Ekonomiekot Extra

Sveriges Radio

I Ekonomiekot Extra diskuteras de mest spännande händelserna inom samhällsekonomi och näringsliv. Programledare Hanna Malmodin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ansvarig utgivare: Tove Svenonius

Play

Open in

29 episodes
weekly
Avg 26 min
Swedish

Episodes 29

Newest Oldest Longest

All20 Unplayed20 In progress0 Played0

Counted on this page — what you have heard stays on this device, so it is not something the list can be paged by.

Friday · 27 min
IT-jättar på jakt efter mark och billig el – men vad är vinsten för oss?
Jakten på mark och billig el gör att datacenter lockas till Sverige. Kommuner som säger ja hoppas på nya jobb men det finns samtidigt en oro för högre elpriser och konkurrens om elen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kräver enorma mängder el De planer som finns på att bygga datacenter i Sverige skulle kräva gigantiska mängder el. I veckan konstaterade Svenska kraftnät i en intervju i Dagens Industri att om allt blir byggt, utan att elproduktion kommer till, skulle elpriserna nå “oacceptabla” nivåer. Effektbehovet hos datacentren som just nu står i kö beskrevs som lika stort som exempelvis vad tio kärnkraftsreaktorer kan bidra med. What´s in it for us? Just nu pågår flera projekt runt om i landet och de kommuner som skriver avtal med de stora IT-jättarna hoppas på nya jobb och tillväxt. Men det finns samtidigt en oro för att datacentren ska driva upp elpriset och tränga undan annan verksamhet som blir utan el. Saknas nationell strategi I Sverige saknas en nationell strategi för hur elen ska fördelas när efterfrågan är högre än tillgången. För vems vinning ska elnätet byggas ut och hur vill vi egentligen att vår mark och energi och vårt vatten ska användas i Sverige? Programledare: Erika Mårtensson Producent: Olof Wijnbladh Medverkande och röster i programmet: Julia Velkova, professor i medier och kultur Linköpings universitet Knut Kainz Rognerud, ekonimikommentator Ekot Pär Holmberg, senior forskare vid Institutet för näringslivsstudier Albin Bylin (mp) Erik Slottner (kd) digitaliseringsminister Elina Arab, ordf Norrlandspartiet Timrå Stefan Dalin (s) kommunstyrelsens ordförande Timrå Erik Nises (s) kommunstyrelsens ordförande Borlänge ekonomiekotextra@sverigesradio.se
September 25 · 24 min
Tullar och psykningar – ”vänj er”
Den gamla världsordningen är på väg att skrotas. Istället blir det fler stormaktskamper och konflikter – och det kommer kosta. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Toppmöten och deals Xi Jinping och Donald Trump har träffats i Washington för att göra upp om framtidens spelregler. Samtidigt har ledare från övriga världen träffats på FN:s högnivåvecka i New York för att rädda den gamla världsordningen. ”Vi måste undvika att två rivaler slåss om makten”. En ny värld Men det är redan kört, menar många. ”Trump har förändrat världsordningen. Den gamla är redan död”. Det syns bland annat i form av ökade försvarskostnader och stigande skulder och räntor. Vad betyder det här nya normala för oss? Programledare och producent: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Ulf Andersson, chefsekonom DNB Carnegie Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator Ekot Jesús Márquez, republikansk politisk strateg Nevada Matt Mayer, republikansk politisk strateg Ohio Lena Sellgren, chefsekonom Business Sweden ekonomiekotextra@sverigesradio.se
September 18 · 24 min
Vem tar vem? Konsekvenserna för börsen, plånboken och Sveriges ekonomi
Det strösslades med ekonomiska löften inför valet. För vissa partier verkar taktiken löna sig bättre än för andra. Men nu är frågan vilka löften som bara var luft, och vilka som kan bli verklighet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ekonomin är viktig - för vissa En snabbanalys av valet visar att ekonomin spelade stor roll när väljarna valde parti. ”Både samhällsekonomin och privatekonomin har varit viktigare i det här valet än i det förra”, Mikael Persson, professor i Statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Och för vissa partier är det här väldigt tydligt. Löften i kras? Nu är den stora frågan hur regeringen och kommande budget kommer se ut. Och många löften som hörts under valrörelsen kommer antagligen inte bli verklighet. Så blir ekonomin För ekonomin i stort och inflationen, börsen och räntorna är det annat än politik som spelar roll. Och mycket ser absolut inte ut att gå i den riktning som politikerna hoppats på. Programledare och producent: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Mikael Persson, professor i statsvetenskap Göteborgs universitet Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator Ekot Näringslivsforskning Christina Nyman, chefsekonom Handelsbanken Magdalena Andersson, partiledare (S) Ulf Kristersson, statsminister (M) ekonomiekotextra@sverigesradio.se
September 11 · 26 min
Därför är de stigande räntorna så otäcka
De amerikanska långräntorna rusar mot skräcknivåer. Nu försöker Trump och finansminister Bessent stoppa utvecklingen – men det har inte fått den effekt som de hoppats på. Statsskulden har blivit rekordstor och rekorddyr. Och det påverkar även oss. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Varnar för börsras och stigande boräntor De långa räntorna stiger kraftigt i USA, men även i Europa och Sverige. ”Det här är nivåer som vi tidigare haft i kristider”, säger Handelsbankens chefsstrateg Claes Måhlén. Uppgången drivs på av en mängd orsaker. En del är positiva, som att ekonomin i grunden är stark. Men räntorna drivs också upp av sådant som krig, stigande oljepriser, stora statsskulder, budgetunderskott och inflationsoro. Även stora AI-satsningar som kräver mycket kapital driver på. Räntor på statsobligationer fortsätter att öka – ”det är ohållbart” Och än är räntetoppen inte nådd, enligt många experter. Nu har många ögonen på den amerikanska 10-årsräntan som ligger snubblande nära skräcknivån 5 procent. Finansminister Scott Bessent har ökat återköpen av statsobligationer för att få ner räntorna. Men effekten har blivit den motsatta. Så riskerar ränterusningen slå ”Amerikanska räntor är ankaret i det finansiella systemet”, säger Claes Måhlén. Men även de svenska långräntorna har gått upp kraftigt. För oss svenskar innebär de stigande marknadsräntorna att de bundna bolånen, men även att företagens och statens lån blir dyrare. Dyra vallöften Samtidigt lovar politikerna stora satsningar som ska finansieras - kommer de gå att genomföra? Vilka vallöften ligger risigt till? Programledare och producent: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Claes Måhlén, chefsstrateg Handelsbanken Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator Ekot Amanda Sundström, makrostrateg SEB Matt Mayer, chef Opportunity Ohio Donald Trump, president USA JD Vance, vice president USA ekonomiekotextra@sverigesradio.se
September 4 · 28 min
Skräckscenarierna om oljan har inte slagit in – men gasen gäckar Europa
Det utmålades som historiens värsta energikris med risk för ekonomisk kollaps. Men ett halvår efter att kriget mellan USA och Iran bröt ut har ännu inte de värsta olje-scenarierna blivit verklighet. Men gasen fortsätter gäcka Europa inför vintern. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Oljekrisen som uteblev? När kriget mellan USA och Iran bröt ut i våras varnade experter för ett oljepris på uppemot 200 dollar fatet och för omfattande störningar i världsekonomin. Men världens länder svarade snabbt genom att använda strategiska lager och öka produktionen på andra håll. Nya orosmoln – gasen oroar inför vintern Samtidigt som oljemarknaden överraskat positivt fortsätter Europas gasmarknad att oroa. Låga nivåer i gaslagren samtidigt som priserna stigit till de högsta nivåerna på tre år. En kall vinter kan snabbt göra energin betydligt dyrare i stora delar av Europa. Europas nya energiberoende Efter Rysslands invasion av Ukraina minskade Europa snabbt sitt beroende av rysk gas. Men omställningen skapade i stället ett nytt beroende av importerad flytande naturgas, framför allt från USA. Hur sårbar är kontinenten och har Europa löst sitt energiproblem eller bytt ett beroende mot ett annat? Programledare: Samantha Coard Producent: Olof Wijnbladh Tekniker: Axel Berkemar Medverkande och röster i programmet: Samuel Ciszuk, energimarknadsanalytiker, ELS Analysis. Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator, Ekot Annika Winsth, chefekonom Nordea Jonas Stenbeck, privatkundchef, Vattenfall Ebba Busch, energiminister (KD) ekonomiekotextra@sverigesradio.se
August 28 · 31 min
Så kan Sverige tappa fyra miljoner invånare – ”allvarliga konsekvenser”
Sveriges befolkning kan krympa med fyra miljoner på 75 år och regeringens utredare varnar för stora ekonomiska konsekvenser om det här scenariet blir verklighet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Rekordlågt barnafödande en dyr affär för Sverige Det har kallats för ”den tysta krisen” och har jämförts med klimatkrisen. Regeringens egen utredning Framtid med barn varnar för att det rekordlåga barnafödandet på sikt kan leda till svagare tillväxt, krympande arbetskraft och ökad press på välfärden. Olika åsikter om hur frågan ska lösas Framtidsprognoserna oroar, men åsikterna går isär i hur problemet ska lösas. Fler barn, mer invandring, eller helt nya sätt att organisera välfärden och arbetsmarknaden? Sverige har redan en generös familjepolitik, så vad finns kvar i verktygslådan för att få igång barnafödandet? En global utmaning Sverige är långt ifrån ensamt. Födelsetalen sjunker i stora delar av världen och flera länder satsar stora summor på att få fler att bilda familj, Men trots generösa stöd ligger länder som Sydkorea och Singapore fortfarande på rekordlåga nivåer. Men det kan också finnas positiva effekter av lägre befolkning. Programledare: Samantha Coard Producent: Olof Wijnbladh Tekniker: Olof Hansson Wallgren Medverkande och röster i programmet: Åsa Hansson, docent i Nationalekonomi vid Lunds universitet Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator, Ekot Lena Lundkvist, demograf på SCB Elisabeth Svantesson, Finansminister Carolina Söderbäck Brantskog, Andreas Söderberg, Elisabeth Tenje, Stockholm Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom, Svenskt Näringsliv Mikael Damberg, ekonomisk-politisk talesperson (S) Oscar Sjöstedt, ekonomisk-politisk talesperson (SD) ekonomiekotextra@sverigesradio.se
August 21 · 24 min
Så slår extremvädret mot ekonomin – ”högre risk på sikt”
Sommaren extrema torka och bränder kan slå mot Europas ekonomi, men prognoserna är osäkra och ekonomin har visat sig oväntat stryktålig av tidigare kriser. Men på sikt väntar en stor nota för klimatets effekter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Extremvärmen slår mot Europas ekonomi Hittills i år har större area än hela Halland brunnit i Europa och i Västeuropa uppmättes de varmaste juni- och julimånaderna någonsin. Flera prognoser visar att Europas ekonomi kommer drabbas av torkan och värmen. Bakgrunden är bland annat störningar för jordbruket, transporter på uttorkade floder och elproduktion. Ändå en stryktålig ekonomi? Men det är inte säkert att effekterna blir så stora. Den senaste krisen efter kriget i Mellanöstern har inte gett de effekter på ekonomin som många varnade för i början. Ekonomin framstår som mer stryktålig. Värre på sikt Riksbankschef Erik Thedéen varnar för att vi kan räkna med fler såna här störningar i ekonomin på grund av klimatet framöver. Och notan för att investera för att skydda sig mot störningar och motverka klimatets effekter väntas bli stor. Programledare: Samantha Coard Producent: Olof Wijnbladh Medverkande och röster i programmet: Shon Ferguson, docent i miljöekonomi, Sveriges Lantbruksuniversitet Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator, Ekot Lisa Göransson, professor i energisysten, Chalmers Albin Kainelainen, generaldirektör, Konjunkturinstitutet Erik Thedéen, Riksbankschef Christina Nyman, chefekonom, Handelsbanken ekonomiekotextra@sverigesradio.se
August 17 · 1 min
Poddtips: Premiär för nya ekonomipodden Bakom pengarna
Kan krig vara bra för ekonomin? Har börsen blivit ett casino? I Bakom pengarna höra du från landets smartaste ekonomer och forskare som förklarar hur samhället – och pengarna – hänger ihop. Lyssna på Bakom pengarna i Sveriges radios app.
August 14 · 24 min
Så vinner man ett val – valfläsk, valfjäsk och partikassornas betydelse
Vad lovar partierna – och vad kostar det? Det går allt bättre för Sverige, säger ekonomerna. Men politikerna pratar om tuffa tider och stödåtgärder. Vilka löften och valfläsk brukar gå hem hos väljarna? Och hur påverkas ekonomin av vem som vinner? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Flörtar med hushållen – som är rikare än någonsin Socialdemokraterna, Moderaterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet går till val med slogans som ”Dags att ta Sverige på allvar”, ”För ett rättvisare Sverige”, ”Vi gör Sverige till Sverige igen” och ”På din sida”. ”De är försök till slagkraftiga slogans som ska skapa intresse”, säger professor Niklas Bolin. Och löftena till hushållen är många i den här valrörelsen. ”Det är ett stort fokus på kortsiktiga plånboksfrågor”, konstaterar Christina Nyman, chefekonom på Handelsbanken. Samtidigt har ”hushållens plånböcker aldrig varit tjockare än idag”, säger Andreas Wallström, prognoschef på Swedbank. Kritik från ekonomer Den stora frågan är om satsningarna verkligen behövs, och hur de ska betalas. ”Underskott är okej ett tag, men man kan inte fortsätta på det spåret”, säger SEB:s chefekonom Jens Magnusson. Så ser partiernas ekonomi ut Årets valkampanjer skiljer sig från tidigare. De sociala mediejättarna Meta och Google har stoppat politisk annonsering och Socialdemokraterna har sålt sin lotteriverksamhet som dragit in stora pengar till partikassan. Samtidigt räknas Centerpartiet som ett av världens rikaste partier. Programledare och producent: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Niklas Bolin, professor statsvetenskap Mittuniversitetet Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator Ekot Albin Kainelainen, generaldirektör Konjunkturinstitutet Anders Dybelius, universitetslektor Jönköping university Andreas Wallström, prognoschef Swedbank Jens Magnusson, chefekonom SEB Christina Nyman, chefekonom Handelsbanken ekonomiekotextra@sverigesradio.se
August 7 · 24 min
Är bostadspriserna på väg upp eller ner?
Alla vill fixa bostadsmarknaden – men vad är problemet? Är det för mycket reglering, eller för lite? Frågan splittrar partierna, även inom blocken. Samtidigt drar hösten och flyttsäsongen igång. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Marknaden ”funkar inte” Bostadsmarknaden fungerar inte, säger politiker från alla partier. Men alla verkar oense om vad som är det stora problemet och hur det ska lösas. ”Från höger vill man ha en marknad som styrs mer av utbud och efterfrågan, medan vänstersidan vill att staten ska gå in och ta ett större ansvar”, säger Ekots politikreporter Pontus Mattsson. Marknadshyror och fastighetsskatt – två röda skynken Bostadsfrågan är inte heller en fråga man vinner röster på, säger Tor Borg, analyschef på Citymark. Trots att det är en så kallad plånboksfråga. ”De flesta är nöjda med sitt boende. Det är en ickefråga för många”, säger han. ”Marknadshyror och fastighetsskatt är ord som skrämmer, och det där vet politikerna”, säger Pontus Mattsson. Hushållen förväntar sig stigande priser För bostadsletare drar en av årets högsäsonger igång nu, efter en julimånad då lägenhetspriserna gick ner. ”Det är ganska normalt för juli”, säger Hans Flink på Svensk mäklarstatistik. Villapriserna steg däremot och framåt tror hushållen på stigande bopriser, enligt SEB:s boprisindikator. Det finns några specifika faktorer som avgör om det blir så. Programledare och producent: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Tor Borg, analyschef Citymark Pontus Mattsson, politikreporter Ekot Marcus Widén, ekonom SEB Hans Flink, affärsutvecklingschef Svensk Mäklarstatistik ekonomiekotextra@sverigesradio.se
July 31 · 29 min
Nu syns sprickorna i USA:s AI-strategi
USA har satsat biljoner på att leda och dominera AI-utvecklingen. Men Kinas taktik med öppna och billiga AI-alternativ smular sönder de amerikanska techbolagens modell. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Börsras – och börsrus Techaktierna har både rusat och rasat i veckan, efter att storbolag som Microsoft, Meta, Alphabet och Apple redovisat sina kvartalsresultat. ”Marknaden vill se att de gigantiska investeringarna ger effekt”, säger Henrik Ek, teknikjournalist på Dagens industri. Stora AI-investeringar ”USA:s mål är att dominera framtiden och vara den ledande AI-supermakten”, säger Donald Trump. Amerikanska bolag har investerat enorma summor pengar i AI-utbyggnad och datahallar och Vita huset har infört hårdra restriktioner när det gäller bland annat datachip för att hålla Kina på avstånd. Kinesiska Kimi K3 från Moonshot skakar om Men nu börjar Kina komma ikapp på en rad områden. Man försöker göra sig oberoende av västerländsk chiptillverkning och satsar stort på öppna och billiga AI-modeller, som slår undan benen för den strategi som bland annat amerikanska OpenAI och Anthropic lutar sig mot. ”Den amerikanska ekonomin är otroligt rädd för det som pågår”, säger Christian Landgren, vd för Berget AI. ”Nu kommer Kina och omkullkastar affärsmodellen”. Stora möjligheter och stora risker De nya öppna modellerna innebär att bland annat europeiska bolag kan kapa beroendet av USA och behålla sin data på hemmaplan. Samtidigt finns det stora orosmoln. ”Det finns risker med öppna modeller. Illasinnade aktörer kan ta bort spärrar och börja använda dem för cyberattacker, olaglig pornografi eller för att sprida desinformation”, säger AI-experten Johan Falk. ”Dagens modeller ligger också på gränsen till att kunna skapa biovapen och vi kan inte utesluta att nästa generations AI-modeller kommer att klara av det”. Programledare och producent: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Johan Falk, AI-expert och föreläsare Henrik Ek, teknikjournalist Dagens industri Christian Landgren, grundare Berget AI Carl-Henrik Söderberg, sparekonom Nordnet Donald Trump, president USA Nicholas Carlini, forskare Anthropic ekonomiekotextra@sverigesradio.se
July 24 · 27 min
Tio år av turbulens – är Storbritannien ett land i förfall?
Sen brexit-omröstningen har ekonomin dalat och motsättningarna ökat. Vissa av de skräckscenarier som målades upp vid skilsmässan från EU har blivit verklighet. Andra har inte det. Vad måste Andy Burnham klara som hans föregångare misslyckats med? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Världens sjätte största ekonomi I veckan fick landet en ny premiärminister igen. Andy Burnham blir den sjunde ledaren sedan britterna röstade fram brexit för tio år sedan. Han vill införa en ny ekonomisk och politisk modell som minskar klyftorna och får ekonomin att blomstra. “Låt det här bli tillfället när framtidshoppet väcks till liv igen”, säger han. Beskrivs som “mjuk vänster” ”Det finns en politisk kultur av stora ord och stora planer. Många andra har lovat det han lovar”, säger ekonomijournalisten Katrine Kielos. Framförallt ska hans nya regering fokusera på att hjälpa familjer som kämpar med höga kostnader. Och det är många som har det kämpigt, säger James Savage, ansvarig utgivare på The Local. ”Många britter känner sig fattiga”. Lägre tillväxt och lägre investeringar med brexit Enligt en studie från National Bureau of Economic Research är Storbritanniens BNP 6 till 8 procent mindre än den skulle ha varit om landet stannat kvar i EU. Samtidigt har invandringen ökat – tvärtemot vad som lovades inför omröstningen. ”Invandringsfrågan är fortfarande extremt splittrande och har flera bottnar”, säger James Savage. Relationen med Sverige ”Storbritannien är fortfarande en viktigt handelspartner, men det är uppenbart att landet har minskat i betydelse för svensk export”, säger Per Altenberg, chefekonom på Kommerskollegium. ”Brexit är ett bra exempel på vad som händer om man vill sluta sig, istället för att handla globalt med varandra”, säger Scanias vd Christian Levin. Men han ser en ljusning i Storbritannien nu. ekonomiekotextra@sverigesradio.se
July 17 · 26 min
Stora förändringar föreslås – ”fler spel blir förbjudna”
Sju år efter omregleringen av spelmarknaden är varken spelbolag, myndigheter eller beroendeexperter nöjda. Vad gick fel? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Fotbolls-vm väntas slå alla tiders rekord när det gäller spel och vadslagning. Men mycket av spelandet här i Sverige sker på olicensierade sajter. Många bolag utanför systemet År 2019 stöptes den svenska spelmarknaden om, spelmonopolet övergick i ett licenssystem. Målen var bland annat att skydda konsumenter från missbruk och få fler spelbolag att skatta i Sverige; minst 90 procent av bolagen på den konkurrensutsatta marknaden skulle ingå i systemet. ”Staten har misslyckats”, säger Daniel Valiollahi, tf generalsekreterare för Branschföreningen för onlinespel BOS. ”Många av de olicensierade bolagen riktar sig med kirurgisk precision mot Sverige, men har ändå lyckats komma undan tillsynsmyndigheternas verktyg”. Oroande utveckling bland unga män Många av de som söker hjälp för sitt spelande spelar på nätcasinon. ”Vi ser många som spelar på de allra snabbaste spelformerna”, säger läkaren Anders Håkansson. ”Enorma summor” spelas bort Många med spelmissbruk drar också på sig stora skulder. ”När spelande blivit ett stort problem det kan handla om flera hundra tusen, ibland ännu mer. Det påverkar hela livet”, säger Davor Vuleta på Kronofogden. Utredning med förslag på lagändringar Utredaren Marcus Isgren föreslår en rad förändringar för att få bukt med problemen. Bland annat att banker och betaltjänster ska bli tvungna att stoppa betalningar till olicensierade spelsajter. Och om det går att nå sajterna i Sverige, ska de också omfattas av svensk lag. ”Det skulle innebära att fler spel blir förbjudna i Sverige”, säger Marcus Isgren. Programledare och producent: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Anders Håkansson, läkare och professor i beroendemedicin Lunds universitet Davor Vuleta, privatekonomisk talesperson Kronofogden Daniel Valiollahi, tf generalsekreterare BOS Marcus Isgren, utredare Programmet spelades in 5 juni 2026. ekonomiekotextra@sverigesradio.se
July 10 · 28 min
Så blev svenskarna världsbäst i aktiesparande – ”det är väldigt dramatiskt”
Den svenska finansmarknaden har gått från en av världens mest reglerade, till en av de mest liberala. Samtidigt har börsen blivit en folksport. Hur blev Sverige ett finansfolkhem? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ”Det är en jätteförändring”, säger Torun Nilsson, ekonomijournalist och författare, om den svenska finansmarknaden. Börsen - en lång och volatil historia Sedan handeln drog igång på Stockholmsbörsen för drygt hundra år sedan har perioder av hårdare reglering följts av snabb avreglering. Börskrascher och börsrusningar har avlöst varandra. Men den gemensamma nämnaren genom åren har varit en vilja att få fler att spara i aktier. Men även att skapa ekonomisk tillväxt och ge företag en möjlighet till finansiering. Reformer och satsningar har presenterats av både höger- och vänsterregeringar – även om syftet har varierat. Synen på aktieägande har också skiftat. ”Det har svängt rejält. Aktier sågs som något moraliskt suspekt”, säger David Larsson Heidenblad vid Lunds universitet. Stora skattereformer Under åren har också skattesystemet genomgått en rad stora förändringar. På 70- och 80-talen infördes så kallat skattesparande och allemanssparande. 80-talet var också en period med kraftiga börsuppgångar och filmer som Wall street skapade debatt kring yuppies och finansvalpar. ”Det var en helt ny värld”, säger Torun Nilsson. Efter det följde en ny stor skattereform, och så småningom även en ny börskrasch när it- och telekombranschen kollapsade runt milleniskiftet. Digitalisering- och informationsvåg Parallellt med de politiska reformerna har en ny sorts ekonomijournalist vuxit fram, och idag är antalet aktietipsare i sociala medier och poddar enormt. Samtidigt har digitaliseringen gjort det betydligt enklare att handla. Numera är det nästan 2,5 miljoner svenskar som direktäger aktier. Många av dem via ISK, som blivit en stor sparform – och en valfråga. Programledare och producent: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Torun Nilsson, ekonomijournalist och författare David Larsson Heidenblad, docent Lunds universitet Krister Modin, analytiker Euroclear ekonomiekotextra@sverigesradio.se
July 3 · 27 min
Därför strösslar politikerna pengar över hushållen – ”behövs inte”
Under Almedalsveckan lovade politikerna nya stora miljardsatsningar till hushållen. Det handlade bland annat om stora skattesänkningar och höjda barnbidrag. Samtidigt har redan hushållens ekonomi förbättrats de senaste åren. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Stora löften – kritik mot ”valfläsk” Flera partiledare kom under Almedalsveckan med omfattande förslag som berör de svenska hushållens privatekonomi. Men det här får också kritik för att det är oklart hur förslagen ska finansieras. Och frågan är hur mycket de stora satsningarna behövs, när många hushåll redan fått förbättrad situation de senaste åren. Lägre bensin- och matpriser och högre löner De senaste åren har lönerna stigit mer än priserna och i år har ytterligare satsningar stärkt hushållens plånböcker. Senast i raden en kraftig sänkning av bensinpriserna som nu är lägre än på över fem år och bland de lägsta i hela EU. Matpriserna har redan sänkts. Funkar plånbokslöften? Politikerna satsar hårt på plånbokslöften men det är inte säkert att det funkar hos väljarna. Och frågan är hur svensk ekonomi och tillväxt påverkas om nya stimulanser som skattesänkningar och bidrag förverkligas. Programledare och producent: Olof Wijnbladh Medverkande och röster i programmet: Roine Vestman, professor i nationalekonomi, Stockholms universitet Mats Eriksson, politikredaktör, Ekot Arturo Arquez, privatekonom, Swedbank John Hassler, professor i nationalekonomi, Stockholms universitet Ulf Kristersson (M) statsminister Ebba Busch, partiledare (KD) Elisabeth Thand Ringqvist, partiledare (C) Nooshi Dadgostar, partiledare (V) Daniel Helldén, språkrör (MP) Peter Gärdqvist, Statistiska centralbyrån Johan Samuelsson, enhetschef, Konjunkturinstitutet ekonomiekotextra@sverigesradio.se
June 26 · 28 min
Konflikter när tjänstemännen ska tillbaka till kontoret
Flera industribolag vill ha tillbaka tjänstemännen in på kontoren. Men det är populärt att jobba hemma och facken engagerar sig för distansarbetet. Samtidigt har distansarbetet skapat en klyfta på arbetsmarknaden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Tillbaka till kontoren Pandemin innebar en snabb omställning för många tjänstemän när många började jobba hemifrån. Men den senaste tiden har flera bolag krävt större närvaro av de anställda på kontoren. Facket är kritisk och varnar för att många förväntar sig kunna jobba hemifrån. Spretig forskning Det har gjorts flera studier med olika resultat, men gemensamt är att många anställda uppskattar mer flexibilitet. Samtidigt vill en del företag få pendeln att svänga tillbaka. Men behövs det? Djup klyfta Att vissa kan jobba hemma men inte andra beskrivs som en ny klyfta på arbetsmarknaden. Krav höjs på att andra behöver bli kompenserade och mot den bakgrunden har det väckts politiska krav på bland annat slopat karensavdrag. Framtiden är hybrid Svenska tjänstemäns arbetsplatser lär förbli en hybrid mellan hem och kontor. Avgörande blir hur företagen lyckas med att strukturera arbetet och förena fördelarna med de två arbetsvärldarna. Programledare och producent: Olof Wijnbladh Medverkande och röster i programmet: Kristina Palm, professor i arbetsvetenskap, Karlstad universitet Anders Jelmin, reporter, Ekot Christian Levin, vd, Scania Kristina Widen, ordförande, akademikerföreningen Scania Camilla Frankelius, förhandlingschef, Sveriges Ingenjörer Jonas Grafström, vice vd, Ratio Johan Ingelskog, avtalseskreterare, Kommunal ekonomiekotextra@sverigesradio.se
June 18 · 27 min
Regeringen sänker inflationen – ”ovanligt mycket”
Riksbankschef Erik Thedéen flaggar för att risken för en räntehöjning har ökat, även om inflationen ännu är låg. Och att priserna inte ökat så mycket beror delvis på regeringens politik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Räntan på väg att höjas Även om styrräntan ligger kvar så lutar det åt höjning av styrräntan senare i år och därmed högre kostnader för bolånekunder. Men avgörande är hur stora prisökningarna blir som en följd av bland annat av kriget i Mellanöstern. Svensk ekonomi på väg upp De svenska konsumenterna har mer pengar än vanligt över och det väntas bland annat leda till en växande ekonomi i år. Samtidigt signalerar regeringen att det behövs miljarder i satsningar till pressade hushåll. Gör regeringen Riksbankens jobb? Det är Riksbankens uppgift att hålla priserna stabila i ekonomin. Men det är regeringens många och tillfälliga åtgärder med bland annat sänkt skatt på mat och drivmedel som hållit nere prisökningarna den senaste tiden. Det gör bilden av prisökningarna ”komplicerad” enligt Riksbanken. Men budskapet är att Riksbanken ser igenom de här tillfälliga åtgärderna. Programledare och producent: Olof Wijnbladh Medverkande och röster i programmet: Alexandra Stråberg, chefsekonom, Länsförsäkringar Viktor Munkhammar, reporter och krönikör, Dagens industri Erik Thedéen, Riksbankschef Albin Kainelainen, generaldirektör, Konjunkturinstitutet Elisabeth Svantesson, finansminister (M) Ebba Busch, energiminister (KD) Martin Kinnunen, miljöpolitisk talesperson (SD) Magnus Åhl, enhetschef, Konjunkturinstitutet Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker, Nordea Tekniker: Rasmus Allansson ekonomiekotextra@sverigesradio.se
June 12 · 28 min
Så hamnar dina sparpengar i Musks hypade rymdäventyr
Hypen – men också kritiken – är stor när Elon Musks ai- och rymdbolag Space X börsnoteras. Mer pengar behövs till de jättelika investeringarna. Och småsparare världen lockas – och många blir automatiskti indirekt delägare genom sina fonder. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Världens största börsnotering Space X ska dra in omkring 700 miljarder kronor genom börsnoteringen – pengar som behövs för de jättelika satsningarna i rymden – på bland annat rymdresor till Mars och planer på datacenter i rymden. Bolaget har fått en skyhög värdering – den motsvarar 2,5 gånger Sveriges BNP och det beskrivs som världens största börsnotering. Enorm hype – och kritik Uppståndelsen är enorm och stora banker har förutspått enorma vinster i framtiden, medan andra varnar för en värdering frikopplad från verkligheten. Elon Musks starka kontroll får också kritik. Hamnar hos småspararna. Framöver kommer miljontals sparare över hela världen, även i Sverige, automatiskt få delar av sina sparpengar placerade i rymdäventyret. Det beror på att Space X snabbare hamnar i viktiga börsindex – som i sin tur styr hur globala indexfonder investerar. En av de viktigaste pensionsfonderna i Sverige, Statliga sjunde AP-fonden, med sex miljoner kunder, granskar just nu om man ska släppa in bolaget i sin fond. Programledare och producent: Olof Wijnbladh Medverkande och röster i programmet: Sven Carlsson, tech- och grävreporter, Ekot Moa Langemark, konsumentskyddsekonom, Finansinspektionen Mikael Lindh Hök, tillförordnad kommunikationschef, Sjunde AP-fonden. John Hernander, ansvarig för utländska placeringar, AMF Anders Schelde, placeringsdirektör, Akademiker pension Johan Hägglund, vd, Tioex Johan Söderström, teknikfondsförvaltare, SEB Elon Musk, vd och grundare av Space X Donald Trump, president, USA ekonomiekotextra@sverigesradio.se
June 5 · 28 min
Framtidens fotboll och miljarder på spel under VM-festen
Det blir en kommersiell fest av sällan skådat slag när VM drar igång. Nu avgörs vilka som blir de ekonomiska vinnarna och förlorarna på VM. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Klirr i kassan för Fotbollförbundet? Det som hände kvällen den 31 mars har redan blivit ett klassiskt svenskt fotbollsögonblick. Viktor Gyökeres avgörande mål i den 88 minuten tog Sverige till VM. Det målet gav också Svenska Fotbollförbundet i ett slag över 100 miljoner kronor från internationella fotbollförbundet, Fifa. Men hur mycket som blir över efter kostnader och skatter återstår att se. Förbundet hoppas på runt 25 miljoner kronor. ”Det är ett längre VM, eftersom fler lag deltar. Sedan är prisnivåerna i USA betydligt högre än vad de har varit tidigare. Sedan finns en skatterisk som inte är helt utredd än”, säger Niclas Carlnén, generalsekreterare för Svenska fotbollförbundet. Mest kommersiella hittills Martin Carlsson-Wall, professor och chef för ett sportforskningscenter på Handelshögskolan i Stockholm, säger att detta är det mest kommersiella mästerskap hittills. Han konstaterar att det är stor skillnad på hur USA och Europa ser på den kommersiella biten. ”I USA är kopplingen mellan idrott och underhållning väldigt mycket tydligare. Man konsumerar idrott”, säger han. Frågan är om USA kommer bli en stormakt inom fotbollen och vad det betyder för sporten? Ekonomisk betydelse VM växer inte bara i antalet lag som deltar utan även i ekonomisk betydelse. ”Hela VM:s intäktsmassa har vuxit med mellan 50 och 60 procent från det föregående VM-slutspelet. Expansionstakten ekonomiskt är enorm”, säger Expressens krönikör Noa Bachner. Vinnare och förlorare Mästerskapet ger inte bara vinnare på planen utan också utanför den rektangulära gräsytan. ”Fifa är förstås på vinnarsidan här och delvis de fotbollsförbund som är aktiva under turneringen. Även de investerare som gått in tungt på herrfotbollssidan. Samtidigt är VM oftast väldigt dyrt för samhället som helhet”, säger Ekots ekonomikommentator Knut Kainz Rognerud. Programledare: Victor Jensen Producent: Olof Wijnbladh Medverkande och röster i programmet: Noa Bachner, krönikör Expressen Knut Kainz Rognerud, Ekots ekonomikommentator Martin Carlsson-Wall, professor vid Handelshögskolan i Stockholm Niclas Carlnén, generalsekreterare för Svenska fotbollförbundet Janne Svensson, VM-besökare Graham Potter, förbundskapten ekonomiekotextra@sverigesradio.se
May 29 · 26 min
Flyget pressas inför sommarresorna – det kan vara räddningen på sikt
En bransch som drabbats hårt av det högre oljepriset är flyget, eftersom priset på bränslet till planen har rusat. Men det kan finnas en lösning på sikt – så kallade hållbara drivmedel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kriget i Mellanöstern har gjort att priset på bland annat olja och gas har stigit kraftigt, jämfört med innan. Oljepriset har också rör sig som i en berg- och dalbana. Flygbranschen har drabbats av att flygbränsle blivit ungefär dubbelt så dyrt som innan kriget, säger Elizabeth Axtelius, chef för flygmarknad på Swedavia. ”Det kommer pressa läget i hela branschen och såklart pressa lönsamheten i branschen. Det vi har märkt av nu är de här fåtalet avgångarna som har varit inställda. Samtidigt går vi nu in i en högsäsong där efterfrågan på flygresor ökar, så här förväntar vi oss ju egentligen inte speciellt många inställda avgångar”, säger hon. ”Fördel med biobränsle” För flygbolaget Västflyg som bland annat flyger mellan Trollhättan och Bromma märks också de ökade bränslekostnaderna. Men de har en liten fördel, enligt vd Anna Petre. ”Det är klart att vi har påverkats och priserna har gått upp. Sedan är det kanske inte lika mycket för oss som kör med inblandning av biobränsle, som för dem som kör på fossilt bränsle” Även det priset har gått upp, men inte lika mycket, konstaterar hon. Frågan är då om kriget kan gör att fler flygbolag vill använda mer biobränsle och andra typer av så kallade hållbara drivmedel framöver? ”Svaret är ett nja. Man kan absolut få en viss effekt. Men det beror också på hur länge den här krisen består. Det kollektiva minnet är oftast ganska kort. Dessutom är de här drivmedlen dyrare än det fossila fortfarande. Det gör att det styrs mer av de styrmedel som finns, framför allt på EU-nivå”, säger Jonas Åkerman, som forskar kring flygbränsle på Kungliga Tekniska Högskolan. Utmaningar och haverier Det finns en vilja att försöka öka produktionen av de här mer hållbara drivmedlen. Men det kanske är lättare sagt än gjort. Är det bara förhoppningar som snart kommer grusas? Projekt har redan stoppats, skjutits på framtiden eller till och med gått i konkurs. ”Det finns väldigt många projekt på gång, men det finns inga definitiva investeringsbeslut gjorda när det gäller elektrobränsle eller syntetbränsle i Europa”, säger Åkerman. Programledare och producent: Victor Jensen Medverkande och röster i programmet är bland annat: Pär Ivarsson, redaktör på Ekonomiekot Jonas Åkerman, forskare på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) Anna Petre, vd Västflyg Elizabeth Axtelius, chef för flygmarknad på Swedavia Jacob Wallenberg, ordförande för Investor och Svenskt Näringsliv Mattias Viklund, utredare för hållbara drivmedel för bland annat flyget ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Showing 1–20 of 29 episodes