Skip to content
Artwork for Klassikern

Klassikern

Sveriges Radio

Kulturredaktionen lyfter fram klassiska verk ur historien och utnämner moderna Klassiker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ansvarig utgivare: Peter O Nilsson
Play
  • 34 episodes
  • weekly
  • Avg 9 min
  • Swedish
Counted on this page — what you have heard stays on this device, so it is not something the list can be paged by.
  • Friday · 9 min

    Blade Runner från 1982 – då 2019 fortfarande var framtid

    Los Angeles 2019 i Ridley Scotts Blade Runner är en neonindränkt och smutsig megastad där det alltid regnar. En fyrkantig Harrison Ford jagar replikanter som ser ut som postpunkare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det skulle med tiden visa sig att replikanterna var de mest livsdugliga i Blade Runner. Upproriska ville de inte längre vara slavarbetskraft på en främmande planet utan hade tagit sig tillbaka till jorden för att ställa sina tillverkare mot väggen. De leddes av Batty, spelad av Rutger Hauer, som en blonderad mordängel i motljus. Och vem minns inte hans improviserade dödsmonolog på taket, när han berättar om sina minnen, som kommer att försvinna som tårar i regn. Blade Runner fick tveksamma treor i betyg av de svenska filmrecensenterna 1982 men nu, 45 år senare, drar filmen och alla dess omklippta varianter utsålda hus. Blir teveserier och har blivit en ur-referens i AI-debatter av alla de slag. En Klassiker av Katarina Wikars med Tora Berg, curator på Cinemateket.

  • November 13 · 9 min

    Gitarrsolot i Televisions legendariska låt Marquee Moon

    New York-gruppen Television spelade in låten Marquee Moon i en enda tagning. Trummisen Billy Ficca trodde bara att de repeterade. Gitarristen Richard Lloyd dog nyligen, 75 år gammal. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Trots några felslag och att tempot varierar starkt med intensiteten så ville inte sångaren och gitarristen Tom Verlaine ta om. Skivan kom ut 1977, med ett snyggt omslagsfoto, givetvis taget av epokens store fotograf Robert Mapplethorpe. Nick Kent hyllade Marquee Moon i New Musical Express och beskrev den som epokgörande, inte minst titellåtens fem minuter långa solo. Så hade aldrig ett gitarrsolo spelats tidigare. Karsten Thurfjell berättar i en Klassiker från 2014 med hjälp av gruppens gitarrister Tom Verlaine och Richard Lloyd.

  • November 6 · 9 min

    Rädsla urholkar själen – Fassbinders melodram utan tröst

    I Fassbinders film möter Emmi och Ali omgivningens avsky, hon en åldrad städerska och han en gästarbetare, välkommen bara så länge han arbetar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ”Rädsla urholkar själen” från 1974 är den västtyske regissören Rainer Werner Fassbinders version av Douglas Sirks Hollywoodmelodram ”All That Heaven Allows”. Hos Sirk förälskar sig en välbärgad änka i sin trädgårdsmästare, Fassbinder flyttar dramat ner i trappuppgången. En regnig kväll i München går den drygt sextioåriga städerskan Emmi (Brigitte Mira) in i en bar där gästarbetarna brukar samlas efter skiftet. Den betydligt yngre bilmekanikern Ali (El Hedi ben Salem) från Marocko bjuder upp henne till dans. De gifter sig, och grannarna, arbetskamraterna och Emmis vuxna barn vänder dem ryggen. Fassbinder har själv skrivit att vi människor inte klarar av att leva ensamma men inte heller tillsammans. Med tiden börjar också Emmi ställa villkor för Alis närvaro. En Klassiker av litteraturkritikern Sara Abdollahi.

  • November 2 · 9 min

    Kulla-Gulla – avskydd av kritikerna och älskad av läsarna

    Hon är en av de mest utskällda barnboksfigurerna i Sverige. Anklagad för att vara äckligt god, generande präktig och löjligt snäll. Varför är Kulla-Gulla som hon är? Jenny Teleman har svaret. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. "Jag har så länge bett om ursäkt för Kulla-Gulla" Så sa Martha Sandwall-Bergström i en tidningsintervju när kritikerna varit extra elaka. "Men jag ville att sådana människor skulle finnas. Flickorna skulle läsa om henne och bli som hon. Sen skulle jag lämna min stackars flicka till dem. Det var år fulla av gråt för mig och min skadade dotter. Och Kulla-Gulla var en tröst åt mig själv." Böckerna om Kulla-Gulla gavs ut mellan 1945 och 1951 och var flickböcker som avskyddes av kritikerna men älskades av läsarna. Det är nu 75 år sedan den sista boken kom ut. En saga på rullande småländska om statarliv och godsherre-mentalitet, hunger, solidaritet, kärlek och hat som omvärderats från "sentimentalt dravel" till "Vilhelm Moberg för barnen".

  • October 26 · 10 min

    Skända flaggan – konsten som beslagtogs av polisen

    I raseri mot överdriven svensk nationalism skapar konstnären Carl Johan De Geer år 1967 ett konstverk med en brinnande svensk flagga. Det kommer sluta i domstol. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det var under en vernissage på Galleri Karlsson i Stockholm som förbipasserande slog larm. När polisen morgonen efter tar sig in på galleriet hittar de grafiska blad med budskap som ”Skända flaggan”, ”svik fosterlandet”, ”USA mördare” och ”Vägra vapen”. Alla blad beslagtas och kommer så småningom att förstöras. Sextio år senare är det här populära verk som har tryckts i nya upplagor och som unga konstnärer ofta gör pastischer på, men av den första upplagan från 1967 finns knappt några exemplar kvar... Eller? I programmet intervjuas Carl Johan De Geer och Jani Pellikka, föremålsintendent vid Polismuseet. En Klassiker av Jonna Spiik.

  • October 16 · 9 min

    Songs in the Key of Life – kronan på Stevie Wonders oslagbara årtionde

    Stevie Wonders mästerverk Songs in the Key of Life nämns ofta som ett av världens bästa och artisten firar det i år med en spelning i Stockholm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Songs in the Key of Life, med sina 17 låtar och en bonus-EP med fyra till, debuterade högst upp på Billboardlistan 1976. Sen fortsatte det toppa listan: totalt fjorton veckor i rad. Fyra Grammys kammade det också hem. Men allt det där är bara starten för ett album som alla från Prince till Mariah Carrey och Kanye West kallat för alla tiders allra bästa. Kulturredaktionens Joakim Silverdal har djupdykt i musiken och låter oss följa med tillbaka till det explosiva crescendot på Stevie Wonders magnifika 70-tal.

  • October 9 · 9 min

    Migrationer – en livslång dikt som krävde att bli fri

    Gloria Gervitz var poet, född i Mexico City, och hon skrev på samma dikt i 46 år, ”Migrationer”, mellan 1976-2022. Det som blev kvar, destillatet, var det hon och dikten tillsammans kommit fram till. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är en orolig dikt, som oavlåtligen rör sig mellan tiderna, mellan jag-hon-du, barndom och ålderdom, döda och levande. En galen flicka ser på mig inifrån jag är intakt I dikten finns lager på lager av ögonblick: flickan, modern, urmödrarna. En judisk farmor, flickan som kom från Kiev i det tidiga 1900-talet, reste över havet. Här finns en vacker bortvänd mor som spelar bridge och röker, en flicka som onanerar i eftermiddagarnas hetta när barnflickan sover, en mormor som tänder sabbatsljusen, dör av drömmar. Migrationer blev slutligen en flod utan punkter, orden irrar på sidorna, villrådiga frågor, språken blandas: engelska, jiddisch, spanska, judiska ritualer, grekisk mytologi. Dikten återkom i mitt sjunde decenniums vemod, mer levande närmare döden, skriver Glora Gervitz i efterordet, och sen när hon hade slutat skriva, i slutet av sitt sjunde decennium så dog hon men mellan hon var 44 och 78 år så bebodde Migrationerna henne. ”Jag levde för att befinna mig i dikten, att vänta på den, ta emot den när den kom”, så skrev hon. I åratal har jag talat ett språk som inte är mitt är jag händelsevis redo att dö? I sju olika upplagor kom den ut på spanska, och den sista versionen av "Migrationer" kom ut på svenska i Hanna Nordenhöks översättning 2022. En Klassiker av Katarina Wikars om Glora Gervitz med Hanna Nordenhök.

  • October 2 · 9 min

    Strändernas svall –  en roman om kriget och det närvarande

    Precis efter krigsslutet kom Strändernas svall, Eyvind Johnsons omdiktning av Homeros Odysséen, där krigets fasor skakar en man som bara kanske är en hjälte. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Jenny Aschenbrenner läser tillsammans med författaren Ida Linde om en klassiker från 1946, skriven av en arbetarförfattare som tog sig långt från kroppsarbetet och svälten, ända till Svenska Akademien och Nobelpriset. En roman om det närvarande som ställer den radikala frågan: Tänk om Odysseus var en människa?

  • September 25 · 9 min

    The Passenger – Iggy Pops hyllning till kollektivtrafiken

    ”The Passenger” från 1977 är en livsbejakande låt av punkens gudfader, hans i särklass mest spelade med en lallande David Bowie i refrängen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett av rockvärldens enklaste och mest välkända riff uppstod i ett drömlikt tillstånd under ett blommande äppelträd och blev en hyllning till de körkortslösa och kollektivtrafiken i Berlin. Texten skrev Iggy på uppstuds i studion, precis som många låtar på albumet ”Lust for life”. Lösa textfragment upprepades medan det riff som gitarristen Ricky Gardiner skapat som i en dröm malde på. Några rader stal han rakt av från en dikt av Jim Morrison, en av hans egna idoler, som i sin tur inspirerats av beatpoeten Jack Kerouacs ”På drift”. Anna Tullberg berättar bakgrundshistorien till ”The Passanger” försommaren 1977 i Berlin.

  • September 18 · 9 min

    Brassaï var nattens och blickarnas fotograf

    Det ikoniska fotografiet av kärleksparet togs runt 1932 i Paris av Brassaï. Det var ett för honom typiskt motiv, både intimt och välkomponerat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I hörnet på ett franskt kafé sitter en man och en kvinna. Fotografiet är svartvitt och av titeln får vi veta att det rör sig om ett kärlekspar. Fotografiet togs kring 1932 i Paris av ungraren Gyula Halász, mer känd som Brassaï. Fotografiet av de unga älskarna har kommit att bli ett av de ikoniska fotografierna som skildrar det sociala livet i mellankrigstidens Paris, och med den där ambivalensen som osäkrar blicken. Alla dessa blickar. Vem betraktar, och vem betraktas? Flera av Brassaï bilder från den här tiden visade en annan sida av Kärlekens stad, bilder som ansågs för vågade för sin samtid. Bordeller, gayklubbar och bilder av hemlösa var exempel på motiv som Brassaï fick se utgivna först flera decennier senare, på 1970-talet. Bilderna – både ömsinta och djärva – blev omedelbara klassiker. Bland dem var bilden av kärleksparet, ”Couple d´amoureux dans un petit café parisien” en självklart lysande pärla. En Klassiker av konstnären och skribenten Oskar Kardemark. Medverkar gör också Anna Tellgren, intendent med ansvar för samlingen av fotografi vid Moderna Museet. Musiken i inslaget är ”L'Hôtel Des Amours Faciles” av Andrée Turcy, inspelad 1932.

  • September 11 · 9 min

    Mannen på taket 50 år – en film kantad av konflikter

    1976 kom Bo Widerbergs snutfilm ”Mannen på taket”. En film som förändrade den svenska kriminalfilmsgenren. Men det fanns ett stort motstånd mot att låta Bo Widerberg få göra filmen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. "Mannen på taket" blev en stor publikframgång på bio och den fick också bra mottagande internationellt. Filmen som Bo Widerberg ville göra till en svensk "French Connection". Med folkkäre Carl Gustaf Lindstedt som kommissarie Martin Beck och Håkan Serner i ett Guldbaggebelönat porträtt av hans kollega Rönn. Men SF ville inte skylta med sitt namn under produktionen och inspelningen tog en paus när filmarbetare blev sjuka av all stress. Så det var ett konfliktfylld filmande där Bo Widerberg främst av allt koncentrerade sig på skådespelarna och deras närvaro. Han ville fånga nuets andning. I Klassikern har Björn Jansson talar med Stefan Jarl som var inspelningsledare under filmningen, scriptan Agneta Elers-Jarleman och skådespelaren Sven Wollter.

  • September 4 · 9 min

    The harder they come – filmen som satte reggaen på kartan

    ”The harder they come” från 1972 lanserade en hel musikgenre för en bred publik. Rasmus Grosin om filmen som tog reggaen från Kingstons gator ut i världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Berättelsen om Ivanhoe ”Ivan” Martins resa från den Jamaicanska landsbygden till storstan förändrade musikvärlden. ”The harder they come” var den första filmen att produceras och spelas in på Jamaica. När filmen hade premiär vittnades det om upplopp på Carib Theatre i Kingston. Att säga att filmen lanserade reggaen är kanske en överdrift. Desmond Dekker hade haft listettor innan ”The harder they come” släpptes. Men det den gjorde var att sätta musiken i ett sammanhang. Visa hur gunget hängde ihop med landet Jamaica. Hur musiken var kopplat till motstånd. Han som spelade ”Ivan” hade själv gjort resan från landsbygden och fortsatt över Atlanten. I England blev Jimmy Cliff en popstjärna. Nu blev han ansiktet utåt för en musikrörelse som snart skulle explodera när Bob Marley blev en av världens mest inflytelserika artister. Och filmens soundtrack är inte att leka med.

  • August 21 · 9 min

    Ingeborg Bachmann 100 år: Malina – en roman att bli besatt av

    1971 kom Malina ut, det första verket i den österrikiska författaren Ingeborg Bachmanns projekt Todesarten, Sätt att dö. Den har en hängiven läsekrets, och kommer ständigt ut på nytt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En kvinnlig författare bor i Wien, i lägenhetens inre dväljs också Malina, som lyssnar på hennes våldsamma drömmar och betalar hennes räkningar. Hon har en relation med bankmannen Ivan, som bor på andra sidan Ungargasse, och med vilken hon talar i halva meningar medan hon röker och väntar. Vad Malina handlar om har det tvistats i mer än 50 år. Om kriget, om språket, om begäret, om våldet? Ingeborg Bachmann var en av efterkrigstiden stora tyskspråkiga författare, en poet som slutade skriva poesi. Hon skrev också hörspel, och när hon dog 47 år gammal i sviterna av en brandolycka i Rom 1973 var hon upptagen med sitt stora litterära projekt Todesarten, Sätt att dö. Katarina Wikars har gjort Klassikern och medverkar gör också översättaren Linda Östergaard och ur arkivet Johanne Lykke Naderehvandi. Uppläsare är Anna Lyons.

  • August 18 · 9 min

    Stephen Kings The Shining – en roman i skuggan av en film

    Stephen Kings tredje roman ”The Shining” hamnar ofta i skuggan av Stanley Kubricks filmatisering från 1980. Och King trivs inte i skuggan – han har alltid ogillat Kubricks film. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Stephen King brukar med sina över 50 romaner kallas för den moderna skräcklitteraturens mästare. Bland hans mest omtalade böcker hittar vi bland annat "Pestens tid", "Det" och "The Shining". Stanley Kubricks skräckfilm "The Shining" från 1980 brukar ofta toppa listor över tidernas bästa skräckfilmer, men King har alltid tyckt illa om den. "Det var en varm bok, som blev en kall film", har han ofta sagt och i veckans Klassiker tar Joakim Silverdal reda på vad det egentligen var som retade upp författaren med Kubricks film.

  • August 14 · 9 min

    Odysséen – Homeros skrev tidernas bästa reseberättelse

    ”Odysséen” skapades för 2700 år sedan och har sedan dess fascinerat lyssnare och läsare. Mikael Timm är en av dem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Grundhistorien är enkel: en man som krigat i tio år seglar hem när kriget är slut. Men det händer förstås en del på vägen så det tar tio år innan han ser sitt hus igen. Och för att få återförenas med sin hustru och son måste han utkämpa ännu en blodig strid. Odysseus träffar människoätande jättar, råkar ut för fruktansvärda monster som sliter hans män i bitar, skeppen slås sönder i hemska stormar men Odysseus. får också uppleva kärlek, vänlighet och helt vanliga problem som brist på mat. Och på vägen möter han inte bara gudar och gudinnor utan också helt vanliga människor som sysslar med matlagning och tvätt. Odysseus är en hjälte. Han är förstås stark, han är kunnig i mångahanda sysslor men framförallt är han en riktig lurifax. Han överlever genom att vara listig. Fast han behöver förstås hjälp av en och annan gudinna. Men också den sluge Odysseus glömmer ibland bort att välja sina ord och det händer att han lamslås av tvivel och sorg. Han är alltså mänsklig. Kanske är det just hans mänskliga svaghet som gör att generation efter generation känt igen sig i Odysseus trots att ingen upplevt så märkliga saker. Om författaren Homeros vet vi inget. Han försvinner bakom sin hjälte, men ibland tycks han blinka till läsaren och säga - ”Det är bara en historia - men visst är den bra!” Uppläsare: Max von Sydow

  • June 26 · 8 min

    Allen Ginsburgs Howl  – hur ett beryktat brandtal åldras

    ”I saw the best minds of my generation destroyed by madness, starving hysterical naked”. Så inleds Allen Ginsbergs, ”Howl”, ett brandtal för kreativitet, skrivande och möjligheten att forma sitt eget liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Dikten skrevs och gavs ut i mitten av 1950-talet och blev snabbt omtalad. Både för sina litterära kvaliteter och innehållets sprängkraft. Förläggaren, City Lights, anklagades för att ha publicerat och sålt en obscen bok. 520 exemplar konfiskerades och inte förrän nio experter vittnat om diktens kvalitet avslutades rättegången. Men hur har den åldrats? Sex, antikapitalism och stora författaregon - går det att ta den till sig i dag? Den frågan ställer Anton Åström i Klassikern.

  • June 26 · 9 min

    Mefisto – om att underkasta sig ondskan

    1936 skrev Klaus Mann, som var son till Thomas Mann, romanen Mefisto – om en skådespelande kameleont i Nazi-Tyskland. Mann hade likt många andra kulturellt verksamma lämnat Tyskland redan 1933. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Romanen handlar om skådespelaren Henrik Höfgen som anpassade sig till det nya naziststyret trots att han innan maktövertagandet gjort sig känd som kommunist. Hans paradroll som Mefisto i Goethes Faust symboliserar hans beredvillighet att underkasta sig ondskan, och Manns roman blev förbjuden av nazisterna. Mefist översattes till tolv språk men stötte även efter kriget på patrull i Tyskland. 1956 kom den ut i DDR men i väst hävdade adoptivsonen till skådespelaren Gustaf Gründgens att Gründgens stått modell för Manns nidbild och var förtalad. Omständliga juridiska processer följde och först 1980 gavs Mefisto ut i Västtyskland. Klaus Mann som begick självmord 1949 hävdade så länge han levde att, trots att han känt Gründgens, velat skildra en ”symbolisk typ” . Romanens sista ord lyder: ”Alla personerna i denna bok är typer, inte porträtt.” Uppläsare är Gunnar Bolin. En Klassiker av Maria Edström från 2013.

  • June 26 · 9 min

    Jag bor i Sverige – Sonja Åkessons legendariska blandbok om ensamheten

    Sonja Åkesson kallades folkhemmets skaldinna och diskbänksrealist medan hon klippte sönder språket, var på uppläsningsturnéer i blommiga bussar och uppträdde på nattliga soaréer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. 1966 kom hennes åttonde bok, Jag bor i Sverige. Det var en sorts blandbok med scentexter tänkta att sjungas. På omslaget en nerklottrad pressbyråkiosk, här är högar av prylar som ligger och skräpar i de desperat pyntade vardagsrummen, mammorna som har fått nog, de ensamma barnen, de urvattnade orden. Och här finns flera av de dikter som levt kvar som Självbiografi, Åkej, Öron och den konkretistiska Neeeeijjjj. En Klassiker av Katarina Wikars. Medverkar gör poeten Lina Ekdahl och ur arkivet poeten Jenny Tunedal, Sonja Åkesson och Lawrence Ferlinghetti.

  • June 26 · 9 min

    Här har du ditt liv – Troells svartvita mästerverk

    Jan Troells långfilmdebut ”Här har du ditt liv” brukar lyftas fram som en av svensk filmhistorias bästa. Han berättar om sin första långfilm och om hur den klassiska cykelscenen blev till. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Denna svartvita film anses som ett mästerverk, och är en historia inte bara om en ung mans bildningsresa utan även om det moderna Sveriges framväxt. Eddie Axberg är lysande i rollen som den ständigt registrerande och reflekterande Olof. I Klassikern har Mia Gerdin talat med Jan Troell om den film han gjorde 1966, och där han som vanligt svarar för regi, foto och klippning. En Klassiker från 2014.

  • June 26 · 9 min

    Trainspotting – det skotska knarkeposet som blev filmsuccé

    Danny Boyle skapade med Trainspotting ett obarmhärtigt porträtt av unga heroinister i Skottland, kryddat med stilkänsla, svart humor och ett magiskt soundtrack. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Att en roman skriven på skotsk slang om unga, tunga missbrukares liv skulle översättas till en internationell filmsuccé känns långt ifrån en självklarhet. Filmen väckte också blandade reaktioner. Trots att Lust for life kom ut nästan 20 år innan Trainspotting lanserades är det svårt att frånkoppla Iggy Pops låt från filmen. Intro-scenen är så igenkännbar att till och med The Simpsons har gjort parodi på den. Vad innebär det att ”välja livet”? Rasmus Grosin ser om Trainspotting från 1996, och blir golvad igen.

Showing 1–20 of 34 episodes