Gräns

Sveriges Radio

Gräns är en podd om försvar och om hoten mot Sverige Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ansvarig utgivare: Jenny Gustavsson

Play

Open in

26 episodes
fortnightly
Avg 22 min
Swedish

Episodes 26

Newest Oldest Longest

All20 Unplayed20 In progress0 Played0

Counted on this page — what you have heard stays on this device, so it is not something the list can be paged by.

September 29 · 25 min
Så redo är Sverige när Ryssland höjer hotnivån
Sverige är sårbar mot attacker i gråzonen mellan krig och fred. Och det utnyttjar fienden. För att möta hoten kan Sverige behöva ändra grundlagen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En natt i slutet av augusti klättrar en maskerad person över stängslet till Polens största privata vapentillverkare WB Electronics drönarfabrik och sätter eld på anläggningen. Drönarkomponenter värda tiotals miljoner kronor går upp i rök. Händelsen är en i raden av misstänkta sabotage mot försvarsföretag i flera Natoländer den senaste månaden. Det som sker beskrivs som en del av Rysslands krigföring. Mindre attacker, i en jämn ström som skapar osäkerhet och pressar samhällen utan att nödvändigtvis passera gränsen till öppet krig. I Sverige används ofta begreppet gråzon för att beskriva den typen av situation. – Rättsligt sett existerar ingen gråzon, utan Sverige är antingen i fred eller så är vi i krig, säger Jessica Appelgren, chef på enheten för totalförsvarsjuridik på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. En risk med den typen av angrepp är att temperaturen gradvis höjs utan att Sverige hinner reagera tillräckligt snabbt. Det är en sårbarhet som en motståndare kan försöka utnyttja. – En motståndare som vet att systemet för totalförsvar bygger mycket mer på ett aktivt beslut och implementering av lagstiftning, kan ju spela på det och göra att vi blir långsamma med att höja beredskapen och då kanske vi blir mindre effektiva att faktiskt hantera det som sker, säger Marika Ericson, lektor i operativ juridik och folkrätt vid Försvarshögskolan. Hybridhot eller andra kriser som sker i fredstid är svåra att hantera för myndigheter och regering. Och det finns ett lagförslag som är redo att klubbas så fort Sverige har en ny regering som går ut på att ändra grundlagen och ge regeringen mer handlingsutrymme vid en krissituation i fredstid. Det kan till exempel handla om att inskränka våra fri- och rättigheter nästa gång det blir en pandemi eller kanske för att hantera en fientlig stat som attackerar Sverige med okonventionella metoder. – Där vill man helt enkelt lägga in ett till ett nytt kapitel i regeringsformen som ska handla om allvarliga fredstida krissituationer. Det kan gälla till exempel. inskränkningar av fri- och rättigheter andra civilrättsliga frågor, straffskatt och så vidare. Andra lagar om det blir krig Till skillnad från hur myndigheter och regering kan styra i fred så gäller helt andra spelregler i krig. Om Sverige skulle attackeras kan regeringen fatta beslut om att höja beredskapen. Vid högsta beredskap aktiveras delar av totalförsvaret och flera juridiska oklarheter kring myndigheternas mandat försvinner. – Så det är ett sätt att strömlinjeforma en organisation, tydliggöra uppgifter och ansvar för att hantera just den här händelsen, säger Marika Ericson. Höjd beredskap handlar inte bara om vem som fattar beslut och vilka uppgifter som ska prioriteras. Det innebär också att staten får nästan oinskränkt rätt att använda alla svenska medborgare mellan 16 och 70 år totalförsvaret. – Vilket i princip betyder att du är skyldig att tjänstgöra i totalförsvaret i den omfattning som hälsa och kropp tillåter, säger Jessica Appelgren. Lagar i fredstid inte mesiga Det går såklart inte att aktivera totalförsvarslagar om det sker hybridattacker, det är också det som gör hybridhotet så effektivt. – Vi måste ha en medvetenhet om att vårt rättssystem kan användas som en spelplan av aktörer som vill oss illa, säger Appelgren Men ett lika stort problem kan vara att myndigheter ibland tolkar lagen för milt. De tror inte de har mandat att ingripa. – Det är en allmän känsla av att vi står bakbundna. Det är lagens fel, för det finns inte möjligheter att göra det vi vill, säger Appelgren Jessica Appelgren chef på enheten för Totalförsvarsjuridik på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI. – Vi har ju offentliga aktörer med jättestort våldsmandat. Det går att göra allt möjligt redan i fredstid. Okunskap om vad lagen säger, och en oförmåga att använda den effektivt kan få konsekvenser för svensk säkerhet. TEXT: Sylvia Dahlén Medverkande: Jessica Appelgren, Chef på Enheten för otalförsvarsjuridik på Totalförsvarets forskningsinstitut Marika Ericson, Lektor i operativ juridik och folkrätt vid Försvarshögskolan Mathias Johansson, Enhetschef på Plikt- och prövningsverket Programledare: Claes Aronsson och Sylvia Dahlén Producent: Kalle Glas Ljudkällor: SR, Vice, BBC, TT Ansvarig utgivare: Jenny Gustavsson
September 15 · 25 min
Därför är det viktigt med kvinnor i kriget
Omkring 15 procent av den militära personalen kvinnor, trots att Försvarsmakten säger sig vilja spegla hela samhället. Men vad spelar det för roll? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kvinnor i Försvarsmakten är fortfarande en minoritet. Bara omkring 15 procent av den militära personalen är kvinnor, trots att värnplikten är könsneutral och både kvinnor och män kan kallas till mönstring. Samtidigt gör fysiska krav – och bilden av försvaret som en grönklädd mansvärld – att många kvinnor faller bort tidigt. Den största förändringen för jämställdhet i försvaret på senare tid kom 2017. Då väcktes den vilande värnplikten igen och blev könsneutral. I teorin blev det alltså obligatoriskt också för kvinnor att göra lumpen. I praktiken är det fortfarande betydligt fler män som rycker in. Bland de värnpliktiga är omkring 16 procent kvinnor. En förklaring är att många kvinnor sorteras bort redan i den första mönstringsfasen. – Man ser fortfarande det militära som något lite manligt präglat och då blir kvinnor mer oroliga för att inte klara av det. Då blir de mindre motiverade och svarar osäkert på mönstringsunderlagen, säger flottiljamiral Jonas Hård af Segerstad, utbildningschef i Försvarsmakten. Många kvinnor faller också bort på grund av styrketestet. Till flera befattningar krävs mycket muskelstyrka, och Försvarsmakten vill inte sänka krav som behövs för att soldater ska klara sin utbildning och inte skadas. – Kraven finns av två skäl. Det ena är att man ska klara av den befattning man utbildas mot. Det andra är att personer inte ska riskera att skada sig under grundutbildningen, säger han. Men alla jobb i dagens försvar kräver inte samma fysiska styrka. – Man tänker ofta på den fysiska, starka soldaten i skogen i gröna kläder. Den rollen finns och är viktig. Men dagens försvar handlar också om teknik, cyber och mycket avancerade system, säger Frida Linehagen, forskare vid Försvarshögskolan. Men vill kvinnor försvara landet? I mätningar om militär försvarsvilja säger kvinnor mer sällan än män att de vill bidra till det militära försvaret. I en undersökning uppgav 24 procent av kvinnorna att de var beredda att bidra militärt i en krissituation. Bland männen var siffran 53 procent. Men det betyder inte att kvinnor saknar försvarsvilja: – Försvarsvilja finns hos kvinnor, men den tar sig inte alltid militärt uttryck. Ett starkt militärt försvar minskar ju inte nödvändigtvis de här riskerna. Därför brukar kvinnor vara mer benägna att betona förebyggande insatser och samhällsresiliens, säger Jenny Hedström, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan. Pandemin visade hur avgörande sådana funktioner kan vara. När samhället pressades hårt var det till stor del kvinnor inom vård och omsorg som bar upp centrala samhällsfunktioner. I krig blir de uppgifterna ännu viktigare: barn ska ha någonstans att gå, äldre behöver mat och mediciner, sjuka måste vårdas och vardagen måste fortsätta fungera. Men sådant arbete får sällan samma status som militära insatser. – När vi tänker på säkerhet i väldigt snäva militära termer blir det som att vi nästan blir lite blinda. Allt vi tänker på är soldater och drönare och vapen, säger Hedström. Kvinnor hittar andra vägar Även när kvinnor inte släppts in i det militära har de hittat andra sätt att bidra. Ett svenskt exempel är Lottakåren, en frivillig försvarsorganisation för kvinnor. Organisationen har ofta mötts av fördomar om att lottor mest lagar mat eller servar soldater. Men historiskt har uppgifterna varit betydligt bredare. Under andra världskriget växte Lottakåren kraftigt i Sverige. – Vi hade vår storhetstid 1943–44 ungefär, då vi var över 110 000 medlemmar, säger Anna Nubäck, generalsekreterare för Lottakåren. Lottor arbetade bland annat med luftbevakning, samband och stabstjänst. De så kallade tornsvalorna spanade efter flygplan från torn runt om i Sverige. Efter flera decennier av minskande medlemsantal vände utvecklingen efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022. Då ökade engagemanget igen. – När någonting händer i närområdet, något så förskräckligt, och man inser att det kan hända vem som helst, då ökar engagemanget, säger Anna Nubäck. Även i Ukraina har kvinnor tagit en allt större plats i kriget. De har deltagit som soldater, befäl, sjukvårdare, underrättelsepersonal och drönaroperatörer. – Kvinnor har där deltagit i både det civila och militära försvaret, säger Frida Linehagen. Det finns mer än 50 000 aktiva kvinnliga militärer i Ukraina. Enligt Frida Linehagen var det först svårt för många att hitta sin plats, men det har förändrats. – Nu har man förstått hur viktiga de är och att man behöver dem i kriget, säger hon. Därför är behövs kvinnor i krig Totalförsvaret kräver att både män och kvinnor gör sin plikt, så då spelar det väl ingen roll om männen är i det militära försvaret och kvinnorna i det civila. Men enligt forskningen så spelar det visst roll. Ett skäl till exempel är att freden blir mer beständige och kvinnor är delaktiga. – Jämställdhet och hållbar fred är ömsesidigt förstärkande. Så från det perspektivet behövs det mer kvinnor i försvaret. Speciellt i roller där beslut tas om försvar och säkerhet. Ytterligare ett skäl handlar om skyldigheter och rättigheter. – Det bästa försvaret är ett försvar som speglar samhället. Då når man bäst effektivitet och bäst robusthet. Man får in många perspektiv. Man kan uppnå tillit i befolkningen på ett helt annat sätt om man speglar befolkningen, Anna Nubäck, generalsekreterare för Lottakåren. Nya krav Men en sak som är svår att komma runt är de fysiska kraven vid mönstringen som är det momentet där många kvinnor sållas bort. Och det pågår just nu en översyn om man kan sänka kraven för vissa befattningar inom försvarsmakten. Befattningar som tidigare krävde en annan fysik styrka än den gör idag. – Med mycket ny teknik så kan det vara att någonting som för länge sedan krävde enorm muskelcykel inte [05:00] kräver det längre. Då ska vi ju inte ha de kraven, säger Jonas Hård af Segerstad är utbildningschef på Försvarsmakten. Men det handlar inte bara om att sänka kraven, en del i arbetet med att få fler kvinnor att klara mönstringen som sedan kan leda till att man söker sig till Försvarsmakten är att informera tydligare vad som krävs för att klara de fysiska kraven och till och med erbjuda förberedande träning. – Om man bara fysiskt tränar lite extra under några månader så kan man klara mycket högre krav och också att man under grundutbildningen är ännu bättre på att ha en målmedveten stegring av ansträngningen så att man får möjlighet att bygga upp sin förmåga under själva grundutbildningen, säger Jonas Hård af Segerstad är utbildningschef på Försvarsmakten. Medverkande Jenny Hedström är docent i krigsvetenskap på Försvarshögskolan Frida Linehagen, är Kapten i Försvarsmakten och har skrivit en avhandling om jämställdhet inom Försvarsmakten och forskar vid Försvarshögskolan, och forskar för tillfället vid Kings College. Anna Nubäck, är generalsekreterare för Lottakåren. Jonas Hård af Segerstad, Flottiljamiral och utbildningschef på Försvarsmakten. Programledare: Sylvia Dahlén & Claes Aronsson Reporter: Josefine Owetz Producent: Kalle Glas Ljudkällor: BBC, SR, Radio Ellen, Lottakåren, YLE, SVT
September 9 · 35 min
Musikens roll i krig
Gräns spelas in live på scen från Berwaldhallen och ställer frågan om inte krig alltid varit tonsatt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På scen: Anders Ahliny, medlem i Militärmusiksamfundet och Joakim Silverdal kulturjournalist på Sveriges Radio. Programledare är Claes Aronsson. Låtlista Edwin Starr - War Tchaikovsky 1812 Overture with 105mm Cannons Ulla Billquist - Min soldat Barry Sadler - Ballad Of The Green Berets Toby Keith - Courtesy Of The Red White And Blue YARMAK Creedence clearwater revival - . Fortunate Son Green Day - American Idiot The Cranberries - Zombie Bob Dylan - Blowing in the Wind Thomas Mapfumo and the Blacks Unlimited - Vanofira Chiiko Black Sabbnath - War Pigs Sabaton - The Last Stand
September 1 · 25 min
De ska försvara Sverige på valnatten
Försvarets Radioanstalt, FRA kommer ha sitt vakande öga öppet på valnatten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Klockan 20:00 på kvällen den 9 september 2018 var det stort jubel på Sverigedemokraternas valvaka. Enligt de preliminära siffrorna från Valu, skulle partiet få nästan 20 procent av rösterna och bli största parti. Men för den som ville följa rösträkningen på Valmyndighetens hemsida blev det allt svårare att komma in på sidan och strax före 21:00 slocknade sidan helt. I tv-valvaka märktes det inget av it-strulet. Valmyndigheten rapporterade in löpande till alla stora medier och allt gick att följa. När kvällen övergick i natt och nästan alla röster var räknade visade det sig att de höga, preliminära siffrorna som Sverigedemokraterna fått, inte stämde. Partiet blev inte näst största parti. Många anhängare blev så besvikna att de inte trodde att det var sant. Bokstavligen. – Då spreds narrativet att vi själva (Valmyndigheten. red.anm) förändrade valresultatet. Vi tog ner webbplatsen för att förändra valresultatet och därför misstämde det väldigt mycket på det som var när sidan gick ner med det som var när sidan kom upp, säger Anna Nyqvist Kanslichef på Valmyndigheten. Det som hade hänt på kvällen var att någon utfört en överbelastningsattack mot Valmyndigheten. Den påverkade som sagt inte rösträkningen på något sätt. Och trots att den här typen av attacker är simpel, fick den konsekvensen att vissa medborgare medborgare i Sverige började ifrågasätta valets legitimitet. – Det är vanligt att jobba på det sättet med en cyberattack som samtidigt bidrar till en ryktesspridning, säger Anna Nyqvist. Artificiell intelligens Sedan cyberattacken 2018 har mycket hänt som kan hjälpa den som vill hacka sig in i system och skapa kaos. Ett exempel i närtid är AI-modellen Mythos från företaget Anthropic som rekordsnabbt kunde hitta säkerhetsbrister i it-system. Ett sådant vapen i fel händer kan skapa stor skada. Hittills är det bara ett fåtal aktörer som fått tillgång till Anthropics allra kraftigaste språkmodell. Men det är ingen garanti. – Det är lätt att stirra sig blint och säga att Mythos är den enda läskiga. Tur att det inte finns så mycket mer. Men det finns kapabla modeller. Det finns både stängda modeller hos OpenAI, men även öppna modeller som alla kan göra otrevliga saker redan nu, säger Sebastian Öberg AI-forskare på FOI Det behövs inte särskilt mycket fantasi för att inse att någon aktör med hjälp av en AI-modell först kan hacka ett system, ta över det och samtidigt orkestrera en informationsoperation som ska få människor att misstro valsystemet. Det finns inga konkreta hot mot Sverige och det svenska valet den 13 september. Men tittar man på hur det sett ut vid tidigare val och vid val runt om i Europa i närtid så är val prioriterade mål. Frågan är inte om, utan hur omfattande en attack blir. – Jag skulle bli förvånad om det inte var några attacker. Sen om allmänheten få ta del av att de här attackerna ägt rum? Det är inte lika självklart, skulle jag säga. Men det kommer definitivt att vara attacker, säger Öberg. Valnatten I ljuset av allt som skett vid tidigare val, så är det inte konstigt att svenska myndigheter är på tårna inför, under och efter årets val. Och en nyhet i år är att Regeringen har utsett en av spjutspetsarna inom svensk underrättelsetjänst att skydda valet. – Vi har ett uppdrag från regeringen där vi ser till att bedöma hur hotläget ser ut inför valen från cybersäkerhetsperspektiv. För att säkerställa att vi har en god cybersäkerhetsnivå på de verksamheterna också inför valet, säger John Billow är chef för Nationellt cybersäkerhetscenter, NCSE vid Försvarets radioanstalt, FRA Tillsammans med flera andra myndigheter kommer FRA:s cyberförsvarsenhet NCSC att bevaka så att ingen försöker sig på någon attack som den vi såg 2018. – Där sitter vi tillsammans för att snabbt reagera. Vi har vår operativa CSIRT-enhet, utöver andra förmågor som finns hos de olika myndigheterna, så att vi kan koordinera det snabbt. och reagera och stötta Valmyndigheten, säger Billow Medborgarens ansvar Myndigheterna är alltså på tårna inför valnatten. Men det är inte enbart de som kan försvara valets legitimitet. Lika stort ansvar ligger på alla de som ska rösta. För om det dyker upp påståenden i sociala medier så betyder inte det att de är sanna. Och påverkansoperationer går att motverka med ganska enkla medel. – Man kommer ganska långt på att kontrollera källan. Att försöka bekräfta information via en annan källa. Vanlig digital källkritik är en jätteviktig del av vår motståndskraft när det gäller psykologiskt försvar, säger Karin Lönnheden vid Myndigheten för psykologiskt försvar. TEXT: Kalle Glas Medverkande: Anna Nyqvist, Kanslichef på Valmyndigheten Sebastian Öberg, forskar på AI-system på avdelningen för cyberförsvar och ledningsteknik på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. John Billow, chef för Nationellt cybersäkerhetscenter, NCSE vid Försvarets radioanstalt, FRA Karin Lönnheden, Myndigheten för psykologiskt försvar. Programledare: Claes Aronsson och Sylvia Dahlén Reporter: Josefine Owetz Producent: Kalle Glas Ljudkällor: SR, SVT, Fox News, ExpressenTV, SwebbTV, AP
August 24 · 1 min
Poddtips: Bakom pengarna
Lyssna på den nya ekonomipodden som försöker förklara hur samhället hänger ihop - och vad som händer Bakom pengarna. Lyssna i appen Sveriges Radio.
August 18 · 25 min
Så överlever civilbefolkningen Putins terrorbombningar
Gräns går igenom några avgörande händelser i Rysslands krig mot den Ukrainska civilbefolkningen och vilka lärdomar Sverige borde dra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har inte bara varit ett militärt krig. Det har också blivit ett krig mot det civila samhället. El, värme, vatten, järnväg och räddningstjänst har gång på gång blivit måltavlor för ryska attacker. Vintern 2026 blev en av de tuffast under det fyra år som gått sedan den fullskaliga invasionen. – Det var ett Kiev i totalt mörker, tjockt islager utomhus, is och kondens inomhus. I perioder fanns ingen värme och ingen el, säger Sveriges Radios Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti När infrastrukturen slogs ut sattes stora värmetält upp i hårt drabbade områden. Dit kunde människor komma för att värma sig, få kaffe, mat och ibland träffa psykologer. – Det var ett väldigt stort civilt engagemang som höll folk vid liv, säger Lubna El-Shanti Människor fortsatte också att gå till jobbet, trots kyla, mörker och återkommande attacker. Enligt Lubna El-Shanti är det en viktig del av Ukrainas motståndskraft: att vardagen fortsätter så långt det är möjligt. Snabba reparationer efter attacker Värmetält är en nödlösningen, för att samhället ska fungera måste infrastruktur som bombas lagas snabbt. Det är också nåt Ukraina blivit bra på med tiden. – Man blir verkligen imponerad av Ukrainas förmåga att återställa kritisk infrastruktur, säger Robert Wallén, chef för avdelningen operativ hantering på Myndigheten för civilt försvar Även järnvägen har blivit ett viktigt mål. Eftersom inget civilt flyg går över Ukraina är tågen avgörande för både människor och varor. När räls skadas kan arbetare ibland laga den på bara några timmar, så att trafiken kan fortsätta. Räddningstjänsten under hot Räddningstjänst och sjukvårdare som rycker ut till raserade hus efter robot- och drönarattacker – riskerar själva att bli måltavlor. Metoden kallas ”doubl tap” och går ut på att Ryssland attackerar samma mål två gånger, men med några minuters mellanrum så att de som ska rädda människor själva riskerar livet. – Många räddningsarbetare har dödats på det här sättet när de försöker rädda civila, säger Lubna El-Shanti Lärdomar för Sverige Allt som Ukraina utsatts för är också sådant Sverige måste dra lärdomar ifrån, men ännu viktigare är att lärdomarna omsätts i praktiskt handlande redan nu och att insatser görs när det redan är för sent, menare Robert Wallén chef för avdelningen operativ hantering på Myndigheten för civilt försvar – Det som inte fungerar i vardagen kommer inte fungera bättre när det är krig, säger Robert Wallén. Medverkande: Lubna El-Shanti, Sveriges Radios Ukrainakorrespondent Robert Wallén, chef för avdelningen operativ hantering på Myndigheten för civilt försvar Programledare: Sylvia Dahlén Tekniker Mats Jonsson.
August 4 · 25 min
Därför förlorade Ryssland kontrollen över Svarta havet
Gräns går igenom några avgörande händelser i Rysslands sjökrig mot Ukraina och vilka lärdomar Sverige borde dra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När Ryssland inledde sitt fullskaliga anfall mot Ukraina 2022 såg styrkeförhållandena till sjöss ut att vara givna. Den ryska Svartahavsflottan var överlägsen. Ukraina saknade en flotta som kunde mäta sig med Rysslands stora örlogsfartyg. Ändå har kriget i Svarta havet utvecklats till en av de tydligaste symbolerna för Ukrainas förmåga att överraska, anpassa sig och slå mot en militärt starkare motståndare. Den lilla ön som blev en stor symbol Ett av de första avgörande ögonblicken kom vid Ormön, eller Snake Island, i västra Svarta havet. Ön är liten och i sig inte särskilt imponerande. Men dess läge, nära sjöfartslederna och utloppet från Donau, gjorde den strategiskt viktig. När ryska styrkor tog kontroll över ön i början av invasionen blev den också en stark symbol för krigets första dagar. Det var där en ukrainsk gränsvakt enligt uppgifter ska ha svarat ett ryskt örlogsfartyg med orden: – Ryskt krigsfartyg, dra åt helvete. Formuleringen spreds över världen och blev en bild av ukrainskt motstånd. Men Ormöns betydelse var inte bara symbolisk. När Ukraina några månader senare pressade bort Ryssland från ön visade det att rysk kontroll över västra Svarta havet inte var total. – Ön i sig är nog inte viktig, men det faktum att man återerövrade den och tryckte bort Ryssland är viktigt, säger Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan. Enligt honom handlade återtagandet om att Ukraina först lyckats slå ut eller skada de fartyg som skyddade ön, och därefter gjort det omöjligt för Ryssland att stanna kvar. Det blev ett tidigt tecken på något som senare skulle bli tydligt: Ukraina kunde påverka sjökriget utan att möta Rysslands flotta fartyg mot fartyg. Moskvas fall förändrade bilden Den största prestigeförlusten för Ryssland kom när Ukraina sänkte kryssaren Moskva, Svartahavsflottans flaggskepp. Händelsen blev både militärt och psykologiskt viktig. Den visade att stora fartyg inte längre är säkra bara för att motståndaren saknar en traditionell flotta. – Man kan utan att ha en egen flotta sänka ett sånt här stort fartyg, säger Hans Liwång. Sänkningen av Moskva var också ett kvitto på ukrainsk teknisk och industriell förmåga. Fartyget träffades av ukrainska Neptunrobotar, utvecklade och tillverkade i Ukraina. Det blev en påminnelse om att kriget inte bara avgörs av importerade vapensystem, utan också av ett lands egen förmåga att snabbt utveckla, producera och använda ny teknik. – Ukraina har väldigt tydligt visat att deras näringsliv och industri är en viktig kugge i att stå upp mot Ryssland, säger Hans Liwång. Små drönare mot stora fartyg Den ukrainska utvecklingen har blivit ännu tydligare genom användningen av sjödrönare. System som Magura V5 och Sea Baby beskrivs i praktiken som obemannade, snabba farkoster, ofta byggda med civila komponenter. De kan fyllas med sprängmedel och styras mot utvalda mål. Jämfört med stora örlogsfartyg är de billiga, men de kan ändå orsaka stor skada. – Det har visat sig att Ryssland är dåliga på att försvara sig mot det, säger Hans Liwång. Sjödrönarna har använts mot fartyg, hamnar och rysk infrastruktur långt från Ukrainas kust. Effekten har blivit att Ryssland tvingats dra tillbaka delar av sin flotta och att hotbilden i Svarta havet förändrats. Det är inte längre självklart att det största fartyget ger störst kontroll. Exporten blev möjlig igen Konsekvenserna märks också civilt. När Ryssland inte längre på samma sätt kunnat dominera västra Svarta havet har Ukraina kunnat återuppta delar av sin export från hamnarna kring Odessa. Spannmål och andra varor har åter börjat lämna landet via sjövägen, trots återkommande ryska attacker mot hamnar och infrastruktur. Erik Froste, expert på sjöfart och rådgivare åt EU i Ukraina, beskriver hur exporten först stoppades nästan helt när kriget bröt ut. Det bidrog till stigande spannmålspriser och oro i länder som är beroende av ukrainsk export. Senare öppnades en spannmålskorridor genom ett avtal mellan FN, Turkiet, Ukraina och Ryssland. När Ryssland lämnade avtalet hittade Ukraina nya sätt att få ut varor, bland annat genom att följa territorialvatten längs västra Svarta havet. – Nu är det de tre stora hamnarna där det är drift varje natt hela tiden. Det tuffar på, säger Erik Froste. Lärdomar för Sveriges nya fregatter Kriget i Svarta havet väcker också frågor för Sverige. Regeringen har beslutat att köpa fyra nya fregatter från Frankrike, en affär värd över 40 miljarder kronor. Men lärdomar från kriget i Svarta havet visar att stora fartyg är sårbara, det visar inte minste sänkningen av kryssaren Moskva. Men samtidigt ska man inte dra för långt gånga slutsatser. Till exempel verkar ryska marines förberedelser varit för dåliga. – Det är inte fartyg som är i närheten av det skick de borde vara i. Det är inte besättningar som beter sig i närheten av hur de borde bete sig, säger Hans Liwång. TEXT: Sylvia Dahlén Medverkande: Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan Erik Froste, expert på sjöfart och rådgivare åt EU i Ukraina Programledare: Sylvia Dahlén Producent Kalle Glas
July 21 · 25 min
Ukrainakrigets första timmar visar att svenska Flygvapnet tänkt rätt
Gräns går igenom några avgörande händelser i Rysslands luftkrig mot Ukraina och vilka lärdomar Sverige borde dra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Glidbomber, drönare och attacker långt bakom fronten har förändrat kriget i luften. Nu drar Sverige nya lärdomar om hur ett framtida angrepp kan behöva stoppas långt bortom det egna territoriet. När Ryssland inledde den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022 var målet att snabbt slå ut det ukrainska luftförsvaret. Flygbaser, radarstationer, luftvärn och ledningscentraler attackerades. Men trots ett starkare flygvapen lyckades Ryssland inte ta kontroll över luften. — Ukraina hann sprida sina flygstridskrafter och sitt luftvärn, säger Carl Bergqvist, chef för Luftstridsskolan. Glidbomberna förändrade kriget En av de stora förändringarna i luftkriget är de ryska glidbomberna. De kan släppas flera mil från målet och orsaka stor förstörelse utan att flygplanet behöver flyga nära fronten. Det gör dem svåra för Ukraina att stoppa. — De är svåra att upptäcka och ännu svårare att skjuta ner, säger Andreas Hörnedal, forskningsledare på FOI. Samtidigt är glidbomberna beroende av satellitnavigering – något som går att störa ut. Drönare långt inne i Ryssland Ukraina har också visat att kriget i luften inte bara handlar om stridsflyg. I operation Spindelnät attackerades flera ryska flygbaser samtidigt med drönare. Enligt Ukraina förstördes omkring 40 ryska bomb- och spaningsflyg. — Det var ett fantastiskt sätt att kompensera för att man saknade långräckviddiga vapensystem, säger Carl Bergqvist. Sverige vill stoppa hotet tidigare För Sverige handlar lärdomarna om att kunna sprida flyg och luftvärn, skydda baser och hålla igång ett krig under lång tid. Men också om ett större skifte: att kunna slå mot hotet innan det når Sverige eller Natos territorium. — Det är ingen liten förändring, utan en väldigt stor förändring, säger Carl Bergqvist. Sverige har bland annat påskyndat införandet av kryssningsrobotar till Gripensystemet och tidigarelagt satsningar på egen rymdförmåga. Medverkande: Andreas Hörnedal, forskningsledare på FOI med inriktning mot luftdomänen, och Carl Bergqvist, chef för Luftstridsskolan. Programledare: Klas Aronsson. Producent: Kalle Glas Tekniker: Mats Jonsson
July 7 · 25 min
Så körde Putins armé fast i Ukraina
Gräns går igenom några avgörande händelser i Rysslands landkrig mot Ukraina och vilka lärdomar Sverige borde dra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den 24 februari 2022 inledde Ryssland sin fullskaliga invasion av Ukraina. Målet var att snabbt ta Kiev. Men redan under krigets första dygn kom en händelse som skulle bli avgörande. På Hostomelflygplatsen utanför Kiev försökte ryska luftlandsättningsförband skapa en språngbräda för att flyga in fler soldater och tung materiel. Planen byggde på överraskning, snabbhet och föreställningen att Ukraina skulle vika. Så blev det inte. Ukrainska soldater, logistiker, underhållspersonal och nationalgardister gjorde motstånd. Ryssarna tog sig in på flygplatsen, men kunde inte använda den som tänkt. – Istället för att få den här språngbrädan in mot Kiev så blir det en gravplats för många av de bästa ryska soldaterna, säger Joakim Paasikivi. Även små marginaler spelade in. Ukrainska vinterunderhållsfordon hade ställts tvärs över landningsbanan och en rysk robotattack mot baracker där ukrainska soldater fanns missade sitt mål. – Det är lätt att glömma att under de här första månaderna var det flera tillfällen där det verkligen stod och vägde, säger Jussi Myllyluoma. Ukraina gick på offensiven Efter att Ukraina lyckats försvara Kiev gick kriget in i en ny fas. I september 2022 kom Charkivoffensiven, där ukrainska förband snabbt tog tillbaka stora områden i nordöstra Ukraina. Enligt Joakim Paasikivi handlade framgången inte främst om ett enskilt vapensystem, utan om förmågan att röra sig snabbt och få Ryssland att reagera på ukrainska villkor. – Snabbhet, djärvhet och förmåga, säger Joakim Paasikivi. Han beskriver offensiven som ett exempel på klassisk krigskonst, där Ukraina skapade kaos i den ryska grupperingen och överbelastade det ryska beslutssystemet. Drönarna förändrade fronten Efter den rörliga fasen 2022 blev fronten allt mer stillastående. Drönarna började dominera slagfältet. Jussi Myllyluoma jämför drönarnas roll med molotovcocktailen: något som uppstår ur brist, uppfinningsrikedom och akut behov. När Ukraina saknade ammunition och materiel hittade man sätt att använda enkla drönare tillsammans med till exempel RPG-granater. – Man tar det man har och ser att vi kan sätta ihop A och B och få en pryl som har en verkan på motståndaren, säger Jussi Myllyluoma. Observationsdrönare gjorde det mycket svårare att röra sig utan att bli upptäckt. FPV-drönare och andra system gjorde att soldater, fordon och sjuktransporter kunde angripas snabbt. – Är man upptäckt är det stor risk att man blir dödad, säger Joakim Paasikivi. Ett blodigt stillestånd Resultatet är ett krig där frontlinjerna rör sig långsamt, men förlusterna ändå är enorma. Stridssjukvården har också blivit allt svårare, eftersom evakuering från främsta linjen ofta innebär livsfara. – Nu är det näst intill omöjligt att evakuera folk från främsta linjen, säger Joakim Paasikivi. Frågan är hur manöverkriget ska kunna återuppstå. Så länge fordon upptäcks och slås ut nästan direkt blir större offensiver mycket svåra. Därför utvecklas nu olika motmedel mot drönare. Sverige lär av Ukraina För Sverige och Nato är lärdomarna konkreta. Ukrainska drönarpiloter har bjudits in till övningar för att visa västliga förband vad som inte längre fungerar. – Vi behöver lära oss saker. Ett bra sätt att lära sig är att få smisk, säger Jussi Myllyluoma. Men experterna varnar för att stirra sig blind på Ukraina. Ett krig i Norden skulle inte se likadant ut. Ukrainas öppna landskap skiljer sig från skog, kyla, dimma och terräng i Sverige och Finland. – Vi behöver kunna operera med och utan drönare. Gärna med, men drönare kommer inte alltid att funka, säger Jussi Myllyluoma. Drönare ersätter inte soldater Drönare är här för att stanna. De blir en ny bottenplatta i krigföringen, något alla förband måste kunna använda och skydda sig mot. Men de ersätter inte allt annat. För att ta och hålla terräng krävs fortfarande soldater, pansar och mekaniserat infanteri. – Du kan inte ta terräng med en drönare, säger Jussi Myllyluoma. Den viktigaste lärdomen är därför inte vilken pryl som är mest avgörande, utan hur snabbt ett försvar kan anpassa sig. – Det centrala är inte prylen, det är processen, säger Joakim Paasikivi. Medverkande Joakim Paasikivi, överstelöjtnant, geopolitisk rådgivare på Mannheimer Swartling och tidigare lärare på Försvarshögskolan. Jussi Myllyluoma, operativ chef på försvarsinnovationsföretaget Mimicrys. Programledare: Claes Aronsson Producent: Kalle Glas Tekniker: Mats Jonsson
June 23 · 25 min
Flygvapnet fyller 100 år – nu siktar hundraåringen mot stjärnorna
I hundra år har Flygvapnet tänjt gränsen för vad som är möjligt och nu kliver försvarsgrenen in i rymdåldern. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Bröderna Wright brukar räknas som de första människorna att få en maskin att flyga. En milstolpe för mänskligheten. Den första militära flygningen i Sverige skedde 1912. Planet var skänkt till marinen av en välbeställd bryggeridirektör. Men med gåvan kom också krav. – Det var en ung marinlöjtnant som fick äran att vara den förste militära piloten, som hette Olle Dahlbeck, och som skulle få flygutbildning på statens bekostnad, säger Anders Annerfalk, tidigare officer i Flygvapnet, som har skrivit flera böcker om försvarsgrenen. Och det skulle dröja fram till 1926 innan det svenska Flygvapnet bildades. Men sedan dess har försvarsgrenen genomgått många kriser, dramatiska händelser och framför allt tragiska olyckor. Mellan åren 1946 och 1991 dog över 600 anställda inom Flygvapnet i olyckor. Under en period på 50- och 60-talet förolyckades en svensk stridsflygare i månaden, och det här alltså i fredstid. – Vi flög farligt i någon mån då, eftersom vi ville utmana och prestera absolut på gränsen av vad vi kunde för att utmana motståndaren och ha en tröskeleffekt. Och det var väl det som ledde till att vi hade så pass många haverier som vi hade, säger Fredrik Susskind, i dag Flygvapnets planeringschef och tidigare stridspilot. Stridsflygarna flög som om det vore krig. Det innebar ofta hög fart och låg höjd i alla väder. Det var normen och det sätt som piloter utbildades på. Ytterligare en förklaring till att det kunde ske så många olyckor var att få ville berätta om de hade gjort ett misstag. Anders Annerfalk: – Om det skedde ett haveri eller en incident med ett militärt flygplan så kunde det bli straffbelagt för den som kunde anses vara skyldig till haveriet eller incidenten. Det kunde vara en tekniker som hade glömt en skruvmejsel i flygplanet, eller en pilot som gjorde ett felgrepp i luften. Det var straffbart. Åtalbart. Med åren blev olyckorna allt mer kostsamma i och med att kostnaden för moderna plan hade blivit så hög. Det ledde till att man till sist började se över vilka som rekryterades som piloter, utbildningen gjordes om och man arbetade fram en kultur där man skulle kunna berätta om misstag. – Där vi bejakade misstag, hjälpte varandra och delgav erfarenheter på ett prestigelöst sätt för att minska sannolikheten att begå liknande misstag på andra håll som ledde till, eller fick, fatala konsekvenser. Det tog ju relativt lång tid ändå. Vi snackar ju inte år, utan vi snackar ju snarare decennier innan man har implementerat en sådan här kultur fullt ut, säger Susskind. Nato-inträdet Precis som för de två andra försvarsgrenarna innebar Nato-inträdet en taktisk och mental förändring. Nu är uppgiften inte längre att hålla gränsen och förinta ett anstormande invasionsföretag. – Så länge vi var alliansfria så var ju vår huvudsakliga hållning defensiv. Vi hade ett defensivt inriktat luftförsvar med vissa inslag av offensiva förmågor, säger Fredrik Susskind. Natos mer offensiva syn på luftstrid går ut på att ha full kontroll över luftrummet och kunna slå ut hot inne på ryskt område. – Om man bedriver luftförsvar så kan man antingen se till att försöka skjuta ner inkommande attackflygplan eller kryssningsrobotar, eller något som kommer till oss på vårt eget territorium. Eller så kan man bekämpa de flygplan som levererar kryssningsrobotarna på baserna där de tankar, laddar och står. Det är egentligen flera sidor av samma mynt, kan man väl säga, men de kräver olika tekniska förmågor och olika organisatoriska förmågor för att göra det här, säger Susskind. Inträdet i rymden Den 1 juli fyller Flygvapnet 100 år och man kommer att fira det med stil. Under de kommande åren byts hela flygplansflottan ut. Det blir nya stridsflygplan, radarövervakningsflyg, transportflyg, skolflyg och helikoptrar. Men ett ännu större steg är att Flygvapnet också har fått ansvar för lufthavet högre upp i atmosfären: rymden. Förra året skickade Försvarsmakten upp sin första provsatellit och planen är att försvaret ska ha egna militära satelliter i omloppsbana 2030. Och frågan är om det stannar där, eller om Flygvapnet om hundra år har bytt namn till Rymdvapnet. – I nuvarande planer har vi inga planer på bemannade rymdfarkoster, men återigen, om vi ska fira 200 år som flygvapen så är det nog inte uteslutet att vi har förändrat hur spelfältet ser ut helt och hållet, vilket kanske gör att vi har bemannade saker i rymden, säger planeringschef Fredrik Susskind. TEXT: Kalle Glas Medverkande: Fredrik Susskind, Flygvapnets Planeringschef Anders Annerfalk, Tidigare officer och författare till fler böcker om Flygvapnet. Claes Aronsson & Sylvia Dahlén, Programledare Kalle Glas, Producent Mats Jonsson, Tekniker. Ljudkällor: SVT, SR, Saab, DVIDS
June 9 · 25 min
Sverige gör sig redo att massevakuera befolkningen
Det som kändes som fantasier föra bara några år sen är idag verklighet och Sverige gör sig redo för att kunna evakuera sin befolkning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Våren 2022 är halvmiljonstaden Mariupol i sydöstra Ukraina omringad. Belägringen av staden pågår i två månader och är bland de blodigaste attackerna mot civila i Europa sedan andra världskriget. Röda Korset och FN förhandlar fram så kallade humanitära korridorer som invånarna ska kunna fly genom. Men gång på gång attackeras korridorerna och långt ifrån alla som vill lämna staden lyckas. Hundratusentals ukrainare är i dag fortfarande fast i Mariupol eller har deporterats till Ryssland. Belägringen är ett tydligt exempel på hur farligt det kan vara för civilbefolkningen i krig och visar på att man behöver en plan för hur man snabbt ska massevakuera. – Det var ju fullständigt kaos med en massa olika typer av ad hoc -lösningar, säger Henrik Larsson, tillförordnad chef för avdelningen för befolkningsskydd på Myndigheten för civilt försvar. Sverige har ingen landgräns till Ryssland, så för att ryska styrkor ska kunna slå en järnring runt en svensk stad måste det ha gått riktigt illa. Men det finns andra hot och scenarion där vi kan behöva evakuera. Sverige övar – Det är ändå så att det är inte mer än två och en halv minut ungefär och inte i sju timmar för en Iskander-robot innan den dimper ner här i Blekinge från Kaliningrad. Det här är ett faktum vi behöver prata om, hantera och planera för att skydda oss emot. Det är det som ligger för ögonen och har gjort sen 2022, säger Peter Ryman, som är försvarsdirektör på Länsstyrelsen i Blekinge. Och flera myndigheter och kommuner planerar nu att öva skarpt för hur man ska kunna massevakuera människor i Sverige. I höst ska Gotland genomföra en stor övning och i Blekinge genomförde nyligen ett 100-tal tjänstemän en ledningsövning på hur man ska evakuera 100 000 Blekingebor. – Det här har varit väldigt lärorikt på många olika sätt för här tvingas man in av organisationerna och fatta beslut på. ett osäkert underlag och under tidspress, säger Peter Ryman. 128 av Sveriges kommuner har platser som riskerar att attackeras, för dem görs nu upp planer. – I kommun A kanske du har ett objekt och i kommun C har du tio objekt som riskerar att förbekämpas. Den förfiningen håller på nu, säger Henrik Larsson. Övningar tillsammans med Finland Sverige och Finland har ett nära samarbete och planerar tillsammans för eventuella massevakueringar från öst till väst. Och framöver kommer det hållas stora övningar för att få svar på vissa frågor. – Hur skulle gränsövergången se ut, exempelvis mellan Haparanda och Torneå? Att vi övar tillsammans med svensk och finsk tull, finsk gränsbevakning. Hur registrerar vi invånarna som kommer över? Men benägenheten att flytta på oss är inte så stor och det blir inte alltid lyckad. Under andra världskriget anlände 70 000 barn ensamma till Sverige från krigsdrabbade Finland. Men det satte spår av rotlöshet och psykisk ohälsa hos en del av barnen. – Ska du förflytta människor bör det vara med sammanhållna familjer eller släkter så långt det bara är möjligt. Ska du förflytta barn, så ska det vara med en ansvarsfull vuxen. Om inte förälder, så med någon som de kan knyta an till och känner trygghet med, säger David Bergman,doktor i psykologi och arbetar vid Försvarsmakten. Han har forskat på hur människor agerar i krig och kris. Evakuering-sista utvägen I Sverige är det länsstyrelserna som fattar beslut om evakueringar vid höjd beredskap. Och där balanserar myndigheten på en tunn lina mellan att vänta för länge så att folk inte hinner iväg eller att trycka på knappen för tidigt så att folk evakueras i onödan. – Våra kommunikatörer är i det här läget vår första linjens soldater. Det är de som kommer få jobba med att hantera desinformation och se till att rätt information trycks ut till allmänheten om vart man ska ta vägen och vad som gäller just nu. Det är oerhört viktigt att den här informationen har tajming också så att det inte kommer för sent för då blir det kaos och inte för tidigt för då blir det kaos., säger Peter Ryman. Evakuering av människor ska alltså ses som den sista utvägen, för att vi inte mår så bra av det, och inte ens är så benägna att göra det. Då bör man i en del situationer överväga andra alternativ. – Det absolut bästa för både individer och samhälle är att förbereda sig och hantera ökade påfrestningar exakt där man är. och också veta att det är så människor tenderar att hantera det. Man ska så långt som möjligt fortsätta få samhället att fungera även under påfrestande situationer. Krig är ett maratonlopp, inte en sprinterdistanser, säger David Bergman, krigspsykolog vid Försvarsmakten. TEXT: Sylvia Dahlén Medverkande: David Bergman, doktor i psykologi vid Försvarsmakten. Henrik Larsson, tillförordnad chef, avdelningen för befolkningsskydd på Myndigheten för civilt försvar. Peter Ryman, försvarsdirektör, Länsstyrelsen i Blekinge. Ljudkällor: SR, TV4, CNN, YLE
May 26 · 28 min
Så ska Sverige stå emot den ryska cyberkrigföringen
Sen Rysslands första större cyberangrepp för snart 20 år sedan har hotet bara ökat, och idag finns nya kraftfullare vapen i cyberrymden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Våren 2007 utbryter upplopp i Estlands huvudstad Tallinn. Det är rysktalande estländare som protesterar mot att ett sovjetiskt monument ska flyttas, men på nätet skrivs det att monumentet ska förstöras. Protesterna är våldsamma. En person dör. I det här kaoset får banker problem och folk kan inte ta ut pengar och inhemska mediers webbplatser slås ut. Världen har nu fått skåda en helt ny typ av krigföring. – Det var ett av de första exemplen på cyberkrigföring där det var en kampanj orkestrerad av den ryska staten där man ville skapa samhällsstörning och destabilisering med hjälp av olika cyberattacker, säger Sarah Backman, doktor i internationella relationer på Försvarshögskolan med fokus på cybersäkerhet och cyberkrigföring. Sedan den här våren i Tallinn för nästan 20 år sedan har Ryssland bara trappat upp sina angrepp i cyberrymden. Och trots att det faktiskt handlar om attacker, orkestrerade av den ryska staten så är Natos hållning att det inte samma sak som en väpnad attack. – Det är inte en enskild cyberattack eller enskild händelse som skulle kunna leda till att Natos artikel 5 aktiveras, säger Sarah Backman Gråzon Det som gör cyberkrig svårt är att mycket sker genom personer och grupper som bara indirekt kan knytas till ryska staten. – I Ryssland finns det kopplingar mellan den organiserade brottsligheten och staten. Det vet vi sen tidigare. Vid konflikter har ryska kriminella organisationer ställt upp och anfallit Rysslands motståndare, säger David Lindahl som är cyberforskare på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI. De ryska hackergruppernas paradgren är så kallade lösensummeattacker där man tar sig in i system och krypterar allt, och enda sättet att få tillbaka kontrollen över sin IT-miljö är att betala en lösensumma. I Sverige har vi sett flera exempel på det här, där hackare antingen lyckats låsa, eller varit väldigt nära att lyckas låsa ett datorsystem. En kommun som drabbats är Kalmar. Där upptäcktes angreppet innan hackarna kunde låsa systemet. Men kommunen fick vara utan sina servrar i flera veckor. Så effekten blev nästan densamma, i alla falla i några veckor. – Vi har vår hemtjänst, den är sjukt viktig. De har inte tillgång till vilket schema och vilka adresser (brukarna, red.anm.) har, det är alltid i ett digitalt schema. Vi har inte information om vilka mediciner som är ordinerade på individnivå i vår omsorg, säger Anna Flink som är säkerhetschef på Kalmar kommun. Ryssland trappar upp Kalmar-exemplet visar att lösensummeattacker eller överbelastningsattacker kan få svåra konsekvenser indirekt. Men det finns en oroande trend att angreppen får en karaktär av rena sabotage. – En angripare som går in och försöker ta sönder industrin utan vinning, då har man ett annat fokus, säger David Lindahl, cyberforskare på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI. Ett sådant exempel inträffade 2014. Det som misstänks vara ryska hackare tog sig då in i datorsystemen vid den tyska jätten ThyssenKrupps stålverk i Duisburg. Inne i systemet stängde angriparna av kylvattnet till den stora masugnen och det slutade med att anläggningen drabbades av en omfattade brand. Och i Sverige skedde ett liknade angrepp förra året i ett värmeverk i Västsverige, men som stoppades. – Den som oroar mig personligen mest är värmeverk-fallet förra året. Därför att gå in och aktivt försöka ge sig på kritisk infrastruktur och industrier. Det har inte skett särskilt mycket här uppe tidigare. Det har varit angrepp mot industrier och liknande men det mesta som drabbats av tidigare har varit utpressning, säger David Lindahl. Mythos Tidigare i år kom nyheten att företaget Anthropic byggt ett AI-program som ska hitta och testa sårbarheter i mjukvara, men också helt på egen hand utnyttja de sårbarheterna. Programmet heter Claude Mythos och stället för att släppa det fritt på marknaden, valde Anthropic att bara släppa det till några särskilt utvalda företag som tex Google och Microsoft så att de kan laga sårbarheterna som Mythos hittade. Men i fel händer skulle det här kunna bli ett potent cybervapen. – Ju mer sofistikerad AI blir, desto mer kommer det att påverka de här dynamikerna och attacker kanske kommer bli alltmer automatiserade. Men samtidigt är det svårt att säga exakt vilken påverkan det här kommer få. I slutändan kan man kanske använda AI både för att skydda sig och att attackera, säger Sarah Backman på Försvarshögskolan. TEXT: Kalle Glas Medverkande Sarah Backman, doktor i internationella relationer på Försvarshögskolan med fokus på cybersäkerhet och cyberkrigföring. David Lindahl, cyberforskare på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI. David Idermark, administrativ chef på Mörbylånga kommun. Anna Flink, säkerhetschef på Kalmar Kommun. Erik, chef på ett av dom här tre cyberförsvarsförbanden inom Försvarsmakten Ljudkällor: SR, BBC, CBS
May 19 · 11 min
Riskerna med Sveriges miljardköp av fregatter
Efter lång betänketid föll valet till slut på Frankrike när Sverige köper fyra fregatter till flottan, men den stora satsningen får kritik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. De nya fregatterna kommer att tredubbla kapaciteten i det svenska luftvärnet och göra Sverige till en del av Natos luftförsvar i norra Europa. En motståndare kommer verkligen vilja prioritera att sänka eller oskadliggöra de här fartygen så snart som möjligt. Då blir de också väldigt svåra att skydda i Östersjön. Så ett krig i Östersjön är inte riktigt vad de är optimerade för, säger Hans Liwång som är professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan. En annan kritik gäller bemanningen. Det kommer behövas 500 personer bara för att bemanna alla fregatterna med en besättning men det optimala vore att ha dubbla besättningar om tio år när alla fartygen är i drift. Det kommer bli en stor utmaning att rekrytera så många människor och samtidigt ha besättning till de gamla Visbykorvetterna, tror många inom marinen. Medverkande Sylvia Dahlén, Programledare Claes Aronsson, Programledare Hans Liwång, Professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan och gästprofessor i marina system vid KTH. Kalle Glas, Producent
May 17 · 39 sec
TRAILER: Poddbio
Podden Gräns kommer till Kalmar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Gräns förhandssänder ett avsnitt exklusivt för dig på Kalmar slott. Vi lyssnar tillsammans på avsnittet och efteråt kan du ställa frågor till programledare Claes Aronsson. Tid: 21 maj klockan 18. Biljetterna är gratis, men du måste mejla p4kalmar@sr .se och invänta bekräftelsemejl för att få din biljett.
May 12 · 25 min
Så ska svenska arméns stridsfordon rustas för framtidens krig
Stridsfordon 90 överraskar gång på gång med att vara bättre än man trott. Men i framtiden behöver den 40 år gamla maskinen ytterligare ett ess i rockärmen Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I slutet av 80-talet behövde svenska armén en ny typ av fordon för att kunna strida i väglöst land i norra Sverige där det antingen är meterdjup snö eller bottenlös myrmark. Man satte därför ihop en grupp som dammsög marknaden efter lämpliga fordon och testkörde dem både sommar och vinter i Arvidsjaur. Många märken kände sig kallade men ingen klarade kraven. Förutom ett. – Framkomlighetsmässigt var det ingenting som slog stridsfordon 90, säger Nils-Arvid Andersson, som arbetade i projektet redan på 80-talet. Stridsfordon 90, eller CV90 (combat vehicle 90) som den kallas internationellt togs fram av Örnsköldsviksföretaget Hägglunds och Söner. Efter flera år av tester och utveckling rullade det första stridsfordon 90 ut på svenska förband 1994. Nya breddgrader Men redan tio år senare kom stridsfordon 90 att testats i helt andra miljöer än vad den är byggd för. 2004 skickades stridsfordon 90 till Liberia. Det fanns en del tveksamheter om den vagnen skulle funka djungeln och den höga luftfuktigheten, men det funkade bättre än man tänkte. Och några år senare prövades den i Afghanistan med samma resultat. – Vi har väl egentligen lärt oss eller fått ett kvitto på att systemet fungerar också ypperligt utanför Sveriges gränser, på de breddgraderna som både Liberia och Afghanistan innebär, säger Magnus Swadding, på Markstridsskolan i Skövde. Idag utgör stridsfordon 90 ryggraden inom svenska armén från norr till söder. Men den har inte slutat att överraska. Sverige skänkte 2023 femtio av sina cirka femhundra vagnar till Ukraina. Och de har återkommande hyllats. Och det är framförallt en sak som soldaterna uppskattar. - Ja, de vagnarna som vi har skänkt, de har ett väldigt bra skydd. Det är till och med bättre än vad vi trodde att det var, säger Peter Öhman, projektledare för stridsfordon 90 på Försvarets materielverk, FMV. Hotet från drönare CV90 har genom åren utvecklats och det finns idag flera modeller och varianter. Totalt har den sålts i runt tvåtusen exemplar till omkring tio länder och ytterligare flera hundra är beställda. Men frågan är hur framtiden ser ut för en vapenplattform som snart har 40 år på nacken. Till exempel ser man i Ukraina att drönarna gjort att vagnen inte kan användas som det är tänkt. – Det jag blev mest förvånad över var att man skjuter indirekt eld med CV90. Man skjuter mot ett mål på sju kilometer, säger Nils-Arvid Andersson, arméstaben. Och ett annat tecken i tiden är att Estland som för ett år sedan gick ut med att de ville köpa CV90 nu hoppar av affären. Anledningen; man vill hellre lägga pengar på sitt drönarförsvar. Men Sverige och fler länder tror ändå på att stridsfordon 90 kommer kunna göra nytta på slagfältet, även i framtiden. För även om grundkonstruktionen är gammal så är den senaste modellen fylld med helt ny teknik och olika typer av sensorer som ska kunna upptäcka hot mycket snabbare. Men det viktigaste, den är också utvecklad för att kunna uppdateras med helt ny teknik som ännu inte finns, t.ex. AI. – Så det tror jag är en ganska kraftfull utvecklingspotential för de nya fordonen vi skaffar nu, säger Peter Öhman, FMV. TEXT: Josefine Owetz MEDVERKANDE Peter Öhman, projektledare stridsfordon på Försvarets materielverk. Nils-Arvid Andersson, Arméstaben, har tidigare arbetat med stridsfordon 90 på Försvarets materielverk i 30 år. Magnus Swadding, kompetensföreträdare stridsfordon 90 på Markstridsskolan. Programledare: Claes Aronsson och Josefine Owetz Producent: Kalle Glas Ljudkällor: SVT Nyheter, Ekot, Twitter/X, YouTube.
April 27 · 26 min
Så kan ryska vapen hamna hos svenska gängen
Det finns en stark oro för att vapen som används i kriget i Ukraina ska hamna hos kriminella i Sverige och andra länder när striderna upphör. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det strömmar fortfarande in vapen till Sverige från forna Jugoslavien trots att det gått 25-30 år sedan de slutade strida där. Under året har det gjorts rekordbeslag av handgranater i Sverige till exempel. De här vapnen används av de kriminella gängen. Nu när det pågår ett nytt krig i Europa finns det en risk att vapen kommer smugglas från Ukraina på liknande sätt i framtiden. Särskilt de vapen som inte finns registrerade. – Jag vet ju att inledningsvis av den fullskaliga invasionen så bildades det ju en massa milisgrupper och dessa milisgrupper utrustades ganska snabbt för att kunna försvara sin stad eller sitt område, säger major Roger Djupsjö som arbetar med de svenska leveranserna av vapen till Ukraina. Ryska vapen Det är inte bara vapnen som västvärlden sänt till Ukraina som riskerar att hamna i fel händer. Det finns andra vapen som ligger ännu mer i farozonen. Ta till exempel alla hundratusentals vapen som ryska soldater blivit av med när de dödats. Många av de här vapnen har hamnat hos nya ägare och är ofta inte registrerade någonstans. – Det är de vapnen som är den stora utmaningen, säger Magnus Jacobson Silverryd som är senior expert på Folke Bernadotteakademin. Det har hänt många gånger förr Krigen i forna Jugoslavien är bara ett i raden av skräckexempel på hur det kan gå om vapen får flöda fritt i samhället utan att staten har någon kontroll. Gemensamt för de flesta fallen där det gått riktigt illa är att västvärlden först pumpat in en massa vapen i en stat som sedan har kollapsat. Irak, Afghanistan och Libyen är tre exempel. Även Ukraina har en historik av vapensmuggling efter Sovjetunionens fall då korruptionen var utbredd och det fanns gott om vapen kvar från den röda armén, men det finns en del som talar för att historien inte ska upprepa sig. Ukraina är en fungerande stat till skillnad från de länder som tidigare haft problem med vapenspridning. – Ukraina har inte kollapsat. Det finns mycket som Ukraina fortfarande kan göra själv, säger Pieter Wezeman som är senior forskare på Stockholms internationella fredsforskningsinstitut, Sipri. Arbetet är redan igång Det pågår en massa projekt både internt i Ukraina för att förhindra att det blir som efter krigen i Jugoslavien. Många organisationer i Europa har tänkt på den här frågan från det att västvärlden började skicka vapen till Ukraina. – Så det här finns med på dagordningen på varenda möte där vi pratar vapen, säger Jesper Liedholm som är analytiker på Tullverket. Det pågår ett omfattande arbete i Ukraina med att på olika sätt få ordning på vapen-registrering och -lagstiftning och att få bukt med korruptionen. Om eller när kriget tar slut blir det viktigaste att skapa en trygghet i Ukraina så att människor vågar lita på att de klarar sig utan vapen. – En afrikansk kollega sa till mig för någon månad sedan att det gäller att avväpna människors sinnen. Där det finns ett behov av att skaffa sig ett vapen kommer folk att försöka hitta ett sådant, säger Magnus Jacobson Silverryd på Folke Bernadotteakademin. Claes Aronsson claes.aronsson@sverigesradio.se Medverkande: Major Roger Djupsjö, lärare Försvarshögskolan Magnus Jacobson Silverryd, senior expert Folke Bernadotteakademin Jesper Liedholm, analytiker Tullverket Pieter Wezeman, senior forskare Stockholms internationella fredsforskningsinstitut, Sipri. Claes Aronsson, programledare Sylvia Dahlén, programledare Kalle Glas, producent Ljudkällor: SR, Netflix, Tucker Carlson Network, France24, TV4, Forbes
April 17 · 15 min
Så funkar den svenska oljereserven
När robotarna viner i Mellanöstern blir det tydligt vilken maktfaktor det är att kontrollera oljan. Och Sverige tvingas göra den största tappningen av olja någonsin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Oroligheterna i Iran gör att det så viktiga Hormuzsundet blir en bricka i spelet, där en femtedel av av all olja och gas passerar. Nu har sundet varit stängt i snart två månader vilket påverkat priset på olja markant, som i förlängningen kan påverka världsekonomin. För att försöka mildra det skenande oljepriset har Internationella Energirådet nu öppnat upp reserverna och låter olja flöda ut på marknaden. Det här kallas för lageravtappning och det har gjorts fem gånger tidigare, men den här gången sticker ändå ut. – IEA gick ut med att man ville göra en större lagertappning, den största som har gjorts genom historien. Man vill lagertappa 400 miljoner fat av de 1,8 miljarderna, säger David Sällh som arbetar med beredskapsfrågor på branschorganisationen Drivkraft Sverige. Beredskapsoljelagret, som är gemensamt för de 32 medlemsländerna, är en följd av 1970-talens oljekriser då ransoneringar tvingades göras och varmvattnet stängdes tidvis av. Idag är vi inte lika beroende av olja från Mellanöstern eftersom vi mestadels köper olja från Nordsjön, och våra hus värms upp med annat än olja. Det i kombination med oljereserven gör att vi har bättre förutsättningar vid denna oljekris. Men vissa drivmedel börjar det bli ont om, som till exempel flygplansbränsle och diesel. – Det vi har identifierat är att flygfotogenet, det vanligaste flygbränslet, kan man säga, är det som är störst risk för brist i nuläget. Det beror dels på att vi har en relativt liten flygfotogenproduktion i Sverige och i EU, sett till vår totala användning, säger Rebecka Bergholtz, analytiker på Energimyndigheten. Men om situationen i Mellanöstern skulle eskalera kan de åtgärder vi byggt upp ändå visa sig otillräckliga. – Att man börjar återigen bomba olika typer av anläggningar, det är det absolut värsta. Och att man börjar sikta in sig på de här olika fartygen som ligger där. För då tappar vi ytterligare fartygskapacitet, vi tappar produktionskapacitet och det kommer ta lång tid att läka globalt, säger David Sällh. TEXT: Sylvia Dahlén MEDVERKANDE: Rebecka Bergholtz, analytiker på avdelningen för energiberedskap på Energimyndigheten. David Sällh, ansvarig för trygghetsfrågor på branschorganisationen Drivkraft Sverige. Sylvia Dahlén och Claes Aronsson, programledare. Kalle Glas, producent.
April 13 · 25 min
Han är svensken som räddat hundratals liv i Ukraina
Alexander Lindström arbetade 1.5 halvt år som sjukvårdare i Ukrainas armé. Han konstaterar att svensk sjukvård inte är redo för kriget. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Strax efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina lämnar Alexander Lindström Sverige och den officersutbildning han påbörjat. Han tar i stället anställning som frivillig sjukvårdare och ska under sina 1,5 år i landet ha vårdat över 300 soldater vid fronten. – Jag har ju övat hela mitt vuxna liv nästan – på att försvara Sverige, försvara demokratin. Att under en blågul flagg strida mot ett ryskt försök att begränsa demokratin. Det är det jag är i Försvarsmakten för att göra. Det är inget jobb där man tjänar pengar, det är inte jättebra framtidsutsikter, men jag tror på det – och det var det jag såg hända i Ukraina, säger Alexander Lindström om varför han sökte sig dit. Under sin tid där hann han arbeta både under offensiverna i Charkiv och Zaporizjzja, men också vid striderna i Bachmut – ett slag som beskrivits som det blodigaste sedan andra världskriget. – Det var så mycket drönare, det var så mycket artilleri och det var ständiga ryska angrepp till fots. Det var otroligt svårt, för rörligheten begränsades så mycket att skadade blev kvar väldigt länge på skadeplatser, säger han. Att vårda skadade i fält är alltid utmanande, och det blev inte lättare av den ständiga bristen på sjukvårdsmaterial. Alexanders sjukvårdsenhet, som bestod av fyra personer, stödde en bataljon med runt tusen stridande soldater. Under den ukrainska motoffensiven i Zaporizjzja hade de sju doser smärtstillande läkemedel i sina förråd. Att behöva vårda sårade soldater utan smärtlindring är otrevliga minnen i dag. Han minns särskilt ett fall där en soldat skadats i låret. – Man kunde få ner tre knytnävar i hans lårmuskel, och där satt jag och funderade: Har vi råd att ge honom en dos smärtlindring? Ja, en dos kan vi acceptera. Men hans smärta och lidandet som han fick gå igenom – bara för att vi inte hade rätt resurser – det är sådant man kommer ihåg, när det inte riktigt gick som det skulle, säger han. Men utöver att ge vård under knappa och spartanska förhållanden var Alexander och hans sjukvårdskollegor ständigt utsatta för ryska attacker. Trots att det strider mot krigets lagar såg Ryssland dem som prioriterade mål. – Det är för att det har en väldigt stor effekt på förbanden som slåss. En skyttesoldat kan ta väldigt stora risker om han har förtroende för sin organisation. Men sekunden han vet att kedjan bakåt är bruten – den dagen han hör att förbandsplatsen inte finns längre, eller att sjukvårdstransporten har sprängts – då börjar han tveka. När någon då säger åt honom att storma, att gå framåt och ta en otrolig risk, då tänker han efter för första gången. Då kanske han inte tar det steget, eller så gör han det mindre entusiastiskt. Därför var vi prioriterade mål. Det drog ner stridsmoralen på vår sida när vi förlorade sjukvårdare. Att Ryssland så flagrant bryter mot krigets lagar innebär att Sverige måste tänka om kring hur man vårdar skadade i krig. – Förut har vi i Sverige övat på att ställa upp sjukvården på en stor öppen äng, med ett stort rött kors på uppblåsbara tält. Jättebra, så att fienden inte råkar skjuta på oss. Men nu vill fienden skjuta på oss. Då måste man göra helt tvärtom. Man måste gömma sig, man måste gräva ner sig. Man kan inte samla skadade på en plats – för då kommer de att skjuta, bara för att slå ut dig, säger Alexander. TEXT: Kalle Glas
April 6 · 27 min
Så värvas spioner för att komma åt Sveriges hemligheter
Därför är vissa människor lättare att värva som spioner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det pågår en ständig kamp mellan underrättelsetjänster att värva spioner och komma åt motståndarens hemligheter, och sen kriget i Ukraina bröt ut har det behovet ökat. Men hur värvas en agent? Finns det särskilda personlighetsdrag en underrättelseofficer letar efter i jakten på spioner? Och vad är egentligen skillnaden mellan en spion, agent och underrättelseofficer? Gräns kör live på poddfest om spioner. Medverkande: Carolina Angelis, Säkerhetsexpert och före detta underrättelseofficer på MUST och FRA. Elina Elveborg Lindskog, Analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI Anna Lioufas. Analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI Programledare: Claes Aronsson & Sylvia Dahlén Producent: Kalle Glas
March 30 · 27 min
Så överrumplade ukrainska förband ryssarna vid fronten
Ukraina har gått på offensiven, men omvärldsläget med krig i Iran och bråkiga EU-länder riskerar att kasta grus i den Ukrainas krigsmaskineriet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. De flesta som följer kriget i Ukraina har väntat på en rysk våroffensiv, men i stället är det Ukraina som har tagit initiativet. I slutet av januari gick de till motanfall och lyckades bryta igenom de ryska ställningarna på flera frontavsnitt. Det är första gången på två och ett halvt år som Ukraina tar mer terräng än de förlorar. – Till exempel har man lyckats ta sig in i de här så kallade dödszonerna, alltså de områdena längs fronten som helt domineras av drönare och där det nästan är omöjligt för trupp eller fordon att ta sig in i eller förflytta sig, säger Sveriges Radios Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti. En förklaring till framgångarna är att Elon Musk har beslutat att stänga ner sitt satellitsystem Starlink på den ryska sidan. Ryssarna kan helt enkelt inte i samma utsträckning se vad som händer ute på slagfältet när de inte har någon internetuppkoppling. Det har Ukraina utnyttjat. – Det systemet gör att man kan agera mycket snabbare än vad motståndaren kan. Det är det som ger framgång på slagfältet, säger Johan Huovinen, överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan. Iran–kriget hotar framgångarna Men det finns mörka moln på himlen för Ukraina. USA:s och Israels attack mot Iran har lett till åtminstone två positiva saker för Ryssland. Det första är att priset på olja har skjutit i höjden. Det innebär att den ryska statskassan varje dag ökar med över en miljard kronor. Ett annat stort problem till följd av kriget i Iran är att det riskerar att bli brist på luftvärnsrobotar när USA, Israel och gulfstaterna ska skydda sig mot iranska motattacker. Och det här är vapen som Ukraina desperat behöver. – Det kommer att bli ett stort problem de kommande månaderna, alltså Ukrainas förmåga att skjuta ner kryssningsrobotar och luftvärnsrobotar, eftersom det produceras väldigt få avancerade luftvärnsrobotar. Så det är också en stor vinst för Moskva, säger Oscar Jonsson, expert på rysk krigföring och forskare vid Försvarshögskolan. TEXT: Kalle Glas MEDVERKANDE: Oscar Jonsson, expert på rysk krigföring vid Försvarshögskolan Johan Huovinen, Överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan Lubna El-Shanti, Ukraina korrespondent för Sveriges Radio. Programledare: Claes Aronsson & Sylvia Dahlén Producent: Kalle Glas Tekniker: Mats Jonsson

Showing 1–20 of 26 episodes