Småbrukarpodden

Lappget i stamboken, plastraseri på ICA & tryckkonservering inför beredskapsveckan

Välkommen till ett nytt avsnitt av Småbrukarpodden! Jag heter Mattias och i dagens avsnitt dras jag med en liten höstförkylning medan höstfärgerna och de klara stjärnnätterna har kommit till gården. Jag och Tess tipsar om hur vi använder stjärnappar på kvällarna innan kylan slår till på allvar. Vi firar en stor milstolpe på djurfronten: vår bock NomNom har nu blivit officiellt stamboksförd och fått sitt genbanksnummer som renrasig lappget. Samtidigt står vi inför det årliga pusslet med att planera vinterhagen och skjulens placering så att getterna inte står för nära huset och skriker efter mat. Tess delar med sig av sitt konsumentraseri efter att ha köpt ICA:s eget knäckebröd som visade sig vara inpackat i fyra lager plast och resulterade i en deciliter smulor på köksbänken. Det leder oss in på en större diskussion om egna märkesvaror (EMV), hur butikskedjor pressar ut kända varumärken ur hyllorna och tipset om poddavsnittet Kopierade rågkakor från podden Kapitalet. Dessutom pratar vi om: Varför folk plockar svamp de inte känner igen och varför extremt strikta Facebookgrupper för byggnadsvård är internet när det är som bäst. Våra praktiska erfarenheter av att låna en Vevor torkugn för att torka tomater, chili och göra eget tzatzikipulver av gurka. Vårt senaste tillskott i beredskapen: en lånad Presto tryckkonserveringsmaskin (23 quart) för att konservera tupp och kanin direkt i burk inför Beredskapsveckan. En noggrann granskning av etiketten på Lönneberga kokt skinka - varför säger en tecknad gurka att skinka är en källa till protein, och varför är bioplastloggan tre gånger större än "Från Sverige"-märkningen? Lyssna på avsnittet för praktiska småbrukartips, konserveringstankar och en hel del vardagsreflektioner! Vi uppskattar om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

• Chapters

Bocke Boi har sångröst, äppelcidervinäger och ångestodling

Bocky Boy har sångröst. Han använder den dessutom ungefär dygnet runt sedan killingarna och getterna delades upp inför höstens slakt. Vi berättar hur vi använder 50-meters elnät, en ombyggd barnvagn och ganska mycket jordning för att flytta femton getter mellan små betesytor. Tre dagar är ingen magisk siffra: hagens storlek, flocken och hur mycket som faktiskt finns kvar att äta avgör när nätet måste flyttas. Sedan går Tess från att vara livrädd för jordgetingar till att själv vilja plocka mer lingon. Mattias funderar på om ångestodlingen ska skördas eller fräsas ner, medan getterna, hönsen och sniglarna redan har lämnat sina synpunkter. Till sist granskar vi en vampyrmyt: gör en tesked äppelcidervinäger per liter verkligen hönsens dricksvatten säkrare? Svaret är mindre enkelt än både mirakelkur och fullständig bluff. Och du som vet: varför mäter vi plockade bär i liter i stället för kilo? Vårt flyttbara elnät/aggregatsetup ser ut så här: https://youtube.com/shorts/N-NCSb7sus8?is=qNoyTE0gxNUK-_Mk Getterna kommer upp till huset och berättar att batteriet / betet har tagit slut Elnät: https://www.lantkompaniet.se/hoensnaet-classic-50m-x-112cm-20-stolpar-2-spetsar-voss-farming.html Elaggregat: https://www.lantkompaniet.se/staengselapparat-impuls-duo-dv80-12v-230v-kombiaggregat-medellanga-staengsel-voss-farming.html Jordspett: https://www.lantkompaniet.se/voss-farming-driller-inskruvningsjordspett-jordspett-gaenga-80-cm.html Länkar och vidare läsning: Virginia Tech: jordning av elstängsel SVA: salmonella hos fjäderfä Studie om äppelvinäger i slaktkycklingars dricksvatten Systematisk översikt: organiska syror och salmonella hos slaktkyckling Äppelcidervinäger gör inte bevisligen ”absolut ingenting”. En studie från 2025 fann förändringar i kycklingarnas tarmflora vid 1 ml äppelvinäger per liter vatten. En större metaanalys fann att organiska syror i foder eller dricksvatten i genomsnitt minskade salmonellaförekomst hos slaktkycklingar, men resultaten varierade kraftigt mellan studierna. Detta bevisar inte att en tesked äppelcidervinäger per liter desinficerar en hobbyflocks dricksvatten – men det utesluter formuleringen ”gör absolut ingenting”. Studien om äppelvinäger, metaanalysen Vinäger är inte behandling eller smittskydd mot salmonella. En egenblandad dos ersätter inte hygien, provtagning, myndighetsåtgärder eller veterinär. Salmonellafynd är anmälningspliktiga i Sverige. SVA Dagligt vattenbyte garanterar inte att bakterier saknas. Det är bra djurhållning, men vatten och kärl kan förorenas av träck, foder, jord och djur. Campylobacter kan dessutom finnas hos fåglar utan att de verkar sjuka. Formuleringarna ”då hinner det inte bildas några bakterier” är lite svepande Jordbruksverket ”En meter jordspett per joule, plus en” är inte en universell regel. En meter per joule förekommer som leverantörstumregel, men rekommendationerna varierar mellan aggregat och tillverkare. Jordens fuktighet, spettens längd, antal, avstånd och kontakt med marken spelar stor roll. Följ aggregatets manual och kontrollmät stängslet. Virginia Tech Vi uppskattar om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

• Chapters

Det alldeles lagom lilla avsnittet om botulism

Avsnittet försöker göra botulism lagom begripligt och praktiskt användbart: Varför kan industrin sälja tomater i olja som håller länge, medan vi hemma måste äta oljeinläggningen inom några dagar? Samtalet rör sig från bakterie, spor och toxin till konkreta beslut i köket: syra, kyla, oljeinläggning, tryckkonservering och kontrollerade recept. Industrins process blir slutprovet på resonemanget. Det skulle bli det stora avsnittet om botulism. Tess förhandlar ner det till ett litet lagom avsnitt, vilket känns rimligare när Mattias redan har hunnit förklara bakterien pedagogiskt jättedumt. Vi reder ut skillnaden mellan bakterien, sporerna och nervgiftet – och varför ”titta, lukta, smaka” inte hjälper här. Vad är det som gör oljeinläggningar riskabla? När räcker syra och kyla, när krävs ett kontrollerat recept och varför är en vanlig tryckkokare inte samma sak som en tryckkonserveringsapparat? Sedan hamnar vi i tomaterna. Butiken kan sälja soltorkade tomater i olja som håller länge, men hemma bör vi inte försöka kopiera resultatet genom att bara fylla en burk med olja. Industrin arbetar med flera kontrollerade barriärer; hemma är den viktigaste regeln betydligt enklare: improvisera inte med hållbarheten. Vi pratar också symtom, spädbarnsbotulism, Tess långlivade vitlöksolja och varför ”det gick bra förra gången” inte är någon säkerhetsmetod. Har vi missat någon botulismfråga? Skicka den till oss. Källor och vidare läsning: Livsmedelsverket: Clostridium botulinum och säkra oljeinläggningar Folkhälsomyndigheten: sjukdomsinformation om botulism Health Canada: industriell hantering av växter och svamp i olja National Center for Home Food Preservation: konservering av tomater Ytterligare förklaringar - det är viktigt att allt blirrätt när vi pratar botulism ”Syra stoppar sporerna” är fel uttryckt. Ett pH under 4,6 hindrar bakterien från att växa och bilda nytt toxin, men syran förstör inte sporerna och oskadliggör inte redan bildat toxin. WHO Saltlag eller 1–2–3-lag innebär inte automatiskt noll risk. Säkerheten beror på ett kontrollerat recept som ger tillräcklig surhet genom hela produkten. ”Då är man safe” och ”risken är noll” bör klippas eller villkoras. Kokkonservering är inte generellt osäker. Vattenbadskonservering kan användas för tillräckligt sura livsmedel enligt testade recept. Lågsyrade produkter som kött och många grönsaker kräver däremot en validerad tryckkonserveringsprocess. NCHFP 121 grader är inte ett universellt hemkonserveringskrav. Säkerheten bestäms av receptets kombination av temperatur, tryck, tid, burkstorlek, råvara och höjd över havet. En tryckkonserveringsapparat arbetar inte alltid vid exakt 121 °C. ”Då blir det helt säkert” är för absolut. Rätt apparat räcker inte. Recept, burk, fyllning, tryck, tid, höjdjustering och apparatens funktion måste tillsammans vara rätt. Olja tar inte automatiskt bort ”allt syre”, och bakterien livnär sig inte på oljan. Risken uppstår när fuktig och otillräckligt sur råvara omges av olja och därmed får en syrefattig miljö där bakterien kan växa och bilda toxin. Fyradagarsregeln förklaras fel. Livsmedelsverkets fyra dagar gäller icke värmebehandlade oljeinläggningar som hela tiden kylförvaras. Det bör inte beskrivas som en garanti byggd på att bakterien ”inte hinner producera tillräckligt mycket gift”. Livsmedelsverket Tess vitlöksolja bör få ett tydligare avslut. ”Alla får freebasa om de vill” gör rådet onödigt tvetydigt. Hemgjord vitlök i olja ska hanteras enligt Livsmedelsverkets temperatur- och tidsråd; en ettårig kylförvaring är inte ett säkert experiment. Industribeskrivningen är en möjlig typisk process, inte en universell process. Torkning, syrning, vattenaktivitet, värmebehandling och kylning används i olika kombinationer. Väl belagt enligt rådande forskningsläge Botulism är sällsynt men potentiellt dödligt. Toxinet påverkar nervsystemet och kan orsaka nedåtgående förlamning och andningssvikt. Toxin kan inte bedömas genom smak, lukt eller utseende. Sporer förekommer i miljön och kan överleva vanlig kokning. Spädbarnsbotulism kan komma från sporer i bland annat jord och honung. Dimsyn, dubbelseende, muntorrhet, tal- eller sväljsvårigheter och tilltagande svaghet kräver omedelbar sjukvård. Folkhälsomyndigheten Vi uppskattar om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Du har ju lärt dig den hårda vägen i alla fall

Ett nytt skogsbete, en halv dags stängsling och getter som ändå hinner rymma innan dygnet är slut. Det är ungefär där vi befinner oss i det här avsnittet. Vi har tagit hem nya lappgetter och försöker reda ut hur flocken ska se ut framöver. Några djur ska flytta, några ska slaktas och förhoppningen är att kunna fortsätta med renrasiga lappgetter i genbank. Det låter ordnat när man säger det så. I verkligheten finns också Hilding, vår kastrerade bock och numera fullfjädrade rymningsexpert. När getterna kommer springande mot huset och en granne tutar vid vägen blir det tydligt hur länge gårdagens arbete höll. Det leder vidare till den eviga frågan om stängsel. Mobila elnät passar vårt sätt att använda skogsbeten, men varje ny hage kräver jordspett, batteri, vagn, tråd och en liten förhandling med verkligheten. Skulle permanenta hagar vara enklare? Ja. Vill vi ha dem? Inte riktigt. Här någonstans konstaterar Tess att Mattias åtminstone har lärt sig den hårda vägen. Odlingen har haft sin egen hårda skola. En ovanligt kall sommar har bromsat växthuset, löken gav nästan ingenting och en lös killing tog hand om delar av det lilla som fanns kvar. Samtidigt kommer tomater, gurka, chili och snart förhoppningsvis potatis. Frågan är bara när den ska upp – förra årets regniga potatisskörd vill vi helst inte göra om. Som om getter och väder inte räckte har getingar flyttat in någonstans vid sovrummet. Efter en geting i sängen och en annan i ansiktet blev soffan plötsligt ett rimligt sovrum, åtminstone tills en sprayburk på ett sex meter långt skaft fick göra ett improviserat försök på vinden. Och så blåbären. Vi har plockat sex–åtta kilo, testat tveksamma bärrensningsidéer och hittat en metod med en handduk som faktiskt fungerar förvånansvärt bra. Inte särskilt elegant, men det är kanske hela avsnittet i en mening: man provar, misslyckas, gör om och upptäcker att arbetet med tiden blir en naturlig del av livet. Ett avsnitt om lappgetter, genbank, skogsbete, elstängsel, odling, getingar, blåbär – och om kunskap som sällan kommer gratis. Vi uppskattar om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Intressekoll och bud med rätt att neka

I dagens avsnitt av Småbrukarpodden tar vi upp en blandning av högst aktuella ämnen – från sommarens mest irriterande kryp till fenomen på sociala medier som får oss att klia oss i huvudet. Vi börjar med att prata om SMHI:s vädervarningar. Har de gula och orangea flaggorna börjat dugga så tätt att vi har drabbats av en kollektiv "vargen kommer"-effekt? När allt blir en varning blir det svårt att veta när man faktiskt borde ställa in skörden eller hålla sig inomhus. Sedan går vi till djupet med ett av sommarens absolut värsta plågoandar: bromsen. Vi har gjort vår research och pratar om hur den här bitande insekten faktiskt fungerar, varför den är så otroligt envis och varför den är en viktig del i ekosystemet. På tal om vägrenar och betesmarker tar vi också en titt på hundkäx – den där till synes oskyldiga men ack så expansiva växten som finns precis överallt just nu. Slutligen ventilerar vi lite vardagsfrustration kring köp- och säljgrupper på Facebook. Varför lägger folk egentligen ut en "intressekoll" på saker? Gör en riktig annons och sälj prylen direkt istället, och sänk priset om ingen nappar. Vi diskuterar även det märkliga fenomenet "bud med rätt att neka" – du säljer väl ändå till vem du vill? Ett avsnitt fyllt av praktisk gårdsfakta, väderreflektioner och en gnutta sund irritation över internetbeteenden. Vi uppskattar om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Hönsen pickar ägg - det är inte proteinbrist och folktro om åska

I detta avsnitt av Småbrukarpodden pratar vi om sommarens utmaningar i odlingarna. Det kyliga och ostadiga vädret med kalla nätter har ställt till det för både chilin och gurkan, medan sötpotatisen mest ser ut som en plastväxt på marken. Det bjuds även på en djupdykning i myter och sanningar kring åska – skär sig verkligen mjölken, och är ekar mer utsatta för blixtnedslag? Vi delar dessutom med oss av vårt starka tv-tips, den fantastiska och äkta serien Clarksons gård på Amazon Prime, där vi får följa Jeremy Clarksons resa som nybakad bonde i England. Serien skildrar bondelivets utmaningar med enorma arealer, riskfyllda ekonomiska beslut, byråkratiska idiotregler och sjuka djur på ett sätt som väcker både tårar och skratt. Avslutningsvis bjuder vi på en stor dos hönspsykologi och reder ut det irriterande problemet med äggpickning. Vi slår hål på de klassiska internetmyterna om att beteendet beror på proteinbrist eller att det kan kureras med blodpudding. Istället förklarar vi varför det handlar om ren opportunism och inlärda beteenden som ofta startar med sköra kalciumfattiga skal eller rena olyckshändelser. Vi delar med oss av praktiska lösningar, från handfast träning med försvinningsreden och redgardiner, till hur plastägg kan få hönsen på bättre tankar. Ett fullspäckat avsnitt om det ibland oförutsägbara men underbara livet som småbrukare! Vi uppskattar om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Libbsticka, Mattias golden greek projekt och annat smågodis

Libbsticka och örtsalt Chili projektet där Mattias försökerfå till pizzerians feferoni med Golden Greek Flytta ut sötpotatisen i växthuset Vi eldade upp alla fröer Getterna rymmer och Harry åker på slakt Grissläpp, hönssläpp... Varför skall alla ta efter kosläpp? Är det positivt att djuren inte fått röra sig fritt på hela vintern och att vi nu "hyllar" att de får komma ut? Vi uppskattar om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

DRÖMSTÄLLET ÄR LEDIGT – Bli vår nya granne i Lillterrsjö!

Det här är förmodligen det mest speciella och pirriga avsnittet vi någonsin har spelat in. Drömmer du om att ta steget fullt ut, lämna ekorrhjulet och flytta till en liten by i Västernorrlands vackra inland? Nu har du chansen, för våra fantastiska grannar ska sälja sitt hus – och du kan flytta in precis bredvid oss! I det här avsnittet guidar vi dig genom en helt unik fastighet som är som skräddarsydd för Småbrukarpoddens lyssnare. Vi pratar om potentialen i att ta över 1 hektar skog för husbehovsved och 2 hektar öppen åkermark med episka odlingsmöjligheter eller bete för dina framtida djur. Men det stannar inte där. Det absoluta huvudnumret på gården är en fullt utrustad keramikverkstad! Här finns allt redo för dig som vill hantverka, starta eget eller bara skapa med händerna från dag ett. Vi söker en likasinnad själ (eller själar) som vill odla, skapa, bo granne med oss och bli en del av vår underbara bygd. Är det du? Eller känner du någon som borde bo här? Lyssna, dela och ta steget! Viktiga länkar från avsnittet: Se hela annonsen och bilderna på huset: Klicka här för att komma till Alternativ.nu Läs mer om livet i vår fantastiska by: Besök lillterrsjo.nu Hoppas vi ses över en fika i Lillterrsjö snart! /Mattias & Tess Vi uppskattar om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

6 juni sätter vi potatisen

Dagens ämnen: Växthus Avhärda plantor Korallkornellhäcken Plommonträdet Basilika i vatten Harry, det börjar närma sig ett slut Löklandet När skall vi sätta potatisen? Vi uppskattar om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

• Chapters

Nu skall vi bli polisanmälda för olaga knarkodling

Välkommen till ett nytt, fullspäckat avsnitt av Småbrukarpodden! Jag är Mattias och tillsammans med Tess bjuder jag idag på en rejäl dos av både vårbruk och landsbygdspolitik. Våren är här och odlingssäsongen är igång på allvar. Vi inleder med att prata om våra vildvuxna tomatplantor som fick sig en rejäl klippning efter att ha vuxit oss ur huset. Vi pratar även om vår avslappnade strategi för sticklingar där vi helt enkelt trycker ner dem i marken och hoppas på det bästa. Dessutom delar vi med oss av våra tankar och fynd från Nolia trädgårdsmässa i Umeå, där bland annat taggiga björnbär och ett litet plommonträd fick följa med hem. Avsnittets stora snackis är dock minst sagt absurd. Jag berättar om min senaste upplevelse när jag skulle ansöka om gårdsstöd för att odla industrihampa. Ett litet strul med systemet gjorde att ansökan kom in en dag sent, vilket ledde till att handläggaren hotade mig med en polisanmälan för olaga knarkodling! Tess och jag diskuterar det starka och felaktiga stigmat som fortfarande finns kring hampa. Detta trots att det är en fantastisk och lättodlad gröda som förbättrar lera och tung jord, samtidigt som den fungerar utmärkt som djurströ. Vi byter sedan spår och tar upp ett ämne som berör oss på landet djupt, nämligen Trafikverkets beslut att släcka ner gatubelysningen i glesbygden. Vi belyser det skeva i att trygghet i städer mäts utifrån människors upplevelser, medan belysning på landet enbart styrs av hur många bilar som passerar vägen per dygn. Människorna tycks helt ha glömts bort i ekvationen. Utöver detta bjuder vi på gårdsdateringar om fjäderfän som bråkar, där en höna bestämt sig för att ruva ägg tillsammans med kalkonen Pickles. Jag avhandlar även min senaste svettiga brottningsmatch med gårdens gamla jordfräs. Lyssna nu för att lära dig mer om industrihampa, småskaligt vårbruk och hur vi bäst landsbygdssäkrar framtiden! Faktaruta Industrihampa: En helt laglig, tålig och snabbväxande jordbruksgröda som luckrar upp jorden bra och ofta används till djurströ eller fibrer. Gårdsstöd: Ett jordbruksstöd som bönder och småbrukare årligen ansöker om hos myndigheterna för att bruka sin mark. Trafikverket: Den myndighet som bland annat ansvarar för Sveriges statliga vägnät och därmed beslutar om var gatubelysning ska finnas och inte. Belos: En äldre, klassisk och ganska tungkörd typ av jordfräs och enaxlig traktor som ofta kräver en rejäl arbetsinsats av sin förare. Vi uppskattar om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Looks bad - Maybe good? Hampaodling med Lars Hainsalo

Hampaodling: "Looks bad, maybe good?" med Lars Hainsalo Är hampa framtidens räddning för den svenska småbrukaren, eller bara ett byråkratiskt huvudbry? I det här avsnittet gästas vi av Lars Hainsalo, grundaren av Hampaförmedlingen, för ett samtal som tar oss hela vägen från leriga åkrar till Bryssels korridorer. Vi duskuterar varför hampa är den ultimata grödan för dig som vill förbättra din jord, binda koldioxid och samtidigt producera ett av världens mest näringsrika livsmedel. Men vi pratar också om utmaningarna – varför en hampaåker ibland ser "dålig" ut (men egentligen mår toppen) och varför du aldrig, under några omständigheter, får slänga etiketten från din frösäck. I avsnittet pratar vi om: Grödkod 42: Den magiska sifferkombinationen som gör din odling laglig i myndigheternas ögon. SAM-internet: Hur du navigerar i Jordbruksverkets ansökan och varför transparens är din bästa vän. Hampaförmedlingen & Hampakartan: Lars berättar om hur vi kopplar samman odlare med förädlare för att skapa en fungerande svensk hampamarknad. Jordhälsa: Varför hampans rötter är som en spabehandling för trött jord. Hampasorter vi nämner: Lars går igenom skillnaderna på de vanligaste EU-godkända sorterna och vilken du ska välja utifrån ditt mål: Finola: Kortväxt, snabb och drottningen av fröproduktion. Perfekt för dig som vill göra hampolja eller mjöl. Santhica 70: Förädlad för fiber och helt fri från THC – en trygg sort för den som vill fokusera på material. Fedora 17: En robust allround-sort som fungerar bra i det svenska klimatet. Viktiga länkar för dig som vill börja odla: Hampaförmedlingen & Hampakartan: Hampaförmedlingen – Här kan du registrera din odling eller hitta samarbetspartners. SAM Internet: jordbruksverket.se/sam-internet – Här gör du din ansökan för gårdsstöd och registrerar dina grödor. Lars tips till nybörjaren: "Odla inte för att bli rik på första skörden, odla för att lära känna plantan och din jord. Och kom ihåg: transparens mot grannar och myndigheter vinner alltid i längden." Vi uppskattar om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Hampaodling: Från stigma till självhushållning med Ann-Charlotte Stewart

Går det verkligen att odla hampa lagligt på en liten gård i Sverige? Svaret är ja, men varför känns det då fortfarande så laddat? I det här avsnittet av Småbrukarpodden sätter vi oss ner med Ann-Charlotte Stewart, som har studerat och odlat denna kraftfulla växt sedan 90-talet. Vi skippar teorierna och går direkt på det praktiska: Hur gör man egentligen för att lyckas med hampaodling på småbruksnivå? Varför hampa på Lilltorp? Vi pratar ofta om att rädda gamla kulturgrödor, och Ann-Charlotte Stewart förklarar varför hampan är minst lika viktig som linet för en levande landsbygd. För dig som vill förbättra din jord utan tunga maskiner är det här ett av de viktigaste samtalen du kan lyssna på. Hur går det till? Steg för steg med Ann-Charlotte Stewart Vi reder ut den byråkratiska djungeln och de praktiska handgreppen: Pappersarbetet: Hur du använder Grödkod 42 i din SAM-ansökan och varför den fysiska lappen på utsädespåsen är ditt viktigaste dokument om polisen eller länsstyrelsen hälsar på. Från frö till skörd: Ann-Charlotte Stewart går igenom allt från markberedning till varför du inte ska ha för bråttom med sådden. Hantverket: Kan man använda en gammal linbråka för att få ut fiber? Vi pratar om att använda handkraft istället för dyra industrimaskiner. Hampa som mat: Vi dyker ner i historien och kollar vad som faktiskt står i bibeln (Andra Mosebok 30:23) om hampans användning som både mat och medicin. Elefanten i rummet: Stigmat Varför bevarar vi linet med stolthet medan hampan nästan glömts bort? Ann-Charlotte Stewart berättar om skillnaden mellan den industrihampa vi odlar för fibrer och mat, och den sort som används för sakrala syften. Vi pratar öppet om rädslan för myndigheter och hur vi genom att odla öppet kan bryta den indoktrinering som pågått i decennier. Hampan är som "fåret" bland växterna – nästan allt kan användas, från proteinrikt mjöl till isolering och strömedel. Det är dags att vi ger den här växten sin rättmätiga plats i det svenska jordbruket igen. Länkar och mer info: Följ och kontakta dagens gäst här: Ann-Charlotte Stewart på Facebook Läs mer om projektet och riksförbundet på: hampaodling.se Har du frågor om din egen hampaodling? Skicka ett meddelande till oss på Lilltorp eller kommentera där poddar finns. Nu bryter vi ny jord! Den "brännande" teorin: Är Kalmus egentligen Hampa? Den hebreiska termen i grundtexten är kaneh bosm. Etymologi: Kaneh = rör/stjälk, bosm = välluktande/aromatiskt. Teorin: Sula Benet menade att kaneh bosm genom historien felöversatts till kalmus, men att det egentligen är roten till ordet Cannabis. Stämmer det med växtsättet? Hampa växer precis som ett ”rör” eller en hög stång. Den är extremt aromatisk (tänk på doften av en blommande hampaåker!). Användning: I Andra Mosebok 30:23 blandas ingredienserna med olivolja för att smörja prästerna. Om kaneh bosm var hampa, skulle den höga koncentrationen av cannabinoider i oljan tas upp genom huden, vilket skulle kunna förklara de ”andliga upplevelser” och den helighet som beskrivs i samband med ritualerna. Vi uppskattar om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Hampaodling för småbrukare: Expertguide med Adel Malouf och Jukka Lindholm

Vågar man testodla hampa helt öppet? I det här avsnittet av Småbrukarpodden går vi på djupet med två riktiga tungviktare inom svensk industrihampa: Adel Malouf, grundaren bakom Hampakungen, och experten Jukka Lindholm. Vi lämnar inga frågor obesvarade när vi pratar om allt från byråkrati hos Jordbruksverket till den magiska känslan av att se en gröda växa flera centimeter om dagen. Vilka är Adel och Jukka? Adel Malouf Hampakungen med visionen att sprida hampaodling över hela Sverige. Jukka Lindholm har mångårig erfarenhet av att odla och förädla växten i det svenska klimatet. Tillsammans besitter de en unik kompetens för dig som är nyfiken på hampa men inte vet var du ska börja. De har gjort misstagen så att du slipper dem, och nu delar de med sig av sin livsgärning för att återupprätta hampans plats i det svenska jordbruket. Från SAM-internet till skörd: Så här gör du Vi tar dig genom hela processen för att odla hampa lagligt och framgångsrikt: Byråkratin: Hur du skaffar kundnummer hos Länsstyrelsen, loggar in på SAM Internet och anger grödkod 42. Utsäde och sorter: Varför etiketten på påsen är ditt viktigaste bevis. Vi pratar om sorter som Finola och Loja som fungerar utmärkt i norra Sverige, och varför Adel rekommenderar en högre utsädesmängd (35–40 kg/ha) än myndigheterna. Jorden: Vikten av att kolla pH-värdet (jorden får inte vara sur) och att vänta tills marken håller rätt temperatur – ca 11–14 grader för de flesta sorter. Skörden: Hur du ser att det är dags att skörda genom att studera frökapslarna och de genomskinliga cannabinoiderna. Mat, foder och lagens gränser Hampan är en supergröda, men det gäller att hålla sig på rätt sida av lagen. Vi reder ut: Människoföda: Hampamjöl med 60 % protein och olja rik på Omega 3, 6 och 9. Djuren: Varför hampaströ är så populärt i djurstallar. Varningen: Varför det är olagligt att göra pellets eller hässja grönmassa som hö, trots att det är en fantastisk resurs. CBD-olja: Vad det faktiskt är och hur den juridiska statusen ser ut i Sverige idag. Elefanten i rummet: Stigmat och polisen Varför finns det ett sådant stigma kring industri hampa och hur skiljer man plantan från cannabis? Vi diskuterar vad man gör om polisen eller Länsstyrelsen kommer på inspektion och hur vi genom öppenhet och utbildning kan få grannarna att förstå att hampa är framtidens biobränsle och koldioxid-bindare. Länkar som nämns i avsnittet: Hampakungen: Besök Adels sida för kunskap och inspiration. Hampaodlingsprojektet: Se videon på YouTube här. Hampaodlarnas Riksförbund: hampaodling.se – För dig som vill nätverka och lära dig mer. Vill du veta mer? Lyssna på vårt samtal och ställ dina frågor till oss på sociala medier. Nu bryter vi ny jord tillsammans! Vi uppskattar om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Odla hampa - vi ställer frågor och är nyfikna

Odla hampa på Lilltorp: Brottsligt eller genialiskt? Vågar man odla hampa på ett vanligt svenskt småbruk? I det här avsnittet av Småbrukarpodden bryter vi ny jord på Lilltorp – både bokstavligt och bildligt. Vi tar tag i ”elefanten i rummet” och reder ut varför denna historiska kulturgröda är så omgärdad av stigma, trots att det handlar om laglig industrihampa och inte cannabis. Vi har bytt arbetslivet mot ett arbetsamt liv, och nu har turen kommit till att utforska hur man faktiskt gör för att odla hampa som småbrukare. Vi går igenom allt från de djupa rötternas förmåga att luckra upp packad jord till hur du navigerar i Jordbruksverkets SAM-ansökan med grödkod 42. I detta avsnitt pratar vi om: Jordens kiropraktor: Hur industrihampans kraftiga pålrot borrar sig ner i marken, hämtar näring och skapar luftkanaler åt framtida grödor. Supermat för folk och fä: Vi diskuterar hur du omvandlar skörden till proteinrika hampafrön i köket, och om det går att fodra djuren med det. Vetenskap vs. Fördomar: Vi tittar på forskningen bakom kolbindning (upp till 15 ton $CO_2$ per hektar!) och hur industri hampa fungerar som en livlina för bin under sensommaren. Steg-för-steg för nybörjaren: Praktiska tips på hur du köper EU-certifierat utsäde och skickar in rätt papper till Länsstyrelsen. Detta är startskottet för vår stora intervjuserie Odla Hampa där vi snart gästas av experter och erfarna som kan svara på våra frågor. Vi vill ha med oss dina frågor! Är du nyfiken på att odla hampa, eller hindrar rädslan för vad grannarna ska tro om dig? Vad är din största fundering kring industrihampa? Lyssna nu och hjälp oss att hitta sanningarna kring denna mångsidiga/kontroversiella gröda! Vi uppskattar om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Avsnitt 3 - Djuren, Gårdens levande terapeuter - Därför är det så attans bra att vara småbrukare

En varm mule mot handen eller en katt som spinner i knät. Vi djurägare vet att det är lugnande, men vad händer egentligen under ytan? I detta avsnitt fokuserar vi på oxytocin – kroppens eget "lugn-och-ro-hormon". Vi diskuterar hur djuren kan fungera som en livlina vid panikångest och varför ansvaret för ett annat liv kan vara vägen ut ur en depression. I det här avsnittet får du veta: Kemin bakom bandet: Hur fysisk kontakt med djur sänker blodtryck och dämpar rädsla. Ångestbromsen: Varför djurens närvaro tvingar hjärnan att "grunda" sig i nuet. Mening: Vikten av att känna sig behövd (self-efficacy). Forskning & Källor: Hormonella effekter av djurkontakt: Beetz, A., et al. (2012). Psychosocial and Psychophysiological Effects of Human-Animal Interactions: The Possible Role of Oxytocin. Frontiers in Psychology. https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC3408111/?hl=sv-SE Djur i mental hälsa: Odendaal, J. S. (2000). Animal-assisted therapy — magic or medicine? Journal of Psychosomatic Research. (Studie om hur interaktion med djur sänker blodtryck och kortisol). https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/11119784/ Svensk forskning: Höök, I. (2010). Hundens betydelse i vård och rehabilitering. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1069236/FULLTEXT01.pdf Den vetenskapliga kommentaren: Djuren & Oxytocin (Beetz et al.) "The File Drawer Problem": Inom oxytocin-forskning finns en tendens att bara publicera studier som visar positiv effekt. Studier där oxytocinet inte höjdes hamnar i byrålådan. Relationen avgör: Det räcker inte med ett djur. Forskning visar att oxytocin-påslaget är starkt kopplat till relationen. Att klappa en okänd, stressad get ger inte samma effekt som att klappa sin egen hund. Det kan till och med höja stressen om man är ovana vid djur. Vi uppskattar om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Avsnitt 2 Skogen - Naturens eget apotek - Därför är det så attans bra att vara småbrukare

Varför känns det annorlunda i huvudet efter en dag med stängsling jämfört med ett pass på gymmet? Som småbrukare är kroppen vårt viktigaste redskap, och idag pratar vi om varför tungt arbete är en mirakelkur för en orolig hjärna. Vi reder ut skillnaden mellan inre och yttre fokus och varför din hjärna älskar när du lyfter tungt. I det här avsnittet får du veta: Proprioception: Hur kroppens "sjätte sinne" kan bryta ångestattacker. BDNF: Vi förklarar vad "hjärnans gödning" är och hur du tillverkar den. Grubblerier: Varför funktionellt arbete tystar negativa tankespiraler bättre än löpbandet. Forskning & Källor: Hjärnan och träning: John Rateys forskning om hur fysisk aktivitet omformar hjärnan. Länk: https://www.health.harvard.edu/mind-and-mood/exercise-can-boost-your-memory-and-thinking-skills Kroppskännedom vid trauma: Länk: https://www.frontiersin.org/articles/10.3389/fpsyg.2015.00093/full Den vetenskapliga kommentaren: Hälsoparadoxen: Forskning visar en skillnad mellan fritidsmotion (hälsofrämjande) och tungt yrkesarbete (sliter på kroppen). Rateys forskning fokuserar ofta på pulshöjande träning. Som småbrukare måste vi komma ihåg att återhämtning är nyckeln – slit utan vila ger inte de positiva effekterna. Vi uppskattar om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Avsnitt 1 Jorden - ditt naturliga lyckopiller - Därför är det så attans bra att vara småbrukare

Har du märkt att axlarna sjunker så fort du kör ner händerna i myllan? Eller att tankarna klarnar när du rensar ogräs? Det är inte inbillning – det är biologi. I premiären av vår serie om småbrukets hälsofördelar gräver vi bokstavligen ner oss i vetenskapen bakom uttrycket "skit under naglarna". Vi avslöjar varför din köksträdgård, balkonglåda eller skogsdunge fungerar som en kemisk fabrik för lycka. Oavsett om du är bonde, utmattad stadsbo eller bara nyfiken på hälsa, så får du här receptet på hur naturen läker din hjärna. I det här avsnittet får du veta: Hemligheten i jorden: Vi presenterar Mycobacterium vaccae – jordbakterien som forskning visar kan fungera som naturens eget antidepressiva medel genom att boosta ditt serotonin. Hjärnvila på riktigt: Varför blir vi så trötta av skärmar men pigga av naturen? Vi går igenom Attention Restoration Theory (ART) och begreppet "mjuk fascination". Dagens tips: Varför du kanske ska våga strunta i trädgårdshandskarna nästa gång. Det här är ingen flummig gissningslek. Vi baserar våra påståenden på evidensbaserad forskning, men förklarar det på ren svenska. Forskning & Källor (Läs mer här): Jordbakterier & Serotonin: Studien som startade allt. Forskare såg att exponering för jordbakterien M. vaccae aktiverade samma serotonin-system i hjärnan som antidepressiva mediciner. Länk: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/17430631/ Varför hjärnan vilar i naturen (ART): Teorin om hur vi återhämtar oss från mental trötthet genom att vistas i miljöer som inte kräver "riktad uppmärksamhet". Länk: https://positivepsychology.com/attention-restoration-theory/ Svensk forskning: SLU Alnarp är världsledande på rehabiliteringsträdgårdar. Länk: https://www.slu.se/alnarp-rehab Den vetenskapliga kommentaren (Opponentens hörn): Vi vill vara transparenta med vad forskningen faktiskt säger. Angående jordbakterien: Den citerade huvudstudien av Lowry (2007) är utförd på möss som injicerades med bakterien. Även om mekanismen tros vara liknande hos människor och senare forskning visar på positiva effekter för immunförsvaret, så är det en förenkling att kalla det en omedelbar "serotoninkick" för människor. Men principen att en rik mikrobiell miljö gynnar vår mentala hälsa är starkt vetenskapligt förankrad. Vi uppskattar om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Därför är det så attans bra att vara småbrukare

Ryggen värker och fingrarna är stela av kylan, men själen mår märkligt bra. Känner du igen dig? I detta introduktionsavsnitt sparkar vi igång vår nya miniserie "Därför är det så attans bra att vara småbrukare". Nyligen kom rapporten NORMO 2025 som visar att vi i Norden mår sämre än på tio år. Vi är mer stillasittande, äter sämre och stressar mer. Men vi tror att vi småbrukare sitter på ett dolt apotek. I den här serien i sex delar ska vi gå till botten med varför livet på landet faktiskt fungerar som medicin. Vi ska titta på forskningen bakom "skit under naglarna", varför skogen sänker stresshormoner snabbare än något piller, och hur kroppsarbete kan vara den bästa kuren mot panikångest. Här är vår färdplan för serien: Avsnitt 1: Jorden. Vi pratar om de magiska jordbakterierna som faktiskt boostar vårt serotonin. Avsnitt 2: Skogen. Vad händer i hjärnan när vi "skogsbadar" bland fytoncider? Avsnitt 3: Djuren. Oxytocin-festen! Hur djuren dämpar vår rädsla och skapar trygghet. Avsnitt 4: Kroppen. Varför det är lättare att "tänka klart" när man hugger ved än när man sitter i ett Zoom-möte. Avsnitt 5: När det brister. Ett specialavsnitt om utbrändhet och vägen tillbaka genom grön rehab. Avsnitt 6: Betong-småbrukaren. Hur du hittar gårdens hälsofördelar även om du bor på femte våningen i stan. I den här serien pratar vi inte bara "flum". Allt vi tar upp är baserat på evidensbaserad forskning, och vi kommer att länka till de studier som stödjer våra påståenden i varje avsnittsbeskrivning. Vi pratar signalsubstanser, kortisolnivåer och evolutionär biologi. Häng med på en resa där vi bevisar att din lilla gård, ditt växthus eller din skogstomt inte bara producerar mat – den producerar hälsa. I det här avsnittet får du veta: Nuläget: Vad säger egentligen NORMO-rapporten om vår folkhälsa? Dolt apotek: Varför småbrukaren har tillgång till hälsofördelar som gymmet inte kan erbjuda. Färdplanen: En smygtitt på kommande avsnitt om allt från jordbakterier till oxytocin och grön rehab. Häng med på en resa där vi bevisar att din lilla gård, ditt växthus eller din skogstomt inte bara producerar mat – den producerar hälsa. Forskning & Källor: Rapporten om Nordens hälsa: Här kan du läsa underlaget vi diskuterar om livsstil och hälsa i Norden. Länk: NORMO 2025 – Nordic Monitoring 2014-2024 (Executive Summary) Biophilia-hypotesen: Grundtanken bakom hela vår serie: att människan har en medfödd, biologisk längtan efter att vara nära andra levande organismer. Länk: Biophilia: You + Me + Nature (NIH) Den vetenskapliga kommentaren: En viktig distinktion: Rapporten NORMO 2025 visar att befolkningen generellt mår sämre. Den säger inte explicit att "bönder mår bäst". Tvärtom kan lantbrukaryrket innebära hög stress, ekonomisk osäkerhet och fysisk förslitning. Det vi undersöker i denna serie är hur de specifika momenten i småbruket (kontakt med jord, djur och natur) har bevisade hälsoeffekter som kan motverka den negativa samhällstrenden, förutsatt att man hittar balans och återhämtning. Vi uppskattar om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

9 april blir det vår - elhandelspriset har ökat med över 300% och Tomgångskörning i kylan

GIVEAWAY: 1000 årsmedlemskap! Bli Lilltorpkompis helt gratis (värde 240 kr). Inget kortkrångel, bara massa förmåner och exklusivt material. Passa på innan de tar slut – https://www.patreon.com/Lilltorp/redeem/D5E29 Nu är det 60 dagar kvar till våren Kylan i källaren Dieselvärmare har börjat sota, Vevors usla manualer Elpriset Tomgångskörning i kylan https://www.facebook.com/share/p/1BCctj8Nhe/ Banken har blivit ett eget, rättsosäkert, system https://www.sverigesradio.se/artikel/anders-tog-ut-for-mycket-kontanter-stoppas-av-banken Kampen mot blomkrisen Sverige lider av ”blomkris” – en brist på blommande marker som hotar våra pollinatörer. För att rädda vildbin och fjärilar bygger WWF nu ett nationellt nätverk för insamling av regionala ängsfröer. Över 200 frivilliga är redan i gång. För småbrukaren är detta en central fråga: utan pollinatörer, ingen skörd. Projektet visar hur vi kan stärka den biologiska mångfalden genom att använda naturens egna, lokalt anpassade resurser. https://landsbygdsnatverket.se/nyheterochartiklar/nyhetsarkiv/insamlingavangsfroerettsattattradabotpablomkrisen.5.1f3b169a19bd961a44c6ecf.html Civila insatspersoner räddar liv på landsbygden I Umeå, Robertsfors och Vindeln satsas det nu på att utbilda bybor till civila insatspersoner. Genom att kunna rycka ut vid bränder innan räddningstjänsten hunnit fram kan dyrbara minuter sparas. Detta är ett skolexempel på hur landsbygdens gemenskap och lokalkännedom är en livsviktig resurs i ett fungerande samhälle. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/ny-brandsatsning-i-umea-kan-radda-liv-kortar-insatstiden-i-byarna NORMO 2025: Nordens dystra hälsotrend Rapporten "Nordic Monitoring 2014–2024" visar att nordbor äter sämre, rör sig mindre och väger mer än för tio år sedan. Sämre kost: Vi äter för lite grönt och fullkorn, medan intaget av rött kött och skräpmat är för högt. Ökad ohälsa: Över hälften av de vuxna har övervikt, och klyftan mellan hög- och lågutbildade ökar. Nikotinskifte: Rökning minskar, men snusandet ökar – det totala beroendet består. Diskussionsteman för Småbrukarpodden Rapporten NORMO 2025 ger småbrukare en unik chans att positionera sig som en del av lösningen: Småbruket som motkraft: Hur kan vi göra ”nyttig mat” lockande? Lokala producenter kan erbjuda oprocessade alternativ till industrimaten. Kvalitet framför kvantitet: Istället för att bara prata om att dra ner på kött, kan vi lyfta det naturbetesbaserade köttets hälsofördelar. Självhushållning som friskvård: Att bruka jorden är den ultimata motpolen till stillasittande skärmtid. Odling är inte bara produktion, det är en hälsoinvestering. Kroppsarbete mår kroppen bra av Budskap: Vi i Norden mår sämre trots att vi vet bättre. Småbrukaren sitter på lösningen: riktig mat, fysiskt arbete och en levande koppling till naturen. https://pub.norden.org/nord2025-026/executive-summary.html Vi uppskattar om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Pickles lägger ägg, fröberedd och Äkta vara

Pickles har börjat lägga ägg Visste du att vi importerar nästan alla frön till grönsaksodling i Sverige? Det gör att svenska grönsaksodlare kan stå utan fröer vid kriser eller samhällsstörningar. Då kan de inte odla grönsaker. I det nya projektet Fröberedd undersöker JBV förutsättningarna https://jordbruksverket.se/koksvaxter Äkta Vara har presenterat kandidaterna till Årets matbluff https://www.aktavara.org/316926/rosta-matbluff-2025 "Vann" gjorde GB Gammaldags Vanilj. Som Mattias gissade på. Kan överblivet fika och gammalt bröd bli fiskmat?https://nyheter.fiskejournalen.se/artiklar/ny-forskning-en-torr-bulle-kan-bli-hallbar-fiskmat/1528319 Cinis Fertilizer i konkurs. Var otroligt beroende av Northvolt. https://www.facebook.com/share/p/1G8AnDnbWr/ https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/aterstallde-vatmarken-utanfor-vindeln-da-okade-tungmetallerna-viktig-pusselbit Under åtta år har SLU studerat effekterna av återställning av våtmarker utanför Vindeln. Slutrapporten visar en del överraskande resultat. – Det som förvånar oss mest är att tungmetallerna och framför allt bly har ökat efter återvätningen, säger professor Hjalmar Laudon vid Sveriges lantbruksuniversitet. EUs nya klimatmål Naturvårdsverkets nya statistik är en klimatpolitisk bomb – och en tidig julklapp till regeringen Kristersson och Sveriges fossilbilister. Sverige är plötsligt tiotals miljoner ton närmare EU:s klimatkrav, utan att regeringen har behövt lyfta ett finger. Men det som inträffat sätter också fingret på en absurd aspekt av EU:s klimatpolitik. Tänk dig att du går ut i din närmaste skog och räknar och mäter träden på en slumpvis utvald plats. Sedan extrapolerar du resultatet till hela skogen. Så gör du samma sak varje år för att se hur mycket skogen växer. Tänk sedan att ditt resultat styr hur mycket du får köra bil, hur mycket kött du får äta och hur ofta du får flyga på semester. Om träden växer kan du köra lite mer fossilbil. Om skogen brinner ner är det slut på utlandsresorna. Ungefär så är EU:s klimatpolitik uppbyggd: den växande skogen är avgörande för att unionens klimatmål ska nås. Om skogen inte växer faller hela korthuset. Allra värst skulle länder med mycket skog drabbas. Fakta.Klimatkraven på skog och mark (LULUCF) För att EU ska nå det övergripande målet om noll nettoutsläpp till 2050 behöver stora mängder koldioxid tas upp av växtlighet i skog och mark – det som kallas LULUCF (Land use, land use change and forestation). Klimatkraven på skog och mark är uppdelad i två perioder: Vi uppskattar om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)