, vi gör, vår modell och sådana saker Då ligger ni sämre till än om ni tittar på er webb och säger att du får, du uppnår, du slipper. Om det finns sådana saker I budskapet på er webb, då ligger ni mycket bättre till än de som har saker. För då är man mycket närmare värdet. Men om vi skulle snacka om ett sånt här erbjudande då, hur man paketerar det. Anders Hermansson [00:16:38]: Det finns ju en lirare som heter Alex Hormozi och han har skrivit en bok som heter The 100 Million Dollar Offer. Vi tycker att det är en ganska kul sätt att konceptualisera det här- när man tar fram ett erbjudande. Han kallar det för Grand Slam Offer. Det går ut på 4 saker egentligen. Man gör en liten räkneekvation. Det ska bli så mycket värde som möjligt. Det är ett bråk. Ovanför sträcket har man en dream outcome. Anders Hermansson [00:17:05]: Det är det där som folk vill ifrån och slippa, eller som de vill till. Sen måste man tänka sig att man lovar att man ska få det här otroliga värdet. Men om det inte är väldigt troligt att det kommer att hända, att jag inte litar på dig, då är det inte värt nånting. Om man kan utfärda nån form av garantier att det kommer att hända, då ökar sannolikheten att man vågar ta risken och fatta beslutet. Men sen kommer man till nästa nivå. Hur lång tid tar det innan jag får det här värdet? Om det tar jättelång tid är det mindre attraktivt- jämfört med nån som säger exakt samma sak och du får det här fort. Och den fjärde grejen det är så här. Okej det kanske går. Anders Hermansson [00:17:55]: Det är jättebra dröm. Drömläget är perfekt. Jag tror på erbjudandet. Det går ganska snabbt men det är en jätte jobbig insats. Jag måste klättra I ett berg för att det ska hända. Det var ju inget kul. Jämfört med nån som har allt det där andra, men också säger att man inte behöver göra nånting- -…då är det ett mycket mer attraktivt erbjudande. Om man ska sätta den I krysset, så är det ett attraktivt drömläge– –som är 100 % kopplat till det primära problemet som köparen har. Anders Hermansson [00:18:26]: Man gör det väldigt trovärdigt att det kommer att uppstå– –till exempel genom att man utförde en garanti. Om det inte händer inom en viss tid, så går pengarna tillbaka. Det gör att trovärdigheten ökar. Sen har vi så här… Det kommer att ta kort tid innan det här händer– –och det kommer också inte kräva så mycket jobb av dig. Det är ett attraktivt erbjudande. Och grejen med det där, att det inte tar så lång tid, och det tar inte så mycket tid av dig, det är det som talar för att det är ett front-end offer. Att En liten insats, en liten investering, men som trots allt gör att du blir av med någon verk eller uppnå något drömläge. Anders Hermansson [00:19:07]: Du kan som leverantör också sätta en garanti på det utan att riskera hela businessen för att det kanske inte är jättemycket pengar. Men du ska paketera den här tjänsten, leveransen av den, eller leveransen av den första lilla produkten så att den snabbt ger en pain relief, eller vad det kan vara för någonting, värde för kunden. Då har du ett jättebra paketerat frontend-offer som blir väldigt mycket lättare att marknadsföra och sälja. Då pratar man ju om rätt grejer från början. Lars Dahlberg [00:19:37]: Exakt. Anders Hermansson [00:19:39]: Det är Lars Dahlberg [00:19:39]: då vi kommer tillbaka till det här med front-end och back-end. När du har definierat ditt front-end-offer på det här sättet ska det leda till att du får ett tydligt värde. Men det ska också leda till att det uppstår ett nytt problem- -. Om du ser det mera vill erbjuda att du kan ta hand om- -…med ett nytt erbjudande, ett back-end-offer. Det här back-end-offeret behöver du också paketera på samma sätt- som du redan har beskrivit, Anders, när det gäller ditt front-end-offer. Som ni kanske förstår kan det också vara så att det finns ett tydligt frontend offer. Det kommer ett tydligt back-end offer som också kan uppföljas av flera back-end offers. Men att det finns en tydlig kedja här med ett erbjudande som levererar snabbt värde och som skapar ett nytt problem som du ser det mer av. Lars Dahlberg [00:20:41]: Ja, Anders Hermansson [00:20:42]: och det går naturligtvis att tänka så. Vi vill ju sälja det där stora på en gång och få in massa pengar. Men just sannolikheten att sälja nåt stort och komplext tar mycket längre tid. Det ger högre säljkostnad, riskerar mer och får negativ cashflow och elände. Det är det som är motivet för att titta på instegsaffärer– –för att det ska snurra in nya kunder. Får man bra snurr på det här, så får man in många nya kunder– –då har man råd att betala tillbaka det om det var nån som var väldigt missnöjd. Motförmodan. Så då gör det ingenting. Anders Hermansson [00:21:23]: Man har under tiden man har på leverantörer fått in 3 nya kunder som har… Om man är så skicklig på att leverera det man lovar- då ska inte så många åpropa garantin. Lars Dahlberg [00:21:38]: Det kanske ställer lite extra krav på- att vi också har en tydlig procedur och process för hur vi ser till- att vi får sälja och leverera våra back-end-offers. Anders Hermansson [00:21:51]: Det är väldigt viktigt. Lars Dahlberg [00:21:52]: Det kan man inte ta slut med. Där måste man ha en genomtänkt procedur för en sekvens av erbjudanden som ska utveckla din Customer Lifetime Value. Anders Hermansson [00:22:06]: Det här spelar på den gamla sanningen- att det är lättare att sälja mer till en befintlig kund än att hitta en ny kund. Om man gör det så lätt som möjligt att hitta nya kunder- -…då får man en enorm kundbas att jobba på. Som du säger, Lasse, om man har länkat sina erbjudanden till varandra- -…så att det är en genomtänkt resa där man som kund kan växa sitt engagemang- -…på ett bra sätt, Då får man en riktigt nice affär. Lars Dahlberg [00:22:36]: Jag har träffat på en hel del bolag de senaste åren- som har börjat tänka lite I de här banorna. Titta, front-end offers eller instegsaffärer. Anders Hermansson [00:22:46]: De har tänkt lite så här. Lars Dahlberg [00:22:46]: Men det jag tycker de oftast har missat det är just det här att koppla ihop det på ett väldigt tydligt sätt med idealkunden och personen och grundproblemet. Och sen har de missat den här paketeringsbiten som du precis drog för att få det att bli riktigt, riktigt, riktigt vast. För det gör en så otrolig skillnad om man har gjort det på riktigt. Så att man bara har börjat lite och tänka så här räcker oftast inte. Man måste ta det ett steg till I linje med det vi pratar om här. Så där någonstans, där är vi. Anders Hermansson [00:23:36]: Yay! Lars Dahlberg [00:23:39]: Du försvann en stund. Anders Hermansson [00:23:40]: Ja, nu är jag tillbaka. Internet krackeledde. Lars Dahlberg [00:23:45]: Men det gjorde ingenting, för det är bara klippar där. Det var alltid så att det inte gick I mening. Anders Hermansson [00:23:56]: Bra, ska vi knyta ihop säcken? Lars Dahlberg [00:24:01]: Ja, jag tänker det. Vi brukar alltid försöka åtminstone med att komma med något konkret tips. Och den här gången har vi ju faktiskt ett väldigt konkret tips, känner jag. Anders Hermansson [00:24:11]: Jättekul tips skulle jag säga. Det är jätteroligt. De som har gjort det här, De blir jätteglatt överraskade och får sig en riktig tankeställare skulle jag säga. Lars Dahlberg [00:24:20]: Ja, för vi har utvecklat en AI-agent som gör det möjligt för dig att utvärdera ditt nuvarande erbjudande och få Feedback på det och också en hel del tips om hur du skulle kunna paketera det på det här sättet som vi har pratat om idag. Anders Hermansson [00:24:38]: Jag skulle säga att det är ännu vassare än det. Vad som händer om du kör den här AI-agenten, då kommer du att få ett Grand Slam offer och ett exempel på hur en landningssida för det skulle se ut. Du får också en annons som marknadsför det här Grand Slam offer, free of charge. Och det är ju lite, alltså vi har ju tagit det ifrån tårna, bara för att make a point om hur ett Grand Slam offer kan se ut. Men det blir jäkligt roligt, faktiskt. Vad man ska göra med det här verktyget, då, det är att man går till den… Det finns en länk I show notes där ni går till eller också businessreflex.se. Där kan ni gå in där. Anders Hermansson [00:25:22]: Och så ska ni klistra in ur RLen till den sida som ni tycker bäst beskriver ett erbjudande. Det är inte första sidan på webben, utan det är nån sida under Products eller Solutions. Då jobbar han om det till Grand Slam Offer. Det kan bli jäkligt kul. Lars Dahlberg [00:25:38]: –Precis. Så testa det. Anders Hermansson [00:25:41]: –Ja, testa det. Men som vanligt, vad ni än gör där ute, så ska ni vara relevanta. Lars Dahlberg [00:25:50]: Det var exakt timat! The post Podd #238 – Så skapar du ett oemotståndligt erbjudande som driver tillväxt appeared first on Business Reflex.

Showing 1–20 of 26 episodes