Arete podd

Aretes idéprogram - strategi för ett bildat samhälle

I detta avsnitt av Arete podd diskuterar deltagarna Aretes idéprogram, som syftar till att göra ett bildat samhälle till ett övergripande samhällsmål där folkbildningen fungerar som motor. Samtalet tar avstamp i de historiska svenska folkbildningsutredningarna från 1924 och 1944 . Dessa slog fast att bildningsarbetet måste bäras av människorna själva och vara fritt och frivilligt – fritt från staten, arbetsgivare, partier och samfund – som ett direkt och medvetet försvar mot totalitarism och fascism. Deltagarna lyfter fram att dagens politiska splittring och nedskärningar av anslag till studieförbunden hotar denna demokratiska kärna. Idéprogrammet identifierar fyra stora samhällsutmaningar som kräver omställning: den sociala (psykisk ohälsa, ensamhet, kriminalitet), den teknologiska (AI och automatisering), klimatkrisen samt arbetslöshet som en systemeffekt. En central del av diskussionen handlar om hur dagens ekonomiska paradigm medvetet upprätthåller en viss arbetslöshet (enligt teorier som NAIRU) för att tygla inflationen och skydda kapital, samtidigt som systemet och politikerna moraliserar och lägger skulden på den enskilde individen. Som motkraft föreslår idéprogrammet bland annat en statlig bildningslön (jämställd med arbete), ett livslångt bildningskonto, lokala bildningsnav i varje kommun och att folkbildningen erkänns som en del av Sveriges civila beredskap.

Arete på Åsadalen i samtal med Erik Hjulström: Radikal jämlikhet - tron på människans bildbarhet!

Samtalet i Arete-podden spelades in under Åsadalen en demokratifestival på Åsa folkhögskola och fokuserar på pedagogik, mod och de kulturer som håller rörelsen vid liv. Erik Hjulström, universitetsadjunkt i pedagogik, reflekterar över kopplingen mellan hiphopens samplingskultur och akademiskt skrivande, där han liknar sökandet efter idéer i gamla texter vid att "gräva i skivbackar" (diggin' the crates). En central del av diskussionen är en kritik mot det traditionella skolsystemet som, genom fastlåsta tempon och ständig bedömning, ofta får elever att framstå som mindre läraktiga än de faktiskt är. Samtalet betonar att intresse är grunden för allt lärande och att folkhögskolan spelar en avgörande roll för att återupprätta tron på den egna bildbarheten hos dem som skolan har svikit.

Arete på Åsadalen med Mariell Osterode: Om street-dansens rötter och politiska kraft

(Samtalet sker på engelska) I avsnittet deltar Mariell, en student vid skolan i Åsadalen, som berättar om sin resa in i street- och klubbdanskulturen. Hon går en kurs där hon tränar olika stilar som breaking, hiphop, locking, house och popping. Samtalet fokuserar i hög grad på dansens djupare betydelse bortom den tekniska färdigheten; det handlar om att återknyta kontakten med sin kropp som ett uttrycksmedel och att förstå de politiska och historiska rötterna i de stilar man utövar. Mariell betonar vikten av att vara en del av ett kollektiv för att växa och hur dansen fungerar som ett universellt språk som kan förena människor oavsett bakgrund. En central del av diskussionen rör maktstrukturer, kulturell appropriering och det etiska ansvaret man har som priviligierad utövare av kulturer som fötts ur kamp och förtryck.

Arete på Åsadalen i samtal med Salem Manu: Maktkalkylen och det personliga mötet - ett samtal om antirasism

I detta avsnitt av Aretepodden, inspelat under Demokratifestivalen på Åsa folkhögskola, samtalar gästen Salem Manu med Arete podd om antirasism och maktstrukturer. Salem, som har en bakgrund inom både statsvetenskap och professionell dans, betonar vikten av att skapa trygga rum genom att de som besitter privilegier tar ansvar för att agera mot exkluderande normer snarare än att lägga ansvaret på den utsatte. Samtalet berör hur historiska maktstrukturer, som värderingen av hårtextur under slaveriet, fortfarande påverkar dagens beteenden och avmänskliggörande praktiker. En central punkt i diskussionen är behovet av en maktanalys som går bortom individuella intentioner; deltagarna diskuterar hur en antirasism utan klassanalys blir begränsad och hur begreppet intersektionalitet är nödvändigt för att förstå hur olika förtryck samverkar.

Folkhögskolan - med risk för att bli ödmjuk. Arete i samtal med Karin Karlsson.

I detta avsnitt av Arete podd samtalar Karin Karlsson, verksamhetschef på Folkhögskolornas serviceorganisation (FSO), med Carl Anders Säfström, Daniel Berton och Johanna Iggsten. Samtalet kretsar kring folkhögskolans unika roll som ett "mikrokosmos" och en "skyddad biotop" där människor från helt olika bakgrunder möts på ett sätt som sällan sker i resten av samhället. Karin delar med sig av sin egen resa från att ha varit en "förvirrad ung människa" och ensamstående förälder till att finna växtkraft genom folkhögskolan, vilket ledde henne till en karriär som både konstnär och pedagog. En central del av diskussionen är spänningen mellan "nyttoparadigmet" och bildningsidealet. Deltagarna uttrycker en oro över att politiken idag ofta ser folkbildning som ett instrument för att lösa specifika samhällsproblem – såsom arbetslöshet eller integration – istället för att värna om dess fria roll som en arena för personlig mognad och demokratiskt deltagande. Man diskuterar även digitaliseringens effekter, där vissa ser digitala kurser som en möjlighet för exkluderade grupper, medan andra varnar för att tekniken aldrig helt kan ersätta det mänskliga mötet eller de miljömässiga kostnaderna för AI. Samtalet avslutas i en hoppfull ton kring folkhögskolan som en innovationsyta för det "goda samhället", där fokus ligger på sociala relationer och hållbarhet snarare än enbart ekonomisk tillväxt.

Arete på Åsadalen med Elin Wihlborg – kan demokratin överleva AI?

Avsnittet spelades in under en demokratifestival på Åsa folkhögskola, där samtalet kretsar kring utmaningarna för den lokala demokratin i en tid präglad av global AI och digitalisering. Elin Wihlborg betonar att teknik aldrig är neutral utan påverkar våra livsvillkor och demokratiska former. Centrala teman är behovet av resilient institutionell design – att bygga starka samhällsstrukturer som tål digitala hot – och vikten av digital literacy (digital läskunnighet) för att förstå information i ett större sammanhang. Samtalet berör även hur AI påverkar utbildning och mänsklig bildning, där deltagarna uttrycker en oro för att det mänskliga mötet och den djupa läsningen går förlorad i digitala flöden. Trots utmaningarna avslutas diskussionen hoppfullt med att demokrati är en aktivitet som måste levas genom samtal och gemensamt ansvar.

Arete på Åsadalen med Fredrik Pettersson - civilkurage, demokrati och folkbildningens framtid.

Studiematerial I det här avsnittet möts vi mitt i folkbildningens hjärta – samtalet är inspelat live under Åsadalens demokratifestival på Åsa folkhögskola mitt i Sörmland. Med utgångspunkt i Fredrik Petterssons handbok om civilkurage ställer vi de obekväma frågorna: Är du en fegis? En latmask? Eller vad är ditt hinder att agera modigt? Samtalet rör sig från det personliga till det politiska. Vi börjar i de små vardagliga valen – att våga säga ifrån, att ta ställning – och landar i de stora skeendena: nedskärningarna inom studieförbunden och de ideologiska attackerna mot civilsamhället. Längs vägen hämtar vi inspiration från motståndsrörelser i andra länder, från Irland till USA, och frågar oss hur kollektiv handling och kulturella uttryck faktiskt kan förändra ett samhälle. Till sist landar vi i det som står på spel: behovet av att organisera sig för att rädda folkbildningen – en infrastruktur som vi menar är helt avgörande för svensk demokrati och kultur.

Mellan matriser och mänsklighet: Arete i samtal med Gustav Fridolin

Studiematerial för avsnittet Folkhögskolläraren Gustav Fridolin hälsar på i fjärde avsnittet av podcasten Arete. Innan Gustav tog jobbet på Stadsmissionens folkhögskola i Stockholm så var han riksdagsledamot för MP och utbildningsminister mellan 2014 - 2019. Han har även ägnat sig åt forskning och publicerade nyligen studien ”Att ha hittat hem i folkhögskolan och ändå skämmas: Dubbla känslor bland deltagare i folkhögskolans allmänna kurs”. Studien bygger på djupintervjuer med deltagare för att förstå deltagarnas syn på skolformen idag. Med Gustav pratar vi om folkbildningens roll i ett allt hårdare samhälle. Via omvägen av en skånsk bilmeck med holländska rötter frågar vi oss om folkhögskolan i grunden är en reaktion mot "storskolan" och dess misslyckanden? Eller om folkhögskola bär på ett helt eget, fristående värde? Vi utforskar hur skolsystemet har drabbats av juridifiering och ett matristänkande där mänskliga relationer trängs undan av lagkrav och diagnoser. Varför har vi skapat ett samhälle som "mjölkar ur" människor på samma sätt som vi exploaterar naturresurser? Vi utmanar den rådande "lögnen" om att skolans främsta syfte är att tjäna arbetsmarknaden och sneglar istället mot Ernst Wigforss vision om att vi ska arbeta för att "leva maximalt". Daniel reder ut de ekonomiska paradigmskiftena från 1933 till idag, medan Carl Anders försvarar undervisningens konst mot teknokratiska mätmetoder. Vi berör även den sociala skam som kan vara förknippad med att studera på allmän kurs och introducerar begreppet epistemisk orättvisa – när en människa inte erkänns som kapabel att lära. Avsnittet landar i Václav Havels definition av hopp: att göra det som är rätt och värt att göra, alldeles oavsett om det leder till framgång eller ej. Det är ett samtal som rör sig mellan "helig vrede" över systemfel och tron på kollektiv förändring genom det levande ordet. Studiematerial till avsnittet finner ni här

• Transcript

Folkbildning som motståndskraft

Vad är egentligen skillnaden mellan att utbildas och att bildas? I detta avsnitt fördjupar vi oss i spänningsfältet mellan den mätbara skolan och den fria folkbildningen. Vi utforskar hur det tyska bildningsidealet (bildung), som ofta förknippats med elitism, står i kontrast till den svenska folkbildningens inkluderande kraft. Folkbildning definieras som en ”samhällsgemensam bildning” – en grundläggande demokratisk princip där olikhet och variation är en styrka snarare än ett hinder. I avsnittet diskuterar vi bland annat: Kritiken mot ”mäthysterin”: Hur dagens fokus på mätbara resultat och marknadsanpassning riskerar att reducera lärarens roll till en tekniker och eleven/deltagaren till en siffra. Läraryrkets kärna: Varför relationen mellan lärare och student är viktigare än disciplin och straff för att skapa en trygg och motiverande bildningsmiljö. Kunskap som förpliktigar: Med utgångspunkt i tankar från Ellen Key och Elin Wägner pratar vi om bildning som det som är kvar när vi glömt allt vi lärt oss – och som kunskap som förpliktar till ansvar och handling. Folkbildning som motståndskraft: Hur ett starkt civilsamhälle och intellektuellt självförsvar skyddar demokratin mot desinformation och polarisering. Välkommen till ett samtal om att bjuda in människan i samhällsbygget och om varför folkbildningen är viktigare än någonsin för ett hälsosamt demokratiskt samhälle. Studiematerial avsnitt 3

• Transcript

Bildning är att tända en eld

Vi har stickat fram ett nytt avsnitt. Denna gång utforskar vi skillnader mellan utbildning, bildning och folkbildning. Vi kommer in på pedagogens avsikt och vad som fastnar hos deltagaren. En flanellograf smyger sig in. Vad är skolan till för? Varför har vi en marknadsanpassad skola med en affärslogik i stället för en pedagogisk logik? I dag innebär skolplikten att vi är skyldiga att konkurrensutsätta våra barn. Vad händer i ett samhälle där vi ska konkurrera med varandra? Kan flum vara räddningen? Sociala omständigheter är det som framför allt avgör hur det går i klassrummet. Lärarna är viktiga för samhällsbygget. Bildning är frihetens språk men bara när alla är inbjudna i konversationen. Studiematerial avsnitt 2 #arete #folkbildning #folkhögskola #pedagogik #demokrati #bildning

• Transcript

Folkbildning är idiotins motsats

I detta första avsnitt av podcasten Arete utforskar vi begreppet arete och vad det har med folkbildning att göra? Vi reder ut vad skillnaden är mellan folkis och andra utbildningsformer? Vi frågar oss varför vi skapat en skola där vi ska konkurrera med våra prestationer i stället för att tänka tillsammans utifrån våra skilda erfarenheter och förutsättningar? Carl Anders stör sig på Platon och kallar Aristoteles för tomte. Vilket är uppfriskande på sitt sätt. Sofisternas betydelse för pedagogik förklaras. I sofisternas värld har alla kapacitet att delta i samhällsbygget. Utbildningsbegreppet och världen är plural och vi har olika sätt att uppfatta världen. Länkk till studiematerial: Studiematerial avsnitt 1 #arete #folkbildning #folkhögskola #pedagogik #demokrati #bildning

• Transcript